Nytänk kring kognitiva tester
Advancing the use of brief cognitive tests – Establishing norms, clinically relevant changes and predictive models
Emma Borland, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2024När man utreder om någon har fått kognitiv svikt får personen genomföra exempelvis kognitiva tester för att få korrekt diagnos. Emma Borlands avhandling vill undersöka svagheterna hos de nuvarande sätten att testa kognitionsförmågan och jämföra dem med varandra. Inom ramen för avhandlingsarbetet har hon också tagit fram en modell för att beräkna den individuella risken för att utveckla demens inom fyra år.
Hälsosam livsstil – bättre hjärnhälsa
Brain heterogeneity within aging and cognitive impairment: Implications for precision medicine and prevention
Giulia Lorenzon, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024Genetiska faktorer och livserfarenheter gör att vissa personers hjärnor krymper, så kallad hjärnatrofi, mer än hos andra. Giulia Lorenzons avhandling visar att personer med sämre hjärnhälsa, men som ännu inte har några minnesproblem, kunde dra nytta av ett förebyggande program som inkluderade motion, hälsosam kost och sociala aktiviteter.
Tester sämre anpassade till utrikes födda
Cognitive assessment of foreign-born – With focus on interpreter-mediated cognitive assessment and the use of appropriate cognitive screening instruments
Rozita Torkpoor, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2024Syftet med den här avhandlingen är att studera interaktioner mellan vårdpersonalen, tolkarna och patienten vid kognitiva utredningar. Sammantaget verkar det som att tolkens kompetens och vårdpersonalens färdigheter i att kommunicera med patienten och tolken, påverkade den kognitiva utredningen. Dessutom är de sedvanliga testerna som används inte alltid anpassade till utrikes födda.
Komplext kring BMI och åldrande
Disentanglig the body mass index, metabolic health and aging connection: Weight matters
Peggy Ler, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet 2024Kroppsmasseindex, body mass index på engelska, BMI och metabol hälsa har en koppling till det biologiska åldrandet. Peggy Ler har i sin avhandling sett att både högt och lågt BMI samt ohälsosam metabolisk status är kopplade till ett snabbare biologiskt åldrande och högre risk för dödlighet. En av studierna fann dock att BMI tenderar att sjunka framför allt bland äldre personer, något som verkar drivas av en acceleration av det biologiska åldrandet.
Nya behandlingsrön för äldre med förmaksflimmer
Evolution of antithrombotics over a decade – a rollercoaster for elderly patients with atrial fibrillation
Hanne Ehrlinder, Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska institutet 2024Sedan 1950-talet har patienter med förmaksflimmer behandlats med koagulationshämmande mediciner, men det är få läkemedelsstudier som har inkluderat äldre personer. Syftet med den här avhandlingen var att öka kunskapen om denna understuderande patientgrupp – äldre personer med förmaksflimmer och multisjuklighet.
Så främjar äldre personer social delaktighet
Fostering social participation
Maria Löfgren, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet 2024Möjligheterna till social delaktighet förändras ofta när man blir äldre på grund av ens livssituation. Även den digitala utvecklingen har bidragit till ändrade sociala vanor. Maria Löfgrens avhandling undersöker hur äldre personer upprätthåller och främjar sina sociala kontakter samt deras erfarenheter av att delta i digitala, sociala möten. Resultaten visar att äldre utvecklar strategier och anpassar sig till nya omständigheter under åldrandet för att behålla sin sociala delaktighet.
App inte billigare än vanlig vård
Health technology assessment of an mHealth application (Smart4md) designed for persons with mild cognitive impairment (PwMCI) and their informal caregivers: Effectiveness and cost-effectiveness analyses
Zartashia Ghani, Institutionen för hälsa, Blekinge tekniska högskola 2024Den här avhandlingen analyserar effektiviteten av och kostnaderna för en mobil hälsointervention jämför sig med vanlig vård för personer med kognitiv nedsättning. Den mobila hälsointerventionen, i formen av en mobilapplikation, visade sig vara varken mer effektiv eller billigare än standardvården.
Tid avgörande vid höftfraktur
Hip fractures in an aging population: Clinical and epidemiological aspects
Katarina Greve, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet 2024Nästan alla patienter med höftfraktur behandlas med kirurgi. Resultaten från den här avhandlingen visar att väntetid mer än 24 timmar från ankomst till sjukhus och operation är associerat med högre risk att dö inom fyra månader. Dessutom finns en förhöjd risk för att drabbas av vissa diagnoser som är vanliga efter operation.
Nya verktyg för prostatacancerdiagnostik
Improving detection and reducing overtreatment of prostate cancer
Lars Björnebo, Institutionen för medicinsk och epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet 2024Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Trots flera framsteg inom diagnostik och behandling, återstår fortfarande problemet med överdiagnostik och överbehandling. Lars Björnebos avhandling fokuserar på att jämföra nya diagnostikverktyg som magnetkameraundersökning och det så kallade Stockholm3-testet, för att undersöka hur den nya tekniken bäst används och i vilket skede.
