Nya avhandlingar #3/23

Föroreningar skadar äldres psykiska hälsa

Ambient air pollution and transportation noise: How they affect mental health in older adults

Den ökande urbaniseringen utsätter människor för höga halter av exempelvis luftföroreningar och buller. Avhandlingen visar att långvarig exponering av luftföroreningar kan vara skadlig för den kognitiva förmågan hos äldre personer. Detta kan i förlängningen leda till demens. Mest sårbara är äldre personer med sjukdomar som påverkar hjärnans blodkärl. Luftföroreningar innebär också en förhöjd risk för att utveckla depression senare i livet.

Mindfulness som verktyg vid hjärtsvikt

Andning och träning i medveten närvaro för personer med hjärtsvikt – studier av erfarenheter och effekter på symtom och tecken, välbefinnande och hälsa

Mekanismer till åldrande immunsystem hos personer med hiv

An integrative systems biology study to understand immune aging in people living with HIV

Antiretroviral terapi kan gynna kroppen på många olika sätt, till exempel laga T-hjälparceller i vårt immunförsvar och förbättra överlevnadschanserna för personer med hiv. Avhandlingen undersöker vad som bidrar till att immunförsvaret åldras hos personer som har hiv, hur omvårdnaden av dessa personer kan förbättras och hur man uppnår ett hälsosamt åldrande.

Personcentrerad vård via telefon hjälper

Att mötas utan att ses – om partnerskap och personcentrerad vård på distans

Personcentrerad vård via telefon kan stärka tilltron till den egna förmågan och mildra försämring hos äldre personer, som har KOL och kronisk hjärtsvikt. Detta utan att öka risken för framtida komplikationer. Elin Blanck drar slutsatsen att telefonsamtalen skapar ett partnerskap mellan patienten och sjuksköterskan som gör vården till en ömsesidig process där båda erkänner den andra, delar kunskap och tar på sig ansvar.

Tryggt med delaktighet vid prehospital vård

Being provided with a safe haven: Care-dependent older persons’ participation in prehospital emergency care

Delaktighet är ett centralt begrepp inom den svenska vården, där syftet är att främja patienters inflytande över sin vård. Anna Hjalmarsson har undersökt vad delaktighet innebär för vårdberoende äldre som upplever akut sjukdom eller trauma i sitt eget hem. Det visar sig att deltagarna upplever att det är som att erbjudas en trygg hamn genom hela den prehospitala akutvårdskedjan, och bidrar till en känsla av säkerhet, värdighet och emotionell vila för den äldre personen.

Demens hindrar inte nytt lärande

Dementia and learning: The use of tablet computers in joint activities

Många förknippar demens med minnessvårigheter och andra förlorade förmågor. Men den här avhandlingen visar att dessa mycket väl kan lära sig nya saker. I delstudierna fick personer med demens prova att använda surfplattor för första gången, och det visade sig att deltagarna var intresserade av att utforska och göra olika saker med surfplattan. Deltagare som bodde på särskilt boende kunde samarbeta och hjälpa varandra att hantera plattorna.

Stigande ålder riskfaktor för lårbensfraktur

Distal femur fracture in the elderly patient

Avhandlingens syfte är att studera vilka äldre patienter som drabbas av en särskild typ av lårbensfrakturer, och samtidigt skapa en ny frakturklassificering som är anpassad till patientgruppen. Resultaten visar att stigande ålder påverkar formen av den nedre delen av lårbenet och kan därmed öka risken för lårbensfraktur. Dessutom verkar belastning vid gång efter operation ha en negativ inverkan på återhämtningen, något som kan leda till sämre funktion och ökad dödlighet.

Konditionsträning bra för strokeåterhämtning

Effects of exercise in different phases after stroke

I två studier undersöker Klas Sandberg hur konditionsträning vid olika grader av stroke påverkar livskvaliteten. Resultaten visar att patienter som drabbats av en mild stroke och som fick konditionsträna i tre veckor efter insjuknandet, återhämtade sig bättre än de som inte konditionstränade. De patienterna upplevde även en positiv inverkan på livskvaliteten.

Utdelning av broddar utvärderat

Evaluation of Swedish ice cleat distribution programs: From program design to ice cleat use

Vinterförhållanden kan göra det svårt för framför allt äldre personer att gå utomhus. Just äldre löper större risk för att halka och falla. Den här avhandlingen undersöker utformningen och effektiviteten av olika subventionerade program i Sverige där broddar har delats ut till äldre personer. Delstudierna använder en blandad metod som bygger på data som samlats in från flera källor för att analysera och utvärdera programmen.

Lungcancervården behöver förbättras

Factors influencing management and outcome in non-small cell lung cancer: The role of socioeconomic status, age, geographic region of origin and aspects of quality of life

Lungcancer är vanligare hos äldre personer än hos yngre och varje år insjuknar cirka 4 200 personer, varav 90 procent är 60 år eller äldre. Linda Willéns avhandling visar att Sverige i hög utsträckning erbjuder jämlik vård, sett till bland annat patienternas allmäntillstånd och samsjuklighet. Hennes slutsats är att en noggrann bedömning av äldre patienters allmäntillstånd och förväntade överlevnad är viktig för att undvika att beslut kring behandling enbart baseras på kronologisk ålder.

