Gener och demensrisk vid luftföroreningar
Air pollution and dementia in low exposure areas – the role of noise, olfaction and the Apoe gene
John Andersson, institutionen för psykologi, Umeå universitet 2023John Andersson har använt data från det gedigna Betula-projektet och modeller som beskriver nivåerna av små partiklar och trafikbuller. Resultaten visar att personer med den specifika genvarianten Apoe-e4, löper större risk för att drabbas av demens om de också utsätts för skadliga luftpartiklar, som kväveoxider, under lång tid. Dessa personer är känsligare för de skadliga effekterna av luftföroreningar. Däremot verkar inte trafikbuller eller ett dåligt luktsinne bidra till ökad demensrisk.
Äldre och alkoholproblem
Alcohol and aging: a multimethod study on heterogeneity and multidimensionality
Wossenseged Jembrie, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 2023Äldre personer är särskilt känsliga för alkoholrelaterade skador. Ungefär en fjärdedel av dem som tar del av kommunal missbruksvård är äldre personer. Wossenseged Jembries avhandling visar också att äldre, som har alkoholrelaterat missbruk, ofta har psykisk samsjuklighet och är mer socialt isolerade. Utifrån sina studier anser han att äldre med alkoholproblem kan få ökad livskvalitet så länge de får hjälp med att begränsa intaget av alkohol.
Dålig hemtjänstkvalitet ökar ensamhet
Att fånga känslan av gemenskap – uppfattningar av ensamhet och främjande av social delaktighet i hemtjänstkontext
Therese Nordin, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2023Med hjälp av intervjuer, gruppdiskussioner och workshoppar undersökte Therese Nordin äldre personers känsla av ensamhet och deras sociala behov. Resultatet visar att personligt relevanta aktiviteter, både när någon är ensam eller tillsammans med andra, är centralt för att känna social delaktighet. Samtidigt känner sig äldre personer sig mer ensamma, om de får hemtjänst de upplever har låg kvalitet.
Reflektion för kommunikation i omsorgen
Att mötas genom och bortom orden: Implementering av personcentrerad kommunikation inom vård och omsorg i hemmet
Tanja Gustafsson, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås 2023En fungerande kommunikation mellan äldre personer och omvårdnadspersonal är viktig för att skapa tillit. Avhandlingen syftar bland annat till att implementera och utvärdera en intervention om personcentrerad kommunikation till personal inom äldreomsorgen. Utbildningsinsatser med meningsfullt innehåll vars upplägg stödjer reflektion, visade sig vara ett vinnande koncept. En annan framgångsfaktor för att lyckas med implementeringen är att anpassa interventionen till verksamheten.
Ny syn på äldres lärande
Ny syn på äldres lärande
Hany Hachem, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet 2023I fyra delarbeten undersöker Hany Hachem bland annat vad som motiverar äldre personer till att studera senare i livet och vad det ger dem. Resultaten visar att många äldre som studerar i svenska studieförbund och på folkhögskolor, väljer ämnet humaniora vilket kan ge en känsla av egenmakt. Hany Hachem drar slutsatsen att det behövs en ny formulering av de utbildningsgerontologiska principerna som breddar synen på vad målet med en utbildning kan vara.
Sambandet mellan skörhet och hälsa
Frailty and its relationship with osteoporosis related outcomes, mortality and visual perception of health in older communitydwelling women
Patrik Bartosch, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2023Patrik Bartoschs avhandling består av fyra delar och undersöker vilken betydelse skörhet har för frakturer och fall. Han har följt en kohort med äldre kvinnor 75 år och äldre i tio år. Resultaten visar att äldre som är sköra ofta har lägre bentäthet, faller oftare och har fler frakturer än vad som förväntas sett enbart till den kronologiska åldern.
App för förebyggande fallträning
Health promotion and fall prevention for older people: impact, relevance and economic justification for decision making in a municipality context
Saranda Bajraktari, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2023En litteraturöversikt och tre observationsstudier ingår i avhandlingen som undersöker proaktiva åtgärder för ett hälsosamt åldrande. Observationsstudierna visar att en app för fallpreventiv träning kan minska risken för fall, jämfört med att inte utföra någon träning alls. Samtidigt behöver appen fortsätta att utvärderas, på grund av en del snedförvridningar i urvalet, vilka mestadels bestod av kvinnor och högutbildade personer med vana att använda internet eller mobila plattformar.
Gångförmåga kopplat till parkinson
Objective and subjective aspects related to walking in people with neurodegenerative disorders
Objective and subjective aspects related to walking in people with neurodegenerative disordersPersoner med neurodegenerativa sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom, går långsammare, tar kortare steg och går med större variation i rörelserna, jämfört med personer som inte har sjukdomen. Det visar denna avhandling som har undersökt gångförmågan genom att mäta både objektivt – till exempel gånghastighet och steglängd – samt subjektivt, det vill säga hur patienten själv upplever att de går eller hur bekymrade de är för att falla.
