Närstående önskar personcentrerat stöd
A life in the shadow of COPD: Symptom burden, caregiver burden and strategies to manage daily life
Helena Johansson, institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet 2024Kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är den tredje vanligaste diagnosen i Sverige och de drabbade har ett stort behov av stöd från närstående och samhället. Birgitta Ljungbeck har inkluderat 112 personer med kol och 71 anhöriga. De allra flesta som drabbas av sjukdomen är mellan 60 och 89 år, och av deltagarna var hälften mellan 70 och 79 år. Resultaten visar att både de med kol och de närstående behöver stöd för att hantera sin livssituation. De närstående önskar ett personcentrerat stöd via ett fysiskt möte eller i hemmet.
Förändrad hjärnstruktur försämrar minnet
Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory
Pernilla Andersson, institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet 2024I sin avhandling undersöker Pernilla Andersson hur minnesstörningen proaktiv interferens förändrar hjärnans struktur hos äldre personer. Hon har bland annat sett att olika delar av hjärnan kommunicerar sämre och att kvaliteten på kopplingarna mellan dem är lägre. Även förändringar i hippocampus verkar ha en roll vid minnesstörningar och gör att äldre personer har svårare att lära sig nya saker.
Promenader bra fysisk aktivitet
Aspects of improving and maintaining physical activity in patients with hip or knee osteoarthritis
Regina Bendrik, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet 2024Patienter med artros i höft eller knä får ofta sin diagnos sent i sjukdomsförloppet. Regina Bendrik har undersökt vilka metoder som är bäst för att dessa patienter ska kunna öka och bibehålla sin fysiska aktivitet över tid. Resultaten pekar på att det inte finns någon evidens att fysisk aktivitet på recept är bättre än individuella råd för att öka den fysiska aktiviteten på lång och kort sikt. Promenader var den vanligaste aktiviteten och valdes ofta av kvinnor och äldre personer.
Engagemang viktigt för bonusbarnbarn
Bonusbarnbarn och bonusförföräldrar: Om omsorgsrelationer mellan generationer i ombildade och valda familjer
Linn Alenius Wallin, sociologiska institutionen, Lunds universitet 2024Ibland kan relationen mellan bonusförföräldrar och bonusbarnbarn vara komplicerad. Linn Alenius Wallin har undersökt denna komplexa relation. Hennes avhandling visar att om bonusbarnbarnen upplevde att de blev behandlade med engagemang ansåg de att de äldre var som riktiga släktingar, de lade alltså mindre vikt vid den biologiska kopplingen, till skillnad från de äldre själva.
Kardiometabola sjukdomar ökar demensrisken
Cardiometabolic disease and dementia risk: Identifying compensatory factors
Abigail Dove, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024I fyra delstudier undersöker Abigail Dove sambandet mellan så kallade kardiometabola sjukdomar – där bland annat typ 2-diabetes, hjärtsjukdom och stroke ingår – och utvecklingen av demens. Förekomsten av ett större antal kardiometabola sjukdomar är kopplad till en brantare försämring av den kognitiva förmågan och i slutändan demens, framför allt alzheimer och vaskulär demens. Samtidigt verkar det som att engagemang i mentalt och socialt stimulerande aktiviteter, samt att följa en antiinflammatorisk diet, dämpar sambandet.
Ny teknik för personer med parkinson
Connecting lives: Designing customized ICT solutions for social isolation and loneliness among people living with Parkinson’s – A user-centered design science research
Gomathi Thangavel, Handelshögskolan, Örebro universitet 2024Många personer med Parkinsons sjukdom upplever att de är socialt isolerade och känner sig ensamma. Gomathi Thangavel har med hjälp av kvalitativa intervjuer, fokusgruppdiskussioner, litteratursökningar och workshoppar studerat hur man på bästa sätt kan utveckla informationsteknik som passar personer med Parkinsons sjukdom.
Högt BMI kan ge kronisk andfåddhet
Epidemiology and evaluation of breathlessness – A data-driven approach
Max Olsson, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2024Kronisk andfåddhet är ett tillstånd som drabbar särskilt många äldre. Max Olssons avhandling består av fem studier som försöker ge en bättre förståelse för vad som orsakar kronisk andfåddhet och hur personer som drabbats upplever sjukdomen. Äldre män i Blekinge har ingått i studiernas datainsamling. Den stora slutsatsen är att ett högt BMI och ångest ökar risken för kronisk andfåddhet.
Både bra och dåligt med hemsjukvård
Experiences of care encounters in Swedish home care setting: Perspectives from older persons and home care nurses
Anna Larsson Gerdin, institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet 2024Denna avhandling studerar upplevelser av vårdmöten i svensk hemsjukvård. Mötena visar sig präglas av både positiva och negativa aspekter. Vissa äldre personer känner sig förbisedda i mötet, medan hemsjukvårdssköterskor måste balansera mellan patientens önskemål med sitt etiska ansvar och sina professionella skyldigheter, något som kan innebära att de måste prioritera annat än de äldres vilja.
