Så påverkar alkohol kognitionen
Alcohol consumption and cognition
Theofanis Tsevis, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024Hög alkoholkonsumtion leder till strukturella hjärnskador och kognitiv svikt. Men alkoholrelaterad hjärnskada, som är en paraplyterm för alla former av kognitiv funktionsnedsättning som kan vara relaterade till alkoholkonsumtion, är ett underdiagnostiserat tillstånd. Theofanis Tsevis avhandling gör ett försök att ytterligare karakterisera den kliniska profilen av alkoholrelaterade hjärnskador.
Bristande vård för äldre hjärtsviktspatienter
Aspects on heart failure and drug treatment in geriatric patients
Marianne Reimers Wessberg, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024Forskning om hjärtsvikt har traditionellt fokuserat på yngre patienter, samtidigt som det är den vanligaste diagnosen inom geriatriken. Här är syftet att studera hur geriatriska patienter med hjärtsvikt utreds och behandlas. Resultaten visar att dessa patienter ofta inte har utretts enligt kliniska riktlinjer, och vid inskrivning på geriatrisk klinik blev deras typ av hjärtsvikt sällan presenterad och nästan aldrig graden av hjärtvikt.
Järnets påverkan på kognition
Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions
Jonatan Gustavsson, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024Järn är viktigt för att hjärnan ska fungera, men med åldern samlas järn i cellerna och kan bidra till skador som påverkar både hjärnans strukturer och funktioner. Jonatan Gustavsson har undersökt vad som orsakar ansamlingen av järn när man åldras och vilken effekt det kan ha på hjärnan och arbetsminnet.
Utmaningar med e-hälsotjänster
E-health literacy and internet use for health information: a study in Swedish primary healthcare
Anna Sjöström, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2023E-hälsotjänster betraktas som en viktig resurs för att lösa primärvårdens allt större belastning. Anna Sjöströms avhandling undersöker användningen av hälsorelaterad internetinformation inom svensk primärvård, och patienters e-hälsolitteracitet. Resultaten pekar på att äldre patienter har lägre e-hälsolitteracitet inom flera domäner, inklusive de som rör motivation och förmåga att använda digital teknik och hälsorelaterad internetinformation.
Nya rön om underdiagnostiserad sjukdom
Gait characteristics, physical activity and subjective outcome after shunt surgery in normal pressure hydrocephalus
Johanna Rydja, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2024Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, iNPH, är en vanlig, men underdiagnostiserad sjukdom bland äldre personer. Sjukdomen leder till gång- och balanssvårigheter, kognitiv svikt och kontinensproblem. Syftet med Johanna Rydjas avhandling var att undersöka hur fysisk funktion och fysisk aktivitet förändras efter en så kallad shuntoperation. Andra syften var att öka kunskapen om gångmönstret och att utvärdera patientens självupplevda resultat efter operationen.
Tryggare hemmiljö för äldre
Human behaviour recognition of elderly in single-resident IoT enabled smart homes: An applied machine learning approach
Zahraa Shahid, institutionen för system- och rymdteknik, Luleå tekniska universitet 2024I Human activity recognition systems, HAR, mäts människors aktivitet med hjälp av sensorer. Zahraa Shahids avhandling studerar människors rutiner och aktiviteter i det dagliga livet med syfte att ta fram en modell som skapar ökad autonomi, trygghet och säkerhet för äldre personer i deras hemmiljö.
Upptäcka benskörhet inom tandvården
Identifying individuals at risk of fragility fractures in a dental setting
Charlotta Elleby, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024Varannan kvinna och var fjärde man i Sverige drabbas av minst en benskörhetsfraktur under livet. Den här avhandlingen visar att ett webbaserat verktyg som tar hänsyn till riskfaktorer, exempelvis ålder, kön och tidigare frakturer, kan hjälpa tandvården att upptäcka risk för benskörhet. Avhandlingen har också undersökt om enkätsvar på frågor om fysisk mobilitet och alkoholvanor, samt käkbenets utseende på tandröntgenbilder kunde kopplas till benskörhetsfrakturer under en uppföljningstid på 47 år.
Så kan arbetsliv förlängas
Job crafting: Changing and adapting work as one piece of the puzzle for a sustainable working life
Ellen Jaldestad, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, Kungliga Tekniska Högskolan 2024Job crafting är ett sätt för anställda att själva få inflytande över att omforma arbetsuppgifter och upplägg för att bättre passa den egna förmågan och med hänsyn till personliga önskemål. Syftet med avhandlingen var att utforska om job crafting bidrar till ett hälsofrämjande och förlängt arbetsliv, framför allt bland anställda inom hälso- och sjukvården och verkstadsarbetare i företag inom tillverkningsindustrin. Resultaten visar att job craftingstrategier som uppfattades som hälsofrämjande till exempel var anpassningar i arbetet när det var möjligt, hjälp med att avsluta arbetet i tid och ändra sitt sätt att tänka om arbetet.