Varför äldre deltar i forskningsstudier
On user involvement in research on ageing and health
Joakim Frögren, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2023Brukarmedverkan är i dag ett vanligt inslag i forskning. Joakim Frögrens avhandlings undersöker uppfattningarna om, förutsättningarna för och nyttan av brukarmedverkan bland äldre personer. Äldre med hög utbildning, digital kunnighet och med intresse samt erfarenhet av frågor som rör boende och hälsa tillhör dem som har störst sannolikhet att delta i forskning. Men resultaten visar också att brukarmedverkan inte alltid leder till förtjänster och att det krävs en lyhördhet hos forskare för olika befolkningsgruppers förutsättningar att delta i studier.
Familjen viktig för munhälsan
Oral health-related salutogenic factors: reviewing factors promoting oral health in older people and exploring dental professionals’ perspective
Elena Shmarina, odontologiska fakulteten, Malmö universitet 2023Det finns kunskapsluckor i forskningen om vad som främjar äldres munhälsa. Den här avhandlingen visar att relationen till familjen eller tandvårdspersonal kan vara viktiga pusselbitar för att behålla tänderna högt upp i åldrarna. Resultaten pekar också på att resurs- och tidsbrist inom tandvården inte skapar rätt förutsättningar för en god munhälsa.
Snabbspår till strokebehandling
Outcomes and experiences of a Fast track – A direct admission process from ambulance to stroke unit patients not eligible for acute intervention
Ingela Vennman, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet 2023Under det kritiska första dygnet får var femte strokepatient inte tillgång till vård på en strokeenhet eller intensivvårdsavdelning. Ingela Vennman använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka om ett så kallat snabbspår, Fast track, där vårdpersonal identifierar personer med misstänkt stroke och sedan kontaktar strokekoordinator på sjukhus för snabbare inläggning.
Många med demens har inte äldreomsorg
People with dementia using eldercare in Sweden
S M Atiqur Rahman, institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet 2023Den här avhandlingen försöker förstå äldre svenskars nyttjande av äldreomsorg samt hur demens och andra sociala faktorer påverkar omsorgens omfattning. Svensk registerdata visar att äldre personer med demens får mer äldreomsorg än äldre utan demens. Samtidigt finns det en stor andel äldre med demens som inte har någon äldreomsorgsinsats alls. Hur länge någon har haft demens och om hen bor med en partner eller inte är två faktorer som kan påverka hur mycket och vilken omvårdnad hen får.
Digitalisering i Sverige och Grekland
”Please mind the grey digital divide”: An analysis of digital public policies in light of the welfare state (Sweden and Greece)
Sofia Alexopoulou, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet 2022Sofia Alexopoulous avhandling undersöker hur äldre i Sverige kontra Grekland ser på möjligheter, kompetens och tillgänglighet när de använder digital teknik. Resultaten visar att ju mer digitaliserat ett land är, desto större risk finns det att äldre som inte använder teknik exkluderas från samhället, vilket är fallet i Sverige. Ett tydligt exempel på digital teknik som kan bidra till ett utanförskap är den svenska bank-id-tjänsten.
Riskanalys mot läkemedelsrelaterad inläggning
Readmission to hospital within 30 days of discharge – in older adults
Maria Glans, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 202315–20 procent av alla äldre som skrivs ut från sjukhus blir återinlagda inom 30 dagar. Syftet med avhandlingen är att identifiera individuella och organisatoriska riskfaktorer för återinläggningar hos äldre patienter, samt att ta fram ett verktyg för riskanalys som identifierar äldre med ökad risk för att åter hamna på sjukhus på grund av läkemedel.
Tidsbrist hindrar vård av äldre
Vård som inte blivit utförd: Uppfattningar från vårdpersonal och enhetschefer inom kommunal vård och omsorg för äldre
Vård som inte blivit utförd: Uppfattningar från vårdpersonal och enhetschefer inom kommunal vård och omsorg för äldrePersoner över 80 år är den vanligaste åldersgruppen som söker och får insatser för vård och omsorg. Avhandlingen undersöker den vård och omsorg som inte blir utförd, utifrån vårdpersonalens och enhetschefernas uppfattningar. Resultaten visar att tidsbrist och dåliga organisatoriska förhållanden förhindrar att äldre personer får den vård och omsorg de behöver. Vård som inte blir utförd kan kopplas till försämrad patientsäkerhet och behöver lyftas på agendan, anser Ingrid Andersson.
