Dopamine, decision-making, and aging: Neural and behavioural correlates
Lieke de Boer
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2019Varje dag fattar vi massor av beslut, både enkla och mer komplexa. Bra beslutsfattande innebär att man kan välja det bästa alternativet från en rad alternativ och anpassa sina preferenser baserat på vad som händer i miljön. När människor blir äldre förändras deras förmåga att göra detta. Avhandlingen har funnit ett samband mellan åldersrelaterade förändringar i beslutsförmågan och förändringar i hjärnans struktur och funktion.
Inequity in mind. On the social and genetic risk factors of dementia and their interactions
Caroline Hasselgren
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet 2019Generna spelar en viktig roll för om man drabbas av demens. Men inte alla med en genetisk riskfaktor drabbas. Avhandlingen, som bygger på data från 1960-talet och framåt, visar att faktorer som hög socioekonomisk status och kontroll i arbetet kan reducera den genetiska risken.
Piecing together a fragmented world: Structures to promote the understanding of people with advanced dementia
Catharina Melander
Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet 2018Att förstå personer med demens vars verbala förmåga har försämrats är svårt, även för professionell vårdpersonal. Avhandlingens syfte var att utforska strukturer som kan främja förståelsen av personer med avancerad demens som bor på vårdhem. För att kunna sammanföra fragment av information till en god förståelse av den demenssjuka och anpassa omvårdnaden var det avgörande att vårdpersonalen var närvarande och uppmärksam och engagerade sig i varje persons situation.
Predictors and consequences of injurious falls among older adults: A holistic approach
Stina Ek
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2019Syftet med avhandlingen var att upptäcka riskprofiler för skadliga fall hos äldre vuxna, att möjliggöra tidig upptäckt av dem som är i riskzonen och att undersöka långsiktiga konsekvenser på vardagen av fallskador. Analys av data från befolkningsstudien SNAC-K fann att det gick att förutsäga förhöjd fallrisk upp till tio år i förväg. Det verkade också möjligt att skilja grupper av människor på olika risknivåer. Sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer kan hjälpa till att identifiera extra utsatta fallare, som för att upprätthålla oberoende kan behöva extra
rehabilitering och uppmärksamhet efter ett skadligt fall.
Retirement and life satisfaction: A resource-based dynamic perspective
Isabelle Hansson
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2019En studie av förändringar i livstillfredsställelse före och efter pensioneringen visar att de allra flesta hanterar pensionsövergången bra och har en högre livstillfredsställelse de första åren efter att de lämnat arbetet. Men både personligheten och ekonomin påverkar hur man upplever livet efter pensioneringen.
Socioeconomic influences on late-life health and mortality: Exploring genetic and environmental interplay
Malin Ericsson
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet 2019Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för socioekonomiska skillnader i hälsa och dödlighet i senare delen av livet – i en genetiskt informativ miljö. Data från det svenska tvillingregistret STR, olika statistiska metoder och familjebaserade konstruktioner användes för att undersöka socioekonomiska förhållanden under livslängden och hur dessa påverkar kognitiv funktion, skörhet och dödlighet i senare delen av livet.
Visuospatial inattention and processing speed: Predictors of long-term outcome and patterns of change after ischemic stroke
Joel Gerafi
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2019Försämringar av visuospatial uppmärksamhet, språk och bearbetningshastighet är vanliga symptom tidigt efter stroke och har förknippats med ogynnsamma funktionsresultat på kort sikt. Avhandlingen fokuserar på vad som händer på lång sikt. Studiens resultat betonar vikten av att identifiera tidiga symtom på visuospatial ouppmärksamhet och språkstörningar efter en stroke och efterlyser ytterligare långtidsstudier.
