Äldre mer socialt aktiva än tidigare
Anchored or adrift? Social connection, health and loneliness in later life
Erika Augustsson, Institu- tionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2025Dagens äldre har ett mer socialt aktivt liv och deltar oftare i fritids- och kulturaktiviteter än tidigare generationer. De har även mer regelbunden kontakt med vänner under livet, även om trenden inte består högt upp i åldrarna. Bristande hälsa och rörelseförmåga leder ofta till ökad känsla av ensamhet, visar Erika Augustssons avhandling.
Kognitiva tester räcker inte efter operation
Assessment and identification of cognitive changes after surgery in older adults
Anahita Amirpour, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2025Äldre personer som opereras kan drabbas av komplikationer där de vanligaste är förändringar i uppmärksamhet och förmågan att tänka. Anahita Amirpour har i fyra studier undersökt hur man kan mäta och identifiera dessa problem. Resultaten visar att postoperativa kognitiva förändringar inte kan förstås enbart utifrån kognitiva testresultat.
Bättre läkemedelsanvändning bland äldre
Cardiovascular drug treatment and an intervention to improve drug treatment among older people
Sofia Svahn, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, Umeå universitet 2025Den här avhandlingen undersöker bland annat hur användningen av kardiovaskulära läkemedel ser ut bland äldre personer på vård- och omsorgsboende. Resultaten visar att användningen av dessa preparat har ökat över tid bland äldre, något som är ett tecken på att läkare är mer medvetna om tidigare rapporterad underförskrivning.
Om portabla ultraljudsapparater
Diagnostic aspects of abdominal aortic aneurysm disease in men with reference to pop- ulation-based screening. Possibilities for refinement of ultrasound screening for abdominal aortic aneurysm in 65-year-old men.
Joachim Starck, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2025Ett pulsåderbråck i magen som brister är livshotande och personen måste snabbt opereras. I dag erbjuds enbart män i 65-årsåldern gratis ultraljudsundersökning som screening. Den här avhandlingen undersöker vad som utmärker ett pulsåderbråck i buken och om enklare ultraljudsmaskiner som är mobila kan göra screening mer tillgänglig.
Nya rön om ovanlig hudsjukdom
Epidemiological aspects of blistering disorders: Dermatitis herpetiformis and bullous pemphigoid
Zeyad Albadri, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2025Zeyad Albadri har kartlagt två autoimmuna sjukdomar för att studera hur vanliga de är i Sverige och om de är kopplade till cancer, annan samsjuklighet och ökad dödlighet. Han fann att den ovanliga sjukdomen bullös pemfigoid, som ger stora kliande blåsor på huden och främst drabbar äldre personer, var vanligare i Sverige än man tidigare trott.
Så upplever döttrar föräldrar med demens
Giving voice to people with dementia and their formal caregivers: Informing the development of complex interventions
Oscar Blomberg, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet 2025Ett av Oscar Blombergs fokusområden i sin avhandling var stödbehov och utmaningar hos döttrar som vårdar en förälder med demenssjukdom. Resultaten visar att döttrar upplever att deras roll och förväntningarna på dem förändras över tid. De har svårt att balansera vardagslivet, de ombytta omsorgsrollerna och relationen med föräldern.
Gruppträning meningsfullt för äldre
Group exercises for older persons at meeting places in the municipality: A person-centred perspective
Daniella Dinse, fakulteten för hälsovetenskap, Högskolan Kristianstad 2026I Sverige organiseras gruppträning för personer som är
65 år och äldre på mötesplatser i kommunerna. Daniella Dinse har riktat in sitt avhandlingsarbete på att studera detta
i fyra studier. Gruppträningen upplevdes som meningsfull och något som främjade den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Däremot verkar de äldre personernas möjlighet att påverka beslut på organisatorisk nivå vara begränsad.
Nytt instrument för egenvård
How difficult can it be? Developing a self-management instrument and de- scribing self-management difficulties of older adults living with long-term health conditions
Ingrid Olsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2025Inom ramen för sitt avhandlingsprojekt har Ingrid Olsson bland annat utvecklat och utvärderat ett nytt egenvårdsinstrument. Resultatet visar att de flesta 70-åringar tycker att det är lätt med egenvård och att instrumentet Prism-CC har potential att användas för att identifiera personer med större behov av egenvårdsstöd.
App minskar stress hos anhöriga
»Let’s chat«: Use of mHealth in supporting family caregivers to persons with dementia
Aber Sharon Kagwa, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2025Anhöriga som vårdar personer med demens i hemmet kan ha svårt med att få andningspauser. Aber Sharon Kagwas avhandling har studerat en app som är framtagen för att ge stöd till dessa anhöriga. Appen innehåller bland annat en chattfunktion där man kan komma i kontakt med en anhörigkonsulent eller annat stöd. De flesta anhöriga upplevde att stressen minskade tack vare appen.