Smart tandborste förbättrar munhälsan
Improving oral health assisted by smart powered toothbrushes and exploring their role in innovative health technology
Johan Flyborg, Institutionen för hälsa, Blekinge tekniska högskola 2024God munhälsa är avgörande för ett hälsosamt åldrande. Den här avhandlingen undersöker hur en smart eltandborste kan hjälpa äldre personer med mild kognitiv svikt att bibehålla och förbättra sin munhälsa. Johan Flyborg drar slutsatsen att eltandborstarna, som är utrustade med olika sensorer, är ett stöd för dessa personer och kan förbättra deras munhälsa under minst 24 månader.
Kritiska punkter för yngre med demens
Life changing moments: transitions and critical points in young-onset dementia
Malin Aspö, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024Malin Aspö har undersökt hur yngre personer med demens och deras anhöriga upplever sin livssituation, med särskilt fokus på så kallade kritiska punkter och transitioner, som är övergångarna mellan perioder i sjukdomsförloppet. Resultaten visar att det finns fyra kritiska punkter: att få diagnosen, att avsluta arbetslivet i förtid, inte få det formella stöd man behöver och att flytta till särskilt boende.
Genusperspektiv på palliativ vård
Our deaths: An exploration of care, community, and dying in the Swedish welfare state
Jamie Woodworth, Genusvetenskapliga institutionen och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2024Den här avhandlingen undersöker hur genus, ålder och relationer påverkar människor i livets slutskede. Äldre personer som fick specialiserad palliativ vård i sina hem av anhöriga eller personal upplevde att deras behov uppfylls oftare och mer organiskt, jämfört med de som bodde på äldreboenden. Men det i sig ledde också till större förväntningar på de informella vårdgivarna, vilket innebar att kvinnor oftast fick ta ett större ansvar, särskilt när det gäller obetalt omsorgsarbete.
Vardag och arbete vid kognitiv nedsättning
Promoting a sustainable digital work life for people with cognitive difficulties
Monika Lindberg, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet 2024Digitaliseringens framfart innebär ett ökat krav på våra kognitiva förmågor, vilket kan göra det svårt för personer med kognitiva svårigheter att klara av vardagen och arbetslivet. Det är viktigt att bland annat arbetsgivare har ett bredare perspektiv vid bedömning och identifiering av kognitiva svårigheter, och inte enbart fokuserar på det digitala arbetet, visar Monika Lindbergs avhandling. Hennes studier visar att förmågan att engagera sig i digitalt arbete påverkades av hur andra vardagsaktiviteter utfördes eller inte utfördes.
Äldres psykiska hälsa under kriser
Stress and mental health in populations of societies exposed to extraordinary circumstances: With focus on perceived and biological stress, perceived health, psychosocial factors, and sense of coherence
Jenny Koppner, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet 2024I sin avhandling undersöker Jenny Koppner hur extraordinära och svåra händelser påverkar olika befolkningsgrupper i Sverige och Grekland, med utgångspunkt i den globala finanskrisen 2008 och coronapandemin. Resultaten visar att ångest var särskilt vanligt hos äldre personer, särskilt äldre kvinnor, under pandemin. Jenny Koppner drar slutsatsen att det kan vara viktigt att fråga patienten hur hen har påverkats av svåra livshändelser, inte minst äldre kvinnor.
Digitalt stöd för äldre med hjärtsvikt
Supporting physical activity in people with heart failure: Novel tools for intervention and assessment
Andreas Blomqvist, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet 2024Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom, där antalet drabbade stiger kraftigt med åldern. Fysisk inaktivitet och stillasittande ökar risken för hjärtsvikt. I fyra studier beskriver Andreas Blomqvist utvecklingen och testningen av två digitala verktyg: ett för självrapportering för att identifiera fysiskt inaktiva äldre personer med hjärtsvikt, och ett annat för att introducera en intervention.
Positiva effekter av intervallträning
Supramaximal high-intensity interval training for older adults: motivation, applicability, physiological and cognitive effects
Emma Simonsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2024Krävande och pulshöjande aktivitet i intervaller, så kallad HIT-träning, är en träningsform som är tidseffektiv, men det finns begränsat med studier om hur bra det är för äldre personer. Emma Simonsson har undersökt just detta och sett att HIT-träning kan ge positiva effekter på både kroppen och hjärnan hos äldre personer.
Stillasittande inte bara dåligt
Understanding sedentary behavior in older adults: The role of lived experience, embodied navigation, and daily physical activity
Joakim Niklasson, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2024Äldre personer drar stor nytta av fysisk aktivitet, men det är inte fy skam att ibland vara stillasittande. Det visar Joakim Niklassons avhandling som har undersökt sittandets betydelse i äldres liv. Slutsatserna är att äldre som sitter stora delar av dagen ändå kan leva aktiva liv, och att sittandet bör förstås som ett val som äldre gör för att återhämta sig.
