Nya avhandlingar #1/23

Afasi vanligt trots bättre strokevård

Aphasia after ischemic stroke. Diagnosis, incidence and outcome

Personer med afasi har oftast svårt att tala, förstå tal eller skriva. Tre av tio som insjuknar i stroke drabbas också av afasi, en siffra som varit stabil de senaste 15 åren, trots att strokevården har förbättrats markant. En av delstudierna i avhandlingen visar att de som fått afasi blev bättre inom loppet av fem dagar efter sin stroke.

Upptäckt av ovanlig sjukdom

A population-based study on neuropsychological and morphological signs of idiopathic normal pressure hydrocephalus

Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, iNPH, är en ovanlig neurologisk sjukdom som leder till gång- och balanssvårigheter, kognitiv svik och kontinensproblem. Sjukdomen drabbar nästan enbart äldre. Det finns behandling, vilket gör det ännu viktigare att upptäcka den tidigt. Den här avhandlingen undersöker olika metoder för tidig diagnostik av iNPH.

Hälsoutfall kopplat till adhd bland äldre

Developmental trajectories of attention deficit/hyperactivity disorder into adulthood and aging: Multimorbidity and polypharmacy

Få studier har undersökt hur adhd påverkar hälsan hos äldre personer. Le Zhang har studerat adhd och åldrande ur fyra aspekter: läkemedelsanvändning mot adhd, kopplingen till demenssjukdom, sambandet med hjärt-kärlsjukdom och om långvarig användning av adhd-medicin ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Skörhet förknippat med ökad demensrisk

Epidemiological studies on frailty and its associations with mortality, dementia and polypharmacy

Ge Bai har jämfört skörhet mellan medelålders personer och äldre personer. Resultaten visar att skörhet var en stark indikator för negativa utfall, såsom dödlighet och demens. Den ökade risken för demenssjukdom var märkbar från 50 års ålder och skörheten ökade sedan stadigt för de som dog före 70 års ålder. Detta kinnebär att det är viktigt att ha uppsikt över tecken på skörhet redan i medelåldern.

Symptom vid obotlig prostatacancer

Experiences of sign and symptoms among men with advanced prostate cancer

Blodprovet PSA används för att upptäcka och mäta hur prostatacancer utvecklas. Vid behandling är det viktigt att beakta männens livskvalitet och hur påverkade de blir av sjukdomens symptom. Sexuella problem var de vanligaste symptomen vid obotlig prostatacancer, det var få män som upplevde psykiska symptom förutom när PSA-värdena ökade. Då blev männen stressade, men nämnde inte känslor som oro och rädsla trots att de flesta visste att de hade en kort tid kvar i livet.

Fler dagar med slutenvård som anhörig

Housing matters for people with Parkinson’s disease. Accessibility, meaning, control and activities of daily living

Personer med Parkinsons sjukdom upplever ofta problem i vardagen och med aktiviteter i dagliga livet. Rehabilitering hjälper till en viss del, men även boendet kan påverka vardagslivet. Avhandlingen undersöker bland annat tillgänglighetsproblem i hemmet och närmiljön hos ett antal personer med parkinson.

Boendemiljöns betydelse

Housing matters for people with Parkinson’s disease. Accessibility, meaning, control and activities of daily living

Personer med Parkinsons sjukdom upplever ofta problem i vardagen och med aktiviteter i dagliga livet. Rehabilitering hjälper till en viss del, men även boendet kan påverka vardagslivet. Avhandlingen undersöker bland annat tillgänglighetsproblem i hemmet och närmiljön hos ett antal personer med parkinson.

Personal saknar kunskap om döden

Implementation of knowledge-based palliative care at nursing homes: The professionals’ perspective

Personal på äldreboenden saknar ofta kunskap om tidiga tecken på att döden närmar sig. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer visar avhandlingen att en utbildning i palliativ vård kan göra personalen tryggare och mer kompetent i sin yrkesroll. Men chefernas engagemang samt tid och pengar var viktigt för att kunskapen skulle omsättas i praktiken.

Nya riskfaktorer för parkinsons

Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis: an epidemiological perspective

Förekomsten av Parkinsons sjukdom kommer att öka med en allt äldre befolkning. Den här avhandlingen undersöker sambandet mellan förekomsten av parkinson och stillasittande, BMI samt konsumtionen av matfetter. Resultaten visar inget samband mellan stillasittande, BMI och parkinson, men konsumtion av mättade fetter var associerat med 41 procent ökad risk för sjukdomen.

Tuggproblem kan leda till undernäring

Objective and subjective masticatory function in older individuals

Trygghet och välmående på seniorboenden

Older and feeling unsafe? Unravelling the role of perceived unsafety in the well-being of older adults residing in senior apartments

Ett tryggt hem är en förutsättning för välmående hos äldre personer i ordinärt boende. Den här avhandlingen studerar vad äldre personer upplever som otryggt och om det finns ett samband med välmående i relation till åldrande bland äldre på seniorboenden. Resultaten visar att upplevd otrygghet är förknippat med lägre livstillfredställelse, ökad ångest och depressiva symptom.

