Teman

Möjligheterna med brukarmedverkan i forskningen uppmärksammas allt mer. Ökad förståelse för aktuella forskningsfält, identifiering av angelägna fråge­ställningar, bättre data, förbättrad spridning och ökat förtroende för forskningsresultat är några av fördelarna. Men det finns också utmaningar. Brukarmedverkan tar tid och kräver resurser, brukarna kan uppleva att del­tagandet är påfrestande eller att deras bidrag inte beaktas. Och så själva begreppet brukare – hur bra är det egentligen?

Utvecklingen från ett industri­samhälle till det digitala samhället kommer att leda till radikala förändringar i hur vi organiserar välfärden. I stället för en tilltro till teknik som ensam bärare av förändring bör utgångspunkten vara att tekniken är en del av omsorgens sammanhang och praktik.

För att fler ska vilja välja vård och omsorg krävs satsningar på utbildning, arbetsmiljö och ledarskap. I temat hittar du något om vad forskningen på dessa områden har att bidra med.

Ur ett folkhälsoperspektiv har både individen och samhället mycket att vinna på att omsorgen och hälso- och sjukvården satsar sina resurser på ett sätt som håller oss friska längre. Hur skapar vi ett samhälle och en omsorg som kan stödja sköra människor och underlättar ett hälsosamt liv?

Fler och fler äldre lever i dag med en funktionsnedsättning. Hur ser livs­situationen ut för dem? Vilken betydelse har rehabiliteringen för att möjliggöra ett så bra liv som möjligt? Hur förändras en funktionsnedsättning i takt med åldrandet?

Det är känt att personer 65 år och äldre löper risk att drabbas av ensamhet. Och risken ökar med stigande ålder. Så vad säger vetenskapen om ensamhet bland äldre personer, sett utifrån förekomst, riskfaktorer, konsekvenser och lösningar?

Under tre majdagar 2019 hölls i Göteborg den nionde europeiska vetenskapliga konferensen om hur åldrandet påverkar allt från våra celler till samhället i stort.

I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av stroke varje år. Internationellt sett är stroke den största orsaken till invaliditet och den tredje största orsaken till död. Forskning försöker i all hast bidra med bot och bättring.

Vi lever allt längre och andelen äldre personer i befolkningen ökar. Många städer arbetar för att bli en så kallad åldersvänlig stad, en bättre plats att åldras på. Men vad är en åldersvänlig stad och hur uppnås det?

Med stigande ålder följer förluster av partner, vänner, kroppslig ohälsa, funktionsförmåga med mera som ingår i listan över riskfaktorer för psykisk ohälsa. Depression är ett hälsoproblem som är utbrett bland äldre.

Att äldre personer förväntas kunna klara sig så länge hemma som möjligt förutsätter en familj som kan ställa upp. Men hur ska samhället på bästa sätt stötta medelålders och äldre anhöriga när de ska ta hand om sina äldre nära och kära?

Det finns ingen lagstadgad pensionsålder i Sverige och man kan välja att ta ut pensionen mellan 61 och 67 år. Att gå i pension hör till en av livets mest omvälvande händelser. Många frågar sig om pensionering verkligen är det de vill.

Konkurrens och valfrihet har länge varit ledord inom äldreomsorgen. Kommuner, privata företag och ideella organisationer erbjuder olika välfärdstjänster. Men vad säger forskningen om konkurrensen och valfriheten? Vilka vinster och förluster finns det?

I dag finns allt bättre kunskaper om covid-19-smittan, liksom förhoppningar om en vaccinations­lösning. Men det är svårt att återknyta till den stämning som fanns i samhället våren 2020 och hur den upplevdes av äldre personer. Våra minnesbilder av ”hur det var”, för ett år sedan adderas till dagens och morgondagens upplevelser av pandemin. De kommer fortlöpande att konstruera allas vår covid-19-historia. Här följer några blad att foga till berättelsen.