Sinnen som förbättrar hjärnan
Beyond the years: How sensory and cognitive functions in older age shape disability, and perspectives on successful aging. An epidemiological perspective on disability
Andreea Badache, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2025Andreea Badaches avhandling studerar hur andelen personer som lever med funktionsnedsättningar har förändrats sedan början av 2000-talet, samt hur synen och hörseln påverkar den kognitiva förmågan hos äldre. Hennes resultat pekar på att god syn och hörsel kan bromsa en kognitiv försämring i hög ålder, och att medicinska hjälpmedel kan utgöra en viktig del i det.
Normer påverkar vården av äldre
Caring for older persons: Phenomenological insights into the lived experiences of nurses and nursing students in Greece and Sweden
Lamprini Xiarchi, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås 2024Lamprini Xiarchi har medverkat i det EU-finansierade projektet Innovatedignity. I sin avhandling undersöker hon sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer i Sverige och Grekland. Normer kring framför allt genus, men även ålder och auktoritet, påverkar vården av äldre, vilket framkommer i hennes intervjuer. Kvinnlig personal förväntas ta på sig mer av det känslomässiga vårdandet, medan samhällets normer kring maskulinitet skapar hinder för manlig vårdpersonal i exempelvis intima vårdsituationer.
Detta stärker egenvård
Co-creating self-care: Experiences of self-care and usage of eHealth among older adults with chronic illness, informal carers, and healthcare professionals
Susanna Strandberg, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2025I sin avhandling har Susanna Strandberg undersökt huruvida två e-hälsoverktyg kan stötta äldre personers egenvård. Dessutom har hon studerat hur egenvård som skapas tillsammans med vårdpersonal, anhöriga och äldre personer uppfattas. Resultatet visar att egenvården blir hållbar om alla aktörer är involverade. E-hälsoverktygen kan ha en potential som samarbetsverktyg, men borde enbart användas som ett komplement för att säkerställa personcentrerade lösningar.
Kognition viktigare än ålder för körförmåga
Cognition, everyday function and driving performance in old age
Katarina Fällman, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet 2024Den här avhandlingen undersöker bland annat hur friska äldre personer kör bil samt om det finns någon koppling mellan ålder, kognitiva testresultat och bilkörning. Slutsatsen är att läkare borde lägga större vikt vid den kognitiva förmågan snarare än åldern, när de bedömer om en person uppfyller kraven för körkort.
Fördelar med palliativ vård hemma
Early integration of specialized palliative care with oncological treatment
Anders Bojesson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2024Patienter med icke botbar mag- och tarmcancer som får hembaserad palliativ vård direkt vid diagnostillfället, har bättre livskvalitet än de som inte får det. Det visar Anders Bojessons avhandling, som också pekar på att de som får tidig hembaserad palliativ vård har färre besök på akuten och färre inskrivna dagar på sjukhus.
Äta ensam kan ge sämre matrutiner
Eating alone or eating in loneliness: Food routines, health, and social relations in later life
Amanda Björnwall, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet 2025Denna avhandling studerar äldre personers upplevelser av att äta ensam eller tillsammans med andra. Äldre personer som åt ensamma köpte oftare färdiglagade maträtter och åt i snitt färre måltider per dag, men detta bidrog inte till lägre självskattad hälsa. Personer som bodde och åt tillsammans med en partner beskrev ensamätande som en symbol för förluster. Men de som regelbundet åt ensamma beskrev det i stället som en problematisk vardagsrutin.
Verktyg för äldre kvinnor med benskörhet
Fragility fractures, self-rated health and treatment with spinal orthosis in older women in primary health care
Elin Uzunel, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2025Äldre kvinnor som själva bedömer sin hälsa som låg eller medel har tre gånger så hög risk att drabbas av frakturer till följd av benskörhet inom tio år, jämfört med de som bedömer sin hälsa som hög. Det visar Elin Uzunels avhandling som även pekar på att redskapsträning och att använda en ryggkorsett bidrog till att muskelstyrkan i ryggen ökar.
Boendepolitiken behöver anpassas
Housing policies to promote the health of a population ageing in place: Comparisons using simulation modelling
Christina Löfvendahl, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2025Christina Löfvendahls avhandling belyser vikten av att utveckla en långsiktig och förebyggande bostadspolitik som prioriterar äldres hälsa och välbefinnande. Det skulle kunna göras genom att införa nationell samordning av riktlinjer för tillgängligheten i bostäder och skärpa bygglagstiftningen. I dag är insatser, såsom regelbundna renoveringar, kontinuerligt underhåll och individuella bostadsanpassningar, otillräckliga för att möta behoven hos den åldrande befolkningen.