Personalens syn på en förändrad omsorg

Omsorgsarbete i hemtjänsten – förändringar, utmaningar och möjligheter

Denna avhandling analyserar omsorgsarbetet i hemtjänsten ur personalens perspektiv och i ljuset av den senaste tidens utveckling av omsorgsindustrin. I fyra delarbeten presenteras resultat från både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultaten pekar på att omsorgsarbetet i Sverige har försämrats över tid och präglas av ett flertal problem som framför allt gäller bristande arbetsvillkor och en dålig arbetsmiljö.

Fotledsfrakturer och jämlik vård

On ankle fractures

Avhandlingen undersöker vilka som drabbas av fotledsfrakturer, hur behandlingen ser ut och om de skulle påverkas av att strukturerade behandlingsriktlinjer införs. Resultaten visar bland annat att kvinnor oftare drabbas av fotledsfrakturer och är äldre än män när de skadar sig, samt att strukturerade behandlingsriktlinjer gjorde vården mer jämlik i landet och minskade antalet onödiga operationer.

Dialog viktig vid akuta utryckningar till äldre

Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care

I omställningen till en god och nära vård, krävs det nya beslutsstöd för bland annat vårdpersonal som är involverade vid akututryckningar till äldre personer. Elin-Sofie Forsgärde har intervjuat äldre, närstående och vårdpersonal, som ambulanspersonal, sjuksköterskor och läkare. En förbättrad dialog mellan vårdpersonal från olika instanser, anhöriga och patienten själv visar sig vara nyckeln till tryggare akututryckningar.

AI vid aktiv monitorering av prostatacancer

Personalized prostate cancer management: AI-assisted prostate pathology and improved active surveillance

Aktiv monitorering innebär att läkare följer hur en tumör utvecklar sig över tid med regelbundna kontroller i stället för att operera eller behandla prostatacancer vid upptäckt. Henrik Olsson har utvecklat en AI-modell som har potential att underlätta den aktiva monitorering av prostatacancer och i förlängningen minska behovet av undersökningar med magnetisk resonanstomografi, MR.

Lågintensiv träning förebygger förtvining

Physical activity, muscle mass and physical function in older adults

Jort Veen har undersökt 235 personer mellan 65 och 69 år för att studera vad som skulle hända om de bytte ut tio minuters stillasittande mot lågintensiva, fysiska aktiviteter såsom långsamma promenader och lätt trädgårdsarbete. Resultaten visar att den lågintensiva träningen minskar risken för muskelförtvining. Avhandlingen pekar också på att styrketräning två gånger i veckan i kombination med högintensiv konditionsträning kan bidra till större muskelmassa och att den totala fysiska förmågan hos äldre förbättras.

Hjärnförändringar kopplas till gångbesvär

Population-based studies of higher-level gait disorders and hydrocephalus

Mer än var tredje äldre person har problem att gå. Avhandlingen visar att ungefär en tiondel har en allvarligare form av gångstörning där hjärnans ventriklar är förstorade. Bland dessa personer är depressiva symptom, låg livskvalitet och nedsatt förtroende för den egna balansen och gången vanliga. Det finns en behandling för tillståndet, vilket innebär att det är viktigt att screena för förstorade hjärnventriklar vid tecken på gångbesvär.

Studiecirklar för äldre en hälsoresurs

Seniorers lärande: Instrisikala värden som en hälsoresurs

Med hjälp av bland annat fokusgruppsintervjuer har Magnus Schoultz undersökt vad personer som är 55 år och äldre och som är kopplade till ett senioruniversitet, själva tycker är viktigt när de deltar i organiserat lärande. Deltagarna uppgav att utbildningens egenvärde är viktigt, till exempel att lära känna nya kurskamrater och tillsammans reflektera kring livet.

Sjuksköterskors ledarskap i hemsjukvård

Sjuksköterskans ledarskap i det patientnära vårdandet av äldre personer i kommunens hemsjukvård: Att leda i ett mellanrum av närhet och distans

Avhandlingen beskriver sjuksköterskans patientnära ledarskap ur äldre personers, deras anhörigas och sjuksköterskors perspektiv. Med hjälp av kvalitativa metoder och teoretiska ramverk ger Maria Claesson en bild av att sjuksköterskans ledarskap innebär ett stort patientansvar och att personer som får hemsjukvård kan vara delaktiga i vården.

Styrketräning och muskeltillväxt

Skeletal muscle fiber types in man: With special reference to anabolic signaling and mitochondrial bioenergetics

Sebastian Edman undersöker hur muskeltillväxten ser ut hos yngre och äldre män vid styrketräning. Resultaten visar att muskelfibrernas beteende hos äldre personer inte skiljer sig från de hos yngre personer, trots att de så kallade snabba muskelfibrerna generellt sett är mycket mindre hos äldre.

Nervblockering minskar höftfraktursmärta

Smärta och smärtbehandling med femoralisblockad. Effekter och erfarenheter: äldre patienter och personalens perspektiv

Genom att tillfälligt blockera lårbensnerven, en så kallad femoralisblockad, kan man dämpa smärtimpulserna för patienter med höftfrakturer som väntar på att opereras. Patienterna med femoralisblockad som ingick i avhandlingens studier uppgav att de inte kände lika stark smärta och behövde mindre smärtstillande läkemedel, jämfört med en kontrollgrupp.