Rollen som avancerad specialistsjuksköterska
Exploring the pioneering nurse practitioner role in Sweden: Insights and perspectives for potential role development into municipal healthcare
Birgitta Ljungbeck, institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet 2024Avancerad specialistsjuksköterska, eller nurse practitioner som det kallas i internationella sammanhang, är en roll som har fått ett växande intresse i Sverige utifrån omställningen till god och nära vård. I sin avhandling undersöker Birgitta Ljungbeck rollen i en svensk kontext med speciellt fokus på den kommunala hälso- och sjukvården.
Utbildning avgör cancerbehandling
Long-term outcome, socioeconomic aspects, and postoperative inflammatory response in minimally invasive rectal cancer surgery
Kaveh Dehlaghi Jadid, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet 2024Cirka 2 200 svenskar får diagnosen ändtarmscancer årligen, de allra flesta är i 70-årsåldern. Den här avhandlingen undersöker bland annat hur socioekonomin påverkar vilken behandling patienten väljer. Resultatet visar att de med högst utbildningsnivå och hög inkomst hade större sannolikhet att få behandling som var mindre invasiv, jämfört med andra alternativ. Detta gällde även generellt för kvinnor.
Stressens roll vid alzheimer
Novel biomarkers associated with stress: From normal aging to Alzheimer’s disease
Jasper Holleman, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2024De senaste åren har kronisk stress fått ett allt större intresse inom alzheimerforskningen, och den här avhandlingen är inget undantag. Resultaten visar att kronisk stress, både den som är mätt fysiologiskt och den som är självrapporterad, till viss del är kopplad till den kognitiva förmågan i tidiga stadier av Alzheimers sjukdom.
Utmaningar med att åldras i hemmet
Older people in vulnerable situations ageing in place in Sweden
Agata Yadav, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2024Kvarboendeprincipen, det vill säga möjligheten för äldre personer att bo kvar i sina hem, har länge varit normen i Sverige. I sin avhandling undersöker Agata Yadav hur kvarboendeprincipen påverkar äldre personer i utsatta situationer. Hon identifierade tre områden som är särskilt problematiska för äldre personer i utsatta situationer: boendepreferenser och bristen på billiga åldersvänliga boendeformer, försämring av den funktionella hälsan och ekonomisk utsatthet.
Personal lockar äldre till boende
Perspectives on the daily life of older adults applying for a nursing home
Lisa Spang, institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2024Många äldre personer förväntas bo kvar hemma så länge som möjligt, men det finns en stor andel som väljer att ansöka om att flytta till särskilt boende. Det beror framför allt på att äldre personer värdesätter närheten till vårdpersonal, visar Lisa Spangs avhandling. De som får stöd från hemtjänsten och anhöriga känner att det inte räcker till för att möta deras behov, både privata och hälsorelaterade.
Äldre förbättrar utsatta områden
Place attachment and participation among older adults living in disadvantaged areas
Afsaneh Taei, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2024Afsaneh Taei har undersökt hur det är för äldre personer att bo i socialt utsatta områden i Helsingborg, Landskrona, Östra Göinge och Örkelljunga. Hon har intervjuat 42 äldre personer och samlat in 462 enkätsvar från äldre personer i dessa områden. En slutsats är att många äldre är aktiva i att försöka förbättra sina bostadsområden.
Nya rön om prostatacancerdiagnostik
Prostate biopsy: Cancer detection and risk of complications
Joakim Örtegren, institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet 2024Vävnadsprovtagning är vanligt för att diagnostisera prostatacancer. Provet tas oftast från prostatakörteln. I den här avhandlingen har Joakim Örtegren undersökt om man kan hitta fler cancerfall om man tar prover från den främre delen av körteln, i stället för den bakre delen som är det traditionella sättet. Antalet upptäckta cancerfall ökade inte med den nya provtagningsmetoden. Avhandlingen visar också att diabetes och att tidigare ha haft urinvägsinfektion ökar risken för infektion vid vävnadsprovtagning.
Skillnader mellan politik och praktik
Residential care homes in the age of the marketisation: Care workers’ and first-line managers’ psychosocial work environment and well-being across public, outsourced, and private providers
Tomas Lindmark, akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle 2024Denna avhandling undersöker den psykosociala arbetsmiljön och välbefinnandet för omsorgspersonal och chefer på särskilda boenden. En slutsats är att de politiska ambitionerna för omsorgstagare och den praktiska verkligheten på boendena skiljer sig markant. Det märks bland annat i att policydokument bortser från den psykosociala miljön.
Utbildningsnivå bidrar till alzheimerproteiner
Resilience against Alzheimer’s disease pathology and atrophy
Anna Svenningsson, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2024Alzheimers sjukdom karaktäriseras av ansamlingar av två proteiner i hjärnan. Avhandlingen visar att det finns kopplingar mellan exempelvis mängden proteiner, nervcellsskada, kognitiv förmåga, ålder, utbildningsnivå och skador på hjärnans kärl och nerverna. Detta kan på sikt vara viktigt för att förstå vad som gör att en person är i riskgruppen för kognitiv försämring.
