AI-mätningar hjälper vid prostatacancer
Artificial intelligens-based organ and tumour segmentation in prostate cancer patients. Studies on PET/CT and pre-treatment CT scans
Eirini Polymeri, Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet 2025Eirini Polymeris forskning visar att artificiell intelligens kan identifiera och mäta prostatacancertumörer på röntgenbilder. Genom att delvis ersätta manuella mätningar med analyser gjorda av artificiell intelligens kan man minimera olikheter mellan läkares bedömningar. Avhandlingen pekar också på att AI kan användas för att identifiera och markera närliggande riskorgan på medicinska bilder.
MR-undersökningar – del av cancerdiagnostik
Detecting and localizing prostate cancer with MRI
Fredrik Lankilde, Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet 2025I Sverige har utredningen av prostatacancer länge byggt på blodprover och vävnadsprover. På senare tid har man börjat använda magnetkameraundersökningar innan man tar vävnadsprover. Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av att inkludera MR-undersökningar i diagnostiken, och om artificiell intelligens kan hjälpa till att förbättra granskningen av bilderna.
Vem kan fatta beslut för personer med demens?
Dying, dementia and law: Pursuing legal responsibility at the end of life
Manni Ardzejewska, Juridiska insitutionen, Lunds universitet 2025Den här avhandlingen utforskar det snåriga ämnet om juridikens roll i beslutsfattande för personer med demenssjukdom i livets slutskede. Manni Ardzejewska har analyserat hur gällande rätt är konstruerad och hur den påverkar beslutsfattande i livets sista tid. Hon har intervjuat läkare som fattar beslut vid livets slutskede för personer med demens, utrett rättens roll vid döende med demens, samt studerat hur rätten borde struktureras för att bemöta omständigheter kring döden.
Webbaserad träning ger positiv effekt
Empowering physical activity through e-health: Web-based exercise for older adults and people with intellectual disabilities
Sanna Fjellström, Institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet 2025Äldre personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning är två grupper som är betydligt mindre fysiskt aktiva än resten av befolkningen. I fyra delstudier undersöker Sanna Fjellström effekten av webbaserad träning. Resultaten visar att träningsprogrammet leder till ökad fysisk aktivitet i båda grupperna på kort sikt. Möjligheter att anpassa programmet och tillgängligheten var två avgörande faktorer för framgångsrikt införande av fysisk aktivitet.
Tryggare utskrivning med tydliga läkemedelssamtal
From exploration to intervention: Enhancing medication communication at hospital discharge
Henrik Cam, Institutionen för farmaci, Uppsala universitet 2025När äldre patienter flyttas inom vården eller skrivs ut från sjukhus ökar risken för felaktig läkemedelsanvändning. Henrik Cams avhandling har två syften: att utforska kommunikation kring läkemedel vid utskrivning av äldre patienter och att utifrån denna kunskap utveckla en intervention. Resultaten visar att en arbetsmodell som involverar kliniska farmaceuter i utskrivningsprocessen skulle kunna förbättra kommunikationen kring läkemedel och öka patientens förutsättningar att ta hand om sin fortsatta behandling i hemmet.
Detta påverkar äldres ensamhet
Loneliness and social isolation among older adults: Findings from the general population-based study Good aging in Skåne
Markus Svensson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2025Var tionde person över 75 år uppger att ensamhet påverkar deras mående negativt. Markus Svenssons avhandling visar att äldre personers ensamhet är kopplad till ökad symptombörda, sömnsvårigheter och ökad läkemedelsanvändning. Men inte alla som känner sig ensamma är socialt isolerade, ensamhet är därför en subjektiv uppfattning. Äldre kvinnor upplever i högre grad känslor av ensamhet.
Ny samverkansmodell förbättrar munhälsan
Oral health care planning: A conceptual model based on collaboration and person-centred care
Jessica Persson Kylén, Avdelningen för hälsopromotion och vårdvetenskap, Högskolan väst 2025Separata system för tandvård och omsorg kan få äldre personer med många vårdkontakter att hamna mellan stolarna. Det visar den här avhandlingen som föreslår en ny samverkansmodell för att säkerställa en bättre munhälsa för äldre personer. Den nya modellen skulle kunna innehålla handlingsplaner och dokumentation som lagras digitalt på en plattform. Tanken är att äldre personer själva, den kommunala omsorgen, tandvården och eventuellt anhöriga skulle kunna ha tillgång till den digitala lösningen.
Tillgången till utemiljöer brister
Outdoor environments at residential care facilities: Needs, wishes and access for older adults and care workers
Madeleine Liljegren, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet 2025Madeleine Liljegren har gjort en omfattande kartläggning av utemiljön vid landets samtliga 2 036 särskilda boenden. Resultatet visar att många äldre personer saknar tillgång till utemiljöer och att personalen vid dessa boenden saknar en utemiljö för återhämtning. 96 procent av särskilda boenden har tillgång till någon form av trädgård, men i ungefär hälften av fallen delas denna med andra aktörer, till exempel skola. Fyra procent av boendena saknar helt tillgång till trädgård.