Förstalinjechefers lärande
Learning managerial work: First-line managers’ learning in everyday work within Swedish elderly care
Karin Wastesson, institutionen för kultur och samhälle, Linköping universitet 2024Det övergripande syftet för avhandlingen är att undersöka chefers lärande i det dagliga arbetet inom äldreomsorgen. Karin Wastesson drar tre slutsatser utifrån resultaten: att chefers lärande sker i ett flöde av varierande arbetsuppgifter och interaktioner, att arbetsrelationer både till medarbetare och andra chefer spelar en central roll, och att genus spelade olika roll med tanke på den kvinnodominerade äldreomsorgskontexten.
Modeller för att förstå alzheimer
Multimodal and multiscale brain networks: Understanding aging, Alzheimer’s disease, and other neurodegenerative disorders
Anna Canal Garcia, institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska institutet 2024Hjärnan är ett stort nätverk med många nivåer av komplexitet. Den här avhandlingen fokuserar på att integrera olika avbildningsmetoder för att kunna studera de kopplingar som finns i hjärnnätverk, och hur de förändras över tid hos bland annat äldre personer samt hos personer med alzheimer.
Studier om onödig smärta vid höftfraktur
Patients with hip fracture: A decade of morbidity and surgery
Noelle Probert, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet 2024En smärtsam dusch innan höftoperation minskar inte risken för sårinfektioner mer än en tvätt av höften. Det visar Noelle Proberts avhandling, som undersökt vilka som nu drabbas av höftfrakturer, jämfört med tidigare, och hur vården kan förbättras. Patienter som bryter höften i dag är sjukare än de var förr, men mindre undernärda och muskelsvaga än tidigare. Det pekar på vikten av kontinuerlig utveckling av vården för denna patientgrupp.
Diagnostikmetoder för prostatacancer
Prostate cancer: Investigating diagnosis, treatment and outcomes
Axel Möller, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet 2024Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Under senare år har nya tester för upptäckt av prostatacancer tillkommit. Stockholm3-testet är en av dem och den här avhandlingen pekar på att testet är lovande och kan minska andelen män som behöver genomgå vävnadsprovtagning. Testet är också användbart vid slutgiltig vävnadsanalys efter prostataoperation.
Riskfaktorer för hjärtsvikt hos äldre
Risk factors for incident heart failure and atrial fibrillation in an elderly population. The role of cardiac conduction and heart rate variability
Bozena Ostrowska, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet 2024Hjärtsvikt är en epidemisk sjukdom som blir vanligare med åldern, och förmaksflimmer är en vanligt förekommande kardiovaskulär sjukdom. Bozena Ostrowska undersöker om EKG-mätningar kan vara lämpliga för att hitta individer med hög risk för att utveckla hjärtsvikt eller förmaksflimmer. Avhandlingens fyra studier är baserade på data från den så kallade PIVUS-studien, där 1 016 personer i 70-årsåldern undersöktes och följdes upp efter fem, tio och femton år.
Sjukstugor i glesbygd bra för äldre
The community hospital in northern Sweden
Mante Hedman, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2024Antalet vårdplatser på sjukhus har minskat under flera decennier, trots fler äldre med ökat vårdbehov. Sjukstugor, som är mindre sjukhusinrättningar, kan vara fördelaktiga för äldre personer i glesbygd, visar denna avhandling. Läkare på sjukstugorna rapporterade att fördelarna med modellen framför allt är geografisk närhet, ökad patientkännedom från öppenvården och att personalen kan erbjuda ett helhetsperspektiv på vården.
Ökad demensrisk för äldre kriminella
The impact of criminal and externalizing behaviors on aging: Long-term associations with health and dementia
Carmen Solares Canal, institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet 2024Med hjälp av nationella registerdata har Carmen Solares Canal studerat om äldre personer med kriminell bakgrund har högre risk för demens och kognitiv svikt. Resultaten bekräftar tesen, samt att gruppen drabbas av fler hälsoproblem, i jämförelse med andra personer.
Äldre med traumatisk hjärnskada
Traumatic brain injury in elderly patients
Samuel Lenell, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet 2024Tidigare uppfattades avancerad vård för hjärnskada som utsiktslös för äldre personer. Avhandlingen studerar vilken behandling äldre personer med traumatisk hjärnskada får och vilken effekt den har. Analyserna visar att andelen äldre personer som behöver neurointensivvård för traumatisk hjärnskada ökar, och att de blev behandlade med samma behandlingsintensitet som yngre personer, men fler studier behövs för att kunna optimera vården.
Äldre har sämre tillgång till akutvård
Where are the people in emergency service planning? Assessing the geography and equity of access to emergency services in Sweden
Jacob Hassler, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan 2024En målsättning för svensk vård är att den ska vara tillgänglig för alla oavsett var man befinner sig, när den behövs och vem det är som behöver den. Avhandlingen visar dock att områden i landsbygden och områden med en hög andel äldre personer har sämre tillgång till akutvård. Detta trots att befolkningen i dessa områden oftast har ett större behov av ambulanser.