Hjärtproblem vid Lewykroppsjukdom
Lewy body disease and bradyarrythmia: A multi-method approach
Isak Heyman, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2025Isak Heyman har undersökt om ovanligt långsam hjärtfrekvens kan vara en förbisedd och behandlingsbar del av Lewykroppsjukdom, som är ett samlingsnamn för Parkinsons sjukdom och Lewykroppdemens. Hans studier pekar på att de skadliga proteinansamlingarna som finns vid Lewykroppsjukdom är vanliga i hjärtat och sannolikt påverkar organets funktion.
Stöd till personer med demens och depression
Optimizing implementability when developing complex interventions: Guided low-intensity behavioral activation for people with dementia
Frida Svedin, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet 2025Personer med demens och depression söker inte alltid psykologiskt stöd på grund av social stigma. Frida Svedin har utvecklat och anpassat ett stödprogram i hopp om att underlätta vardagen för dessa personer och deras närstående. Programmet, som består av arbetsböcker, har visat lovande resultat, men det finns utmaningar med att implementera det brett i svensk vård och omsorg.
Hemtjänst missar munvård
Oral care in older adults with care needs: Assessing interventions and exploring experiences and perceptions in municipal old age care
Isabelle Johansson, Institutionen för odontologi, Göteborgs universitet 2025I fyra studier undersöker Isabelle Johansson hur munhälsan hos äldre personer kan stödjas inom kommunal äldreomsorg. Ett av resultaten visar att äldre med hemtjänst vill ta ansvar för sin munhälsa så länge som möjligt. Samtidigt saknas tydliga arbetssätt för vem som ska uppmärksamma och initiera munvård när de äldre inte själva kan göra det.
Kan PET hitta tidig alzheimer?
PET imaging of neurodegenerative markers in Alzheimer’s disease
Patrik Mattson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet 2025Positronemissionstomografi, PET, är en bildteknik där man injicerar små mängder av en substans för att kunna följa hur den fördelas i och binder till olika områden, till exempel hjärnan. Syftet med Patrik Mattsons avhandling har varit att se om PET-tekniken kan användas för att se tidiga förändringar i hjärnan som är kopplade till alzheimer.
Därför väljer män prostatacancertestning
Prostate cancer screening – Attendance and psychological consequences
Linda Svensson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet 2025Sedan 2020 finns organiserad prostatacancertestning där män kan få information och själva avgör om de vill testa sig. Deltagarna i Linda Svenssons avhandling hittade fyra faktorer som påverkade beslutet: intuition och socialt stöd, tillgång till information och utvärdering av riskfaktorer, förväntningar på att myndigheter tar ansvar samt rädsla, både som drivkraft och hinder.
Tandborstning med flourtandkräm viktigt
Regelbunden användning av högfluoridtandkräm bromsar kariesutveckling hos omsorgsboende äldre
Elisabeth Morén, Institutionen för odontologi, Karolinska institutet 2025Elisabeth Moréns avhandling pekar på att tandrengöring av tandhygienist på äldre personer, i särskilt boende varje månad i sex månaders tid, kan förbättra munhygienen och minska rotkaries. Dessutom verkar daglig tandborstning med tandkräm som innehåller hög fluorhalt vara tillräckligt för att bromsa uppkomsten av nya kariesangrepp på denna patientgrupp.
Så påverkar samverkan återinläggningar
Samverkan kring äldre personer med multisjuklighet: En studie av hur nationella reformer och nya arbetssätt påverkar återinläggning på sjukhus inom 30 dagar
Robert Sarkadi Kristiansson, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet 2025Den här avhandlingen undersöker om nationella och regionala samverkanssatsningar påverkar återinläggningar av äldre med multisjuklighet. Resultaten visar att varken nationella eller regionala insatser har någon effekt på återinläggningar inom 30 dagar.
Äldre vill delta i teknikutvecklingen
Technologies supporting engagement in everyday activities in later life
William Son Galanza, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2025Äldre personer är gärna med och utvecklar teknik från början, visar William Son Galanzas avhandling. De problem som äldre personer helst vill att apparaterna ska lösa, handlar om säkerhet, ensamhet och fysisk svaghet. Enligt resultaten är det också viktigt att tekniken inte bara är enkel att använda, utan också att den känns värdefull och användbar.
Helhetsperspektiv på måltider behövs
Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende
Magdalena Nielsen, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2025Måltiden är en central punkt i vardagen för äldre personer som lever på särskilt boende. Magdalena Nielsens har observerat måltider, intervjuat boende och vårdpersonal samt vidareutvecklat ett observationsinstrument för just mål- tider på särskilt boende. Resultaten visar att delaktighet, självständighet och vårdrelationer behöver bli tydligare delar av måltidsmiljön för att den ska vara vårdande.