Diabetesmedicin minskar alzheimerrisken
Investigating drug effects on aging and Alzheimer’s disease using causal inference approaches
Bowen Yang, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet 2024I fyra delstudier undersöker Bowen Yangs avhandling effekterna av olika läkemedel på biologiska åldersmarkörer och risken för Alzheimers sjukdom. Vissa diabetesläkemedel minskade risken för alzheimer med upp till 70 procent, och för äldre personer med typ 2-diabetes var läkemedel av typen GLP1-analoger förknippat med en minskad risk för demens med 30 procent. Men Bowen Yang betonar att vidare forskning behövs för att säkerställa läkemedlens effekter.
Bristande delaktighet för äldre med demens
Omsorgstagaren i fokus? Om delaktighet och självbestämmande på äldreboenden
Cecilia Ingard, Avdelningen för socialt arbete, kriminologi och folkhälsovetenskap, Högskolan i Gävle 2025Policydokument ställer krav på att personal på särskilda boenden ska arbeta för att äldre personer ska vara delaktiga i sin vardag. Samtidigt är delaktigheten för boende med demenssjukdom begränsad. Det visar Cecilia Ingards avhandling som också drar slutsatsen att definiera demenssjukdom som en funktionsnedsättning skulle kunna stärka dessa personers rättigheter.
Palliativa konsultteam i allmän sjukvård
Palliative care consultation services – bridging gaps with general healthcare teams
Susanna Böling, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet 2025Palliativa konsultteam består av läkare, sjuksköterska och kurator med specialkompetens. Syftet med den här avhandlingen var att öka förståelsen för hur palliativ vård kan tillämpas i allmän hälso- och sjukvård. En delstudie visar att vilken diagnos patienten har, ålder, utbildningsnivå, platsen där patienten dog, antal symptom hen hade och om patienten levde ensam, var kopplat till om de fick palliativ konsultation eller inte.
Så kan god balans minska fallrisken
Postural control among community dwelling older adults
Jimmy Falk, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet 2024Man kan minska risken för att falla med hjälp av bättre förståelse för hur balans fungerar och hur den kan tränas. Den slutsatsen drar Jimmy Falk, som i sin avhandling har studerat hur fysisk kapacitet, kognitiva funktioner och balansstrategier påverkar balansen. En av de centrala insikterna är att en stelare balansstrategi, som när man går på is, ofta leder till sämre utfall när man behöver balansera.
Hopp vid bukspottkörtelcancer
Prognostic aspects of localised and metastatic pancreatic cancer
Hakon Blomstrand, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2024Varje år drabbas cirka 1 500 personer i Sverige av cancer i bukspottkörteln. Medianåldern vid diagnos är 74 år. Den här avhandlingen undersöker hur operation i kombination med cytostatika hjälper dessa cancerpatienter. Resultaten verkar lovande vad gäller överlevnad, men bukspottkörtelcancer är fortfarande bland de värsta cancertyperna att behandla.
Anpassad rehab förbättrar livet
Rehabilitering vid demenssjukdom – utforska genomförbarhet av rehabilitering och aspekter av ensamhet
Josefine Lampinen, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2025Ett 20 veckor långt rehabiliteringsprogram kan förbättra livet för personer med demenssjukdom. Det visar Josefine Lampinens avhandling där de som deltog i det skräddarsydda programmet fick ökad självkänsla och kunde hantera vardagen bättre. Dessa deltagare var också mer aktiva utanför hemmet, jämfört med kontrollgruppen.
Nytt ideal med välfärdsteknikens framfart
The imaginaries and politics of welfare technology: Renegotiating elder care through technology for an ageing population
Maria Arnelid, Institutionen för tema, Tema genus, Linköpings universitet 2025Maria Arnelid har studerat utvecklingen och implemeteringen av välfärdsteknik i äldreomsorgen. Hon drar slutsatsen att det finns spänningar mellan hur olika aktörer föreställer sig välfärdsteknikens löften och slutgiltiga syfte. Bland annat leder införandet av tekniken till att vård- och omsorgsideal går från att ha fokus på mänsklig kontakt till ideal som rör självständighet och vård på distans.
Nya rön kring spridningen av alzheimer
The impact of endosomes, autophagy and extracellular vesicles on Alzheimer’s disease
Lovisa Johansson, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2024I dag är det svårt att diagnostisera och hitta effektiva behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Lovisa Johansson har undersökt det specifika proteinet amyloid-beta och tre olika cellfunktioner påverkas av alzheimer, för att på sikt förstå hur sjukdomen sprids mellan celler.
Bristande kunskap om äldre transpersoner
Äldre transpersoner i socialt arbete – kunskap och erfarenheter
Sofia Smolle, Institutionen för psykologi och socialt arbete, Mittuniversitetet 2025Sofia Smolles avhandling undersöker hur äldre transpersoner och socialsekreterare tänker inför framtida möten med varandra. Båda parter uttrycker en viss oro och osäkerhet inför mötet. Resultaten visar också att socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, men att de gärna vill lära sig mer.
