Robotdjur i äldreomsorg
Companion robots for older adults: A mixed-methods approach to deployments in care homes
Sofia Thunberg, institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2024Sällskapsrobotar i form av katter och hundar blir en allt vanligare syn på äldreboenden runt om i landet. Sofia Thunbergs avhandling visar att robotdjuren å ena sidan kan ha en lugnande effekt på de boende och öka deras livskvalitet. Å andra sidan kan de ha en motsatt effekt där illusionen av att det är ett riktigt djur i stället bidrog till att en del äldre bråkade om vem som skulle ta hand om roboten. För personalen innebär robotdjuren en större arbetsbörda.
Levnadsår vid cancerdiagnos
Exploring statistical models for estimating remaining life years and loss in life in expectancy for cancer patients
Yuliya Leontyeva, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet 2024De senaste åren har visat stora framgångar för cancerbehandlingar. I sin avhandling har Yuliya Leontyeva studerat olika statistiska modeller för att beräkna den kvarvarande levnadstiden, framför allt hos personer som har drabbats av cancer, där den stora majoriteten av patienter är 65 år och äldre.
Tungt lass för partnervårdare
For better and for worse, till death do us part. Support needs of persons caring for a co-habitant spouse or partner with dementia
Marcus Falk Johansson, institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna 2024Nästan en femtedel av alla vuxna i Sverige ger informell omsorg till en närstående. Av dessa är en stor andel personer som vårdar någon med demenssjukdom. Den här avhandlingen utforskar de informella vårdgivarnas vardag, behov och upplevelser av stöd. Resultaten visar att dessa personer får mindre stöd från släkt och myndigheter, samtidigt som de blir negativt påverkade av sin roll som anhörigvårdare.
Äldres deltagande i forskning
Ge de ohörda rösterna upprättelse: Framsteg och utmaningar vid involvering av sköra äldre personer i forskning om åldrande och hälsa
Isak Berge, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2024Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att utforska hur forskning om åldrande och hälsa kan involvera sköra äldre personer och göra deras röster hörda. En viktig upptäckt är att det är svårt att på förhand veta hur de vill och kan medverka i forskning. Det i sig kan leda till att forskare har förutfattade meningar om hur dessa sköra äldre kan bidra till kunskapsutvecklingen. För forskare har det varit svårt att involvera sköra äldre på grund av att det är utmanande att balansera makten, hantera tid och resurser, samt att hålla balansen mellan oberoende forskning och nyttiggörande.
Bättre vård med dialog
Health in later life: A nursing perspective
Ariel Almevall, institutionen för hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet 2024Gruppen äldre blir allt större och vård i hemmet blir vanligare. Ariel Almevall har undersökt hur det är att vara äldre med ett stort vårdbehov, vilka uppfattningar vårdgivare har om deras behov och relationen mellan sjuksköterskor och äldre. Resultaten visar att vardagen i hemmet är avgörande för välmåendet och att relationen till sjuksköterskor spelar en stor roll.
Bättre sömn med tyngdtäcken
Health intervention with weighted blankets for frail older people with insomnia in nursing homes
Eva Hjort-Telhede, akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad 2024I fyra delstudier har Eva Hjort-Telhede undersökt hur tyngdtäcken påverkar sömnen och livskvaliteten hos äldre personer som bor på särskilt boende. Deltagarna beskrev hur tyngdtäcken gjorde att de blev mer aktiva i sociala sammanhang. De rapporterade också ökat välbefinnande och bättre sömnkvalitet, tack vare att tyngdtäckena bidrog till färre uppvaknanden under natten.
Kritiska tidpunkter vid demens hos yngre
Life changing moments: Transitions and critical points in young-onset dementia
Malin Aspö, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024Yngre personer som drabbas av demenssjukdom kan stöta på utmaningar som är kopplade till arbets- och familjeliv. Avhandlingen bygger på fyra delstudier om bland annat livskvaliteten hos yngre personer med demens. Sammanfattningsvis blir det tydligt att det är viktigt att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har en gemensam plan för att stötta patienten och dess anhöriga, särskilt vid fyra kritiska moment: diagnosbeskedet, när personen inte längre kunde arbeta, om man inte beviljades stödinsatser och vid flytt till särskilt boende.
Upplevelser av bensårsbehandling
Living with a venous ulcer: Lived experiences and the presence of self-care in daily life
Marcus Rosenburg, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2024Venösa bensår är den vanligaste typen av sår ovanför fotleden och drabbar framför allt äldre personer. Avhandlingens studier fokuserar på att beskriva erfarenheter hos patienter med svårläkta venösa bensår före och efter läkning, samt förståelsen för egenvård och dess roll i behandlingen. Slutsatsen är att det är väsentligt att patienter och vårdpersonal har en god relation där patienter bjuds in att dela med sig av sina upplevelser av behandlingen.
