Nya avhandlingar #4/23

Benmärgstransplantationens möjligheter

Aging hematopoiesis: Functional insights and prospects for rejuvenation
Anna Konturek-Ciesla, institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet 2023

Äldre personer lider ofta av olika blod- och immunåkommor som exempelvis anemi eller leukemi. Tidigare forskning har visat tecken på att åldersrelaterad försämring av blodstamcellsproduktionen är huvudorsaken till äldres försämrade blodsystem. Den här avhandlingen ger nya insikter om åldrandet av blodstamceller och möjligheten att förbättra äldres blodsystem genom benmärgstransplantation.

Sällan diagnos för äldre med adhd

Attention-deficit/hyperactivity disorder (adhd) beyond the young age: Investigation of the prevalence of adhd in older adults and the risk of age-related disorders
Maja Dobrosavljevic, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet 2023

Personer med adhd har ofta svårigheter med uppmärksamhet och är ofta överaktiva och impulsiva. Dessa symptom kvarstår i vuxen ålder. Den här avhandlingen visar att många vuxna inte får en adhd-diagnos, eftersom symptomen ofta misstas för åldrandets naturliga förlopp eller demenssjukdomar i ett tidigt stadium.

Att arbeta vid hög ålder

Being active in working life at older ages
Marie Bjuhr, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle 2023

Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder har Marie Bjuhr studerat vilka som är fortsatt aktiva i arbetslivet efter förväntad pensionsålder, och vilka som i stället lämnar arbetslivet före förväntad pensionsålder. I korthet visar resultaten att hälsan är en framträdande aspekt för om personer väljer att fortsätta eller avsluta sina yrkesliv. Även goda arbetsförhållanden visar sig vara avgörande.

Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid covid-19

Cardiovascular complications following covid-19: population-based register studies
Ioannis Katsoularis, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2023

Avhandlingen undersöker kopplingen mellan covid-19-infektion och hjärt-kärlsjukdom. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var som störst de första två till fyra veckorna efter en covid-19-infektion. Äldre och multisjuka personer samt personer som fått svår covid-19 hade ytterligare förhöjd risk att drabbas. För hjärtinfarkt var risken förhöjd i två veckor, medan samma siffra för stroke var fyra veckor.

Kardiovaskulär hälsa och hjärnans åldrande

Cardiovascular health and brain aging: A population-based MRI study
Yuanjing Li, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023

Den här avhandlingen undersöker kopplingen mellan hur bra hjärnans strukturer hanterar sjukdomar och hjärnans åldrande. Äldre personer kan uppnå ett hälsosamt åldrande av hjärnan genom att upprätthålla en god kardiovaskulär hälsa. Avhandlingen bygger på data från befolkningsstudien The Swedish national study on Kungsholmen, SNAC-K.

Blodtrycksfall riskfaktor för demens

Cardiovascular health, orthostatic hypotension, and cognitive aging
Xin Xia, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023

Avhandlingen utvärderar sambandet mellan kardiovaskulär hälsa, snabbt blodtrycksfall och kognitivt åldrande bland äldre personer. Resultatet visar att personer under 80 år och med bättre kardiovaskulär hälsa har lägre risk att utveckla demens, och har längre förväntad livslängd med bibehållen kognitiv förmåga. Äldre som har en tendens att få snabbt blodtrycksfall har ökad risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och demens i framtiden.

Så åldras hjärnan

Den åldrande hjärnans arkitektur: Funktionell omorganisering, strukturella förändringar, och dopaminreceptorernas roll
Robin Pedersen, institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet 2023

Mänsklig kognition är starkt beroende av hjärnans förmåga att integrera och segregera hjärnaktivitet. I den här avhandlingen studerar Robin Pedersen hur åldersrelaterade förändringar i hjärnan påverkar den kognitiva hälsan vid stigande ålder. Avhandlingen baseras på fyra studier som alla utgår från olika strukturer i hjärnan och dess tillhörande funktion.

Koppling mellan depression och kroppslig sjukdom

Depression and chronic diseases in old age: understanding their interplay for better health
Frederico Triolo, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023

Depressiva symptom är starkt sammankopplade under ålderdomen med specifika symptom såsom minskad aptit, kognitiva svårigheter och självmordstankar. Det visar resultaten från Frederico Triolos avhandling som i fyra delstudier undersöker samspelet mellan somatisk sjukdomsbörda och depression sent i livet, med särskilt fokus på den longitudinella komplexiteten och hur tillstånden förändras med tiden.

