Teman

Det är känt att personer 65 år och äldre löper risk att drabbas av ensamhet. Och risken ökar med stigande ålder. Så vad säger vetenskapen om ensamhet bland äldre personer, sett utifrån förekomst, riskfaktorer, konsekvenser och lösningar?

Under tre majdagar 2019 hölls i Göteborg den nionde europeiska vetenskapliga konferensen om hur åldrandet påverkar allt från våra celler till samhället i stort.

Fler och fler äldre lever i dag med en funktionsnedsättning. Hur ser livs­situationen ut för dem? Vilken betydelse har rehabiliteringen för att möjliggöra ett så bra liv som möjligt? Hur förändras en funktionsnedsättning i takt med åldrandet?

Ur ett folkhälsoperspektiv har både individen och samhället mycket att vinna på att omsorgen och hälso- och sjukvården satsar sina resurser på ett sätt som håller oss friska längre. Hur skapar vi ett samhälle och en omsorg som kan stödja sköra människor och underlättar ett hälsosamt liv?

I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av stroke varje år. Internationellt sett är stroke den största orsaken till invaliditet och den tredje största orsaken till död. Forskning försöker i all hast bidra med bot och bättring.

Vi lever allt längre och andelen äldre personer i befolkningen ökar. Många städer arbetar för att bli en så kallad åldersvänlig stad, en bättre plats att åldras på. Men vad är en åldersvänlig stad och hur uppnås det?

Med stigande ålder följer förluster av partner, vänner, kroppslig ohälsa, funktionsförmåga med mera som ingår i listan över riskfaktorer för psykisk ohälsa. Depression är ett hälsoproblem som är utbrett bland äldre.

Att äldre personer förväntas kunna klara sig så länge hemma som möjligt förutsätter en familj som kan ställa upp. Men hur ska samhället på bästa sätt stötta medelålders och äldre anhöriga när de ska ta hand om sina äldre nära och kära?

Det finns ingen lagstadgad pensionsålder i Sverige och man kan välja att ta ut pensionen mellan 61 och 67 år. Att gå i pension hör till en av livets mest omvälvande händelser. Många frågar sig om pensionering verkligen är det de vill.

Konkurrens och valfrihet har länge varit ledord inom äldreomsorgen. Kommuner, privata företag och ideella organisationer erbjuder olika välfärdstjänster. Men vad säger forskningen om konkurrensen och valfriheten? Vilka vinster och förluster finns det?