Fysisk förmåga grunden till delaktighet

Healthy ageing and well-being in old age

Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder, så kallad mixed method, har Albin Dahlin Almevall kunnat beskriva vad som främjar välbefinnande i hög ålder. Det visade sig vara fysisk förmåga som ligger till grund för att kunna engagera sig i och uppleva det som är viktigt. Socialt stöd kan dock kompensera för det som saknas i fysisk förmåga och ses som något positivt så länge det inte orsakar känslor av att vara en belastning.

Hemmet som bas för personcentrerad rehabilitering

Hemrehabilitering ur ett personcentrerat perspektiv

Avhandlingen studerar hemrehabilitering utifrån ett personcentrerat perspektiv genom tre delstudier, och utgår från ett projekt som pågick mellan 2015 och 2022 i södra Sverige. Slutsatsen är att hemmet som plats för rehabilitering, verkar ha goda förutsättningar för personcentrerad praktik. Samtidigt finns det vissa komponenter och mekanismer som kan påverka denna process negativt, vilket gör personalens kompetens och färdigheter ännu mer väsentliga för att lyckas.

Screening för att förebygga fall bland hemmaboende äldre

Injurious falls in older adults: Early identification of individuals at risk of falls – from observational studies to implementation

Syftet med avhandlingen är att fylla kunskapsluckor kring skadliga fallolyckor bland äldre personer, genom att undersöka användbarheten hos ett screeningverktyg och dess modifierade version. Två av delstudierna använde data från den longitudinella befolkningsstudien SNAC. Resultaten visar att screeningverktyget är bra på att förutsäga skadliga fall hos hemmaboende äldre, både som originalform och modifierad.

Kartläggning av äldres otrygghet

Older and feeling unsafe? Unravelling the role of perceived unsafety in the well-being of older adults residing in senior apartments

Att känna sig trygg i sin boendemiljö är en förutsättning för välmående för äldre personer som åldras i hemmet. Syftet med den här avhandlingen har varit att undersöka vad som orsakar en känsla av otrygghet hos äldre som bor i seniorboenden, samt se hur det påverkar välmåendet och relationen till sin egen åldrandeprocess. Avhandlingen integrerar kunskap från psykologi, gerontologi och kriminologi.

De faktiska effekterna av fysisk aktivitet

Physical activity, visceral adipose tissue, and cardiovascular disease in older adults: associations and effects

Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har flera goda effekter för äldre personers hälsa. Men Marcel Ballins avhandling visar att forskningen kanske har överdrivit de goda effekterna av fysisk aktivitet, beroende på vilken metod som tidigare studier har visat. Många resultat är i själva verket motstridiga.

Uppmaning till försiktighet kring läkemedel

Quality of drug treatment in older people from a medical primary care perspective and according to indicators

Läkemedelsbehandling för äldre är ett komplext pussel. Äldre kan ha olika sjukdomar samtidigt och är dessutom känsligare än andra för vissa mediciner. Resultaten i avhandlingen visar att merparten av äldre primärvårdspatienter får rätt läkemede, men att de kvalitetsindikatorer som finns för preparaten inte speglar kvaliteten på ett giltigt eller tillförlitligt sätt.

Offentliga rum kan motverka ensamhet

See and be seen: An inquiry into the role of public space in combating loneliness

De skadliga effekterna av ensamhet är väl dokumenterade, särskilt i efterdyningarna av covid-19-pandemin. Den här avhandlingen visar hur offentliga rum kan bli en resurs med potential att minska ensamhet. Fallstudier i Stockholm pekar på att lättillgängliga lokala platser kan stödja självständighet och säkerhet, samt främja fysiska och sociala aktiviteter för att bygga gemenskap med andra, något som är särskilt viktigt för att bekämpa ensamhet bland äldre personer.

Hur kosten påverkar kognitiv hälsa

The impact of macronutritional composition and ketosis on cognitive health: From normal aging to Alzheimer’s disease

Våra näringsbehov förändras ju äldre vi blir, och det har länge varit oklart hur mängden kolhydrater och fett i kosten påverkar den kognitiva hälsan. Jakob Norgren visar i sin avhandling att en lägre andel kolhydrater, jämfört med fett, var förknippat med bättre kognitiv förmåga hos personer som har förhöjda nivåer av den alzheimerförknippade genen Apoe och några av dess varianter.

Så uppnås kulturell känslighet för äldre migranter

The quest for cultural sensitivity: How cultural sensitivity can be practised while mitigating othering in Swedish eldercare

Kulturkänslig omsorg är ett komplext begrepp som delar forskare i två läger: de som anser att idén är problematisk och de som föredrar detta framför kulturella anpassningar. Här undersöker Carl Johansson möjligheten att använda en specifik teori för att uppnå kulturell känslighet för äldre personer som får äldreomsorg, och samtidigt begränsa risken att förstärka föreställningar om personens ursprung.

Välfärdsteknik missar sociala aspekter

Unpacking the welfare technology solution discourse: An analysis of society’s perceptions of formal and informal care of people

De senaste åren har kommunernas satsningar på välfärdsteknik ökat markant. Förhoppningen med tekniken är att den kan ge äldre personer ökad trygghet och delaktighet. Men Maria Nilssons avhandling visar på motsättningar eftersom utformningen av välfärdsteknik missar att till exempel främja hälsan och till viss del sociala relationer. Dessutom har anhörigas insatser till stor glömts i policydokument om välfärdsteknik.