Begränsad belastning för bättre läkning vid lårbensfraktur

Distal femur fracture in the elderly patient
Martin Paulsson, institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet 2023

Risken för att drabbas av lårbensfraktur ökar med åldern på grund av minskad benmassa och ökad benskörhet. Avhandlingen undersöker bland annat hur begränsad belastning vid gång påverkar patienters vardagsfunktion och återhämtningsförmåga. Resultaten visar att begränsad belastning vid gång de första åtta veckorna efter en fraktur hade negativ påverkan på återhämtning av gångfunktionen. Slutsatsen är att äldre patienter borde undvika behandlingen så tätt efter operationen.

Socioekonomi påverkar artrosbehandling

Hip and knee osteoarthritis: Who are patients referred to first-line intervention and what happens to them?
Kristin Gustafsson, institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet 2023

Den här avhandlingen drar slutsatsen att en patients socioekonomiska situation kan påverka vilken typ av artrosbehandling de får. De med hög socioekonomi hänvisas oftare till grundbehandling, något som innebär att personer med lägre socioekonomi, som ofta har en högre sjukdomsbörda, inte får det i samma utsträckning.

Olika risker vid läkemedel för äldre

Medication-related problems and psychotropic drug use in vulnerable older populations – a focus on acute hospital admissions and cognitive impairment
Jonas Kindstedt, institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet 2023

Äldre personer har ofta flera sjukdomar och använder läkemedel i större utsträckning. I denna avhandling är frågeställningen: Hur ser läkemedelsanvändningen ut hos sårbara äldre personer med fokus på akuta sjukhusinläggningar och kognitiv svikt? Resultaten visar att äldre personer inte är en homogen grupp, vilket innebär att potentiella läkemedelsproblem, och hur de ska angripas, skiljer sig åt beroende på faktorer som boendeform och kognitiv nedsättning.

Mental stimulering förebygger alzheimer

Mental stimulation and multimodal trials to prevent cognitive impairment and Alzheimer’s disease
Anders Rydström, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023

Anders Rydström har i sin avhandling undersökt om sociala och intellektuella krav i arbetet leder till bättre kognition, som i förlängningen förebygger alzheimer. Högre nivåer av yrkeskomplexitet verkar vara förknippat med bättre kognitiv funktion bland personer som löper risk för demens, men ger inte stark motståndskraft mot just alzheimer i samband med andra sjukdomar.

Dubbel strokerisk med typ-2 diabetes

On stroke risk in type 2 diabetes focus on glycemic control, insulin resistance, obesity and recovery
Alexander Zabala, institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet 2023

Personer som har typ 2-diabetes har 50 procent relativ ökad risk för att drabbas av stroke och förtida död. Det visar den här avhandlingen som bygger på data från svenska hälso- och kvalitetsregister. Resultaten pekar också på att sämre blodsockerkontroll och hög grad av insulinresistens ökar risken att drabbas av stroke.

Perspektiv på vårdkontinuitet

Patients’ experiences of continuity of care: What is needed and how can it be measured?
Linda Ljungholm, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2023

I sin avhandling undersöker Linda Ljungholm kontinuiteten i vården utifrån patientens, anhörigvårdare och vårdpersonalens perspektiv i fyra delstudier. Resultaten visar att alla dimensioner av kontinuitet behöver integreras sömlöst över olika nivåer i hälso- och sjukvården för att patienten ska uppleva en god vård. Förtroendefulla relationer och snabb tillgång till relevant kunskap och information kan bidra till en bättre patientupplevelse.

Vägen till bättre omvårdnadsrobotar

Social robots/social cognition: Robots’ gaze effects in older and younger adults
Lucas Morillo-Mendez, institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet 2023

Sociala robotar som utvecklas för äldreomsorgen måste ta hänsyn till äldres behov och förmågor. Den slutsatsen drar Lucas Morillo-Mendez i sin avhandling där han har undersökt hur människors förmåga att följa en robots blick förändras med stigande ålder. Enligt honom är det viktigt att sociala robotar är designade för att vara särskilt lyhörda när det gäller att följa andra med blicken.

Suicidtankar minskar bland äldre

Suicidality and depression in older adults: Prevalence, predictors and outcomes
Mattias Jonson, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2023

Kopplingen mellan depression och suicid är stark bland äldre personer. Detta har Mattias Jonson valt att fokusera sin avhandling på. Enligt resultaten har suicidtankar bland 85-åringar blivit mindre vanliga under de senaste decennierna. Förekomsten av både lindrig och svår depression har minskat sedan 1980-talet minskat i samma åldersgrupp, vilket visar på en positiv utveckling för äldre personer vad gäller depression och suicidalitet.