Digital utbildning för äldres munhälsa
Munhälsa – äldre personers upplevelser och vårdpersonalens attityder och kunskaper
Maria Snögren, institutionen för hälsovetenskaper, Jönköping university 2024Behovet av stöd med att bevara munhälsan ökar med åldern. Nu visar Maria Snögrens avhandling att en digital utbildning tillsammans med praktiska övningar kan öka äldreomsorgspersonalens kunskap om munhälsa. Ett annat resultat är att det är viktigt att personalen får rätt förutsättningar och tid att utföra sitt arbete och lära känna omsorgstagaren.
Kommunikation vid parkinson komplext
Parkinson’s disease and communication: Intelligibility, interaction and participation
Inga-Lena Johansson, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2024Personer som drabbas av Parkinsons sjukdom brukar få problem att kommunicera med andra. Den här avhandlingen visar att det behövs en djupare förståelse för hur tillståndet påverkar den kommunikativa förmågan, för att slutligen kunna skräddarsy insatser. Det är även nödvändigt att använda sig av olika metoder vid kartläggning och bedömning så att insatserna blir holistiska.
Lätt aktivitet lindrar strokesymptom
Physical activity before and after stroke. Examining stroke incidence and outcomes
Adam Viktorisson, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2024Fysisk aktivitet är en viktig del av rehabilitering när man har drabbats av stroke. I fyra studier undersöktes sambanden mellan fysisk aktivitet före och efter en stroke, i relation till att drabbas av stroke, symptomens svårighetsgrad samt funktion och död. Ett resultat är att fysisk aktivitet spelar en stor roll både i förebyggandet och behandlingen av stroke. Ett delarbete visar att deltagarna rapporterade mildare strokesymptom efter fyra timmars lätt aktivitet i veckan.
Njurfunktion kopplas till nedsatt kognition
Relationship between kidney function and cognitive function in the general older population. Results from the general population study ”Good aging in Skåne”
Tomas Månsson, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2024Njursvikt och nedsatt kognitiv funktion är vanligt hos den äldre populationen. Det viktigaste målet för den här avhandlingen var att utröna om nedsatt njurfunktion kan förutspå framtida kognitiv nedsättning. En av slutsatserna är att det verkar finnas en koppling, och att vården borde överväga att leta efter och hantera behandlingsbara kardiovaskulära riskfaktorer, för att undvika framtida försämring av den kognitiva funktionen.
Tidsstyrning i äldreomsorgen
Tid för tillit? Om styrning, kontroll och inflytande i äldreomsorgen
Helena Håkansson, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet 2024Flera kommuner har infört så kallade tillitsbaserade styrningsmodeller för att göra äldreomsorgen till ett mer attraktiv arbete. Men den här avhandlingen visar att omställningen ofta fastnar på en strategisk nivå, utan att nå fram till personalen. Dessutom har den kraftiga tidsstyrningen och kontrollen över personalen gjort att deras arbetsförhållanden försämrats, något som inte kan avhjälpas med enbart ökad tillit.
Sepsis, covid-19 och demens i vården
The epidemiology of risk factors and short- and long-term outcome in the Swedish intensive care cohort
Björn Ahlström, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet 2024Den här avhandlingen undersöker olika aspekter av sepsis och covid-19, framför allt kopplingen till demens och dödligheten i den svenska intensivvården. Resultaten pekar på att sepsis inte verkar vara en riskfaktor för att utveckla demens, men har en liten effekt på långsiktig dödlighet och långsiktiga infektionskomplikationer.
Hormoner och risk för demens
The role of insulin-like growth factor-I in Alzheimer’s disease and vascular dementia
Alexandra Horvath, institutionen för medicin, Göteborgs universitet 2024Alexandra Horvath har med hjälp av hjärnavbildningar, blodprov och ryggmärgsprov undersökt om förändrade nivåer av hormonet insulin-like growth factor-I, IGF-I, påverkar demenssjukdomars förlopp. Hormonet är viktigt för hjärnans utveckling och hjärnfunktionen. Sammanfattningsvis var låga nivåer av IGF-I hos patienter med subjektiv eller objektiv mild kognitiv störning associerade med ökad risk att utveckla vaskulär demens.
Modell för att förebygga hälsorisker
The stair of knowledge – prevention of pressure ulcers, malnutrition, poor oral health and falls among older persons in nursing homes: Development and evaluation of the feasibility of an educational intervention
Merita Neziraj, institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet 2024Merita Neziraj har studerat hur riskerna för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall skulle kunna förebyggas. Tillsammans med olika personalgrupper inom säbo utvecklade hon en digital utbildningsmodell för att förbättra kunskapen om hälsoriskerna och förebygga dem.
Uppskattad mobil närvård
Within an integrated home health care model: Registered nurses’, physicians’, patients’ and their next of kin’s perspectives
Lina Emmesjö, Hälsohögskolan, Jönköping university 2024En utmaning för hälso- och sjukvården är att möta de komplexa vårdbehoven hos den växande äldre befolkningen. Här har syftet varit att undersöka vilka förväntningar, uppfattningar och erfarenheter sjuksköterskor, läkare, patienter och närstående har av vårdmodellen Mobil närvård med hemsjukvårdsläkare. Sammantaget uppskattade hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter och närstående vårdmodellen.