Gående äldre kvinnor överrepresenterade i olyckor
Pedestrian injuries due to single and collision accidents in Sweden’s road traffic environment: Investigating the magnitude, risk factors, and potential survivors
Khabat Amin, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, Karlstads universitet 2025Sverige räknas som ett av de säkraste länderna för vägtrafikanter. Trots detta utgör fotgängare en betydande andel av de som skadas i trafiken varje år. Kvinnor, personer i medelåldern, samt äldre personer, 50+, är överrepresenterade i singelolyckor bland fotgängare under vintern. Khabat Amin understryker vikten av ökat fokus på fotgängarsäkerheten och behovet av evidensbaserade åtgärder i och med den åldrande befolkningen.
Fysisk kapacitet efter höftledsoperation
Physical activity and fitness measures in healthy older adults and hip osteoarthritis patients
Manne Godhe, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet 2025Den här avhandlingen utforskar fysisk aktivitet och fysisk kapacitet i relation till träning och höftledsoperation hos äldre personer i åldrarna 65 till 84 år. En åtta veckors träningsperiod ökade den fysiska aktiviteten och kapaciteten hos friska äldre personer. Kirurgi för personer med höftartros kan få sin funktionella kapacitet och aktivitetsnivå återställd till rekommenderade nivåer efter ett år av träning.
Så bra är kortare arbetsdagar inom äldreomsorgen
Rätt tid för arbete? Makt och motstånd vid arbetstidsförändringar i vård- och omsorgssektorn
Louise Grip, Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet 2025Genom intervjuer, observationer, artiklar och filmer har Louise Grip genomfört en etnografisk studie om förändrade arbetstider i vård- och omsorgssektorn. Delstudien om sex timmars arbetsdag visar att det ofta förknippas med minskad stress, bättre arbetsrytm och mer sammanhängande fritid för personalen. Initiativet innebär också ökad bemanning och tid för administrativa uppgifter utan att det sker på bekostnad av själva omsorgen om de äldre personerna. Trots detta är heltidssatsningar ett vanligare initiativ inom sektorn.
Ny behandling hjälper tal och röst
Speech, communication and neuroimaging in Parkinson’s disease: Characterisation and intervention outcomes
Hanna Steurer, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet 2025Hanna Steurer är i grunden logoped och har i sin avhandling utvärderat en ny behandling för tal och kommunikation för patienter med parkinson. Behandlingen kallas för Hicommunication och är ett tioveckorsprogram, där deltagare får en blandning av gruppträning och hemträning. Avhandlingen visar positiva effekter på röststyrkan.
Digital teknik – dubbeleggat blad
Systemic sensitivity: On systemic oppression in socio-technical systems
Linnea Öhlund, Institutionen för informatik, Umeå universitet 2025Intervjuer med äldre personer hemmastadda i Umeå om deras teknikanvändning under coronapandemin, visar en tudelad bild. Linnea Öhlund har i sin avhandling identifierat tre teman kring äldre personers perspektiv på digital teknik: teknikens betydelse för det sociala livet, frustration kring utvecklingen och uteslutning från samhället.
Proteinnivåer för framtida alzheimerdiagnos
Taming the masses: Proteomic profiling across the spectrum and stages of neurodegenerative diseases
Sophia Weiner, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2025Målet med den här avhandlingen var att identifiera nya proteinmarkörer i cerebrospinalvätska från patienter med Alzheimers sjukdom eller frontotemporaldemens. De främsta syftena var att förbättra diagnostiken och följa sjukdomens utveckling. Resultaten visar att proteinnivåerna i ryggmärgsvätskan hos patienter med alzheimer förändras dynamiskt under sjukdomens förlopp, vilket gör dem till lovande framtida diagnosverktyg.
Småkärlssjukdomens betydelse för alzheimer
Unraveling cognitive decline – Integrating biomarkers of neurodegeneration, vascular pathology, and neuroinflammation
Eske Christiane Gertje, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2025Den här avhandlingen undersöker sambanden mellan förändringar i de små kärlen i hjärnan, så kallad småkärlssjukdom, och kopplingen till bland annat alzheimer. Med hjälp av data från minneskliniker i USA, den svenska Biofinderstudien i Lund, och en grupp patienter från södra Sverige med hjärninfektion, visar analyser att vissa förändringar i specifika hjärnområden spelar roll för försämringen av kognitionen.
Stärkt partnerskap förbättrar vården
What is best for Esther? Facilitating co-production and improving care with a simple but challenging question: A qualitative study
Nicoline Vackerberg, Avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap, Jönköping university 2025Esther är namnet på både en typpatient och ett förbättringsinitiativ som startade i Jönköping. Målet var att skapa en sammanhållen struktur mellan kommuner, slutenvård och öppenvård. Nicoline Vackerbergs avhandling visar att Estherprojektet bidrog till att alla deltagande verksamheter hittade en gemensam vision.
