Så väl fungerar skörhetsinstrument
Assessing frailty in the emergency department: Feasibility and performance of the clinical frailty scale in a Swedish context
Erika Hörlin, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2025Den vanligaste metoden för att bedöma skörhet hos en patient är ett instrument som heter Clinical frailty scale. Den här avhandlingen undersöker hur väl instrumentet fungerar för att bedöma skörhet hos äldre patienter på svenska akutmottagningar. Resultaten visar att Clinical frailty scale har god potential att användas inom akutsjukvården, men att personalen behöver förstå vilka åtgärder som ska vidtas utifrån bedömningen.
Strukturerat arbets- sätt kan förbättra munhälsan
Assessment and management of oral health in nursing homes for older adults: Evaluation of structure, process and outcome
Lisa Bellander, Institutionen för odontologi, Göteborgs universitet 2025Munhälsan hos äldre personer på särskilda boenden är generellt bristfällig. Lisa Bellander har i sin avhandling sett att ett strukturerat arbetssätt som inkluderar riskbedömningsinstrumentet Roag-J, Revised oral assessment guide – Jönköping, kan bidra till att höja prioriteringen och medvetenheten kring munhälsa och munvård på de särskilda boendena.
Flera typer av undersökningar kan hitta prostatacancer
Contemporary and future prostate cancer detection
Jan Chandra Engel, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2025En utmaning inom dagens prostatacancerdiagnostik är att identifiera rätt patienter för vidare utredning och behandling. Den här avhandlingen visar att moderna diagnostiska verktyg som riskkalkyler, magnetkameraundersökning och riktade vävnadsprover kan förbättra diagnostiken av cancerformen, men behöver användas efter noggrant övervägande tillsammans med traditionella metoder.
Nyttan med geriatriska mobila team
Effects of care delivered by geriatric mobile teams
Karol Biegus, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2025Olika geriatriska mobila team finns i Sverige i dag för att möta äldres behov och erbjuder omfattande medicinsk vård i patientens hem. Den här avhandlingen undersöker hur effektiva dessa team är för att i längden undvika sjukhusinläggningar. Resultaten visar att ett geriatriskt akut mobilt team inte verkar minska behovet av sjukhusinläggningar, men det finns tecken på att de kan minska slutenvårdsnyttjandet hos personer som behöver avancerade behandlingar.
Borde äldreomsorgen subventioneras?
Essays in elder care, intergenerational mobility, and firms in the labor market
Patrizia Massner, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet 2025Patrizia Massners avhandling undersöker samspelet mellan ekonomiska reformer, demografisk förändring och arbetsmarknadsdynamik. Det första kapitlet analyserar konsekvenserna av att sänka kostnader för äldreomsorg för äldre personer och deras barn. Resultatet visar att en subventionerad äldreomsorg har ekonomiskt betydelsefulla effekter bland annat genom ökad användning av formell omsorg, vilket innebär färre sjukhusinläggningar bland äldre och ökat arbetskraftsdeltagande bland deras barn.
Riskfaktorer för äldre som söker akutvård
Evaluation of factors influencing mortality and hospitalization among geriatric patients in emergency care
Karin Erwander, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2025Äldre personer som söker akutvård har ofta diffusa symptom som kan vara svåra att tolka på en akutmottagning. Denna avhandling utforskar vad som leder till besök på akutmottagning, vilken andel som läggs in på sjukhus och dödligheten inom akutsjukvården för äldre patienter. Resultaten visar bland annat att patienter som söker hjälp för andfåddhet och ospecifika symptom hade högst dödlighet.
Nya rön om äldres vilja att flytta
Housing for the elderly – Supply, demand and wellbeing
Maria Kulander, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga tekniska högskolan 2025Alla kommuner har ansvar för att medborgarna har någon form av boende, men var och hur man bor kan variera. Den här avhandlingen visar att spridningen av äldreboenden varierar över landet, bland annat på grund av urbaniseringen, liksom kommunens storlek och dess skatteintäkter. Vidare drar Maria Kulander slutsatsen att tidigare forskning har övervärderat äldre personers vilja att bo kvar i sin befintliga bostad, och därmed undervärderat deras vilja att flytta till annat boende.
Om att mäta och utvärdera egenvård
How difficult can it be? Developing a self-management instrument and describing self-management difficulties of older adults living with long-term health conditions
Ingrid Olsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2025De flesta 70-åringar med långvariga sjukdomar tycker att det är lätt med egenvård, enligt slutsatserna i Ingrid Olssons avhandling. Hon har utvecklat och utvärderat ett nytt egenvårdsinstrument inom ramen för sitt doktorandprojekt, beskrivit de svårigheter med egenvård som äldre personer med långvariga sjukdomar upplever, samt strategierna de använder för att navigera och interagera med vårdgivare.
Modell kan förbättra välmåendet vid psykisk ohälsa
Improving wellbeing and quality of life in individuals with multiple health conditions and common mental health problems
Caroline Kappelin, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2025Patienter som lider av fler än en kronisk sjukdom ökar i primärvården i och med det ökande antalet äldre personer. Målet med Caroline Kappelins doktorandprojekt var att utveckla och testa en personcentrerad modell för att förbättra välmåendet och livskvaliteten hos personer som har flera sjukdomar i Sverige.
Så nyttjar sköra äldre sjukvården
Investigating the interplay between frailty and healthcare utilization in older adults
Clare Tezzo, Institutionen för miljömedicin, Karolinska institutet 2025I dag är kunskapen om trenderna för skörhet bland äldre personer, hur skörhet utvecklas över tid och sjukvårdsanvändningen bland sköra personer bristande. Den här avhandlingen siktar på att förändra kunskapsläget och visar att sköra personer har högre sannolikhet att bli inlagda på sjukhus för tillstånd som skulle kunna ha undvikits. Risken för sjukhusinläggningar ökar ju närmare livets slut man är, om man är skör.
Så påverkar multisjuklighet njurarna
Multimorbidity and kidney health in old: Methodological considerations and longitudinal associations
Giorgi Beridze, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2025Giorgi Beridzes avhandling har tre syften: den undersöker hur njurfunktionen bedöms hos äldre, hur kroniska sjukdomar bildar mönster och hur dessa mönster påverkar njurfunktionen. Resultatet pekar på att det finns tydliga mönster av kombinationer av kroniska sjukdomar som är kopplade till olika höga risker för försämrad njurfunktion.
Viktigt med äldres deltagande i vården
Taking older persons seriously: Exploring personcentered and participatory approaches for fair responsibility in health and social care
Roar Hermansen Østby, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2025I fyra studier undersöker Roar Hermansen Østby hur vård och omsorg kan bli mer personcentrerat och hur sköra äldre kan få möjlighet till ett meningsfullt deltagande i forskning, vård och omsorg. Slutsatsen han drar är att äldre behöver få möjlighet att vara aktiva deltagare av vård och omsorg, och medskapare av den kunskap som vården bygger på.
Tekniken oroar både äldre och yngre
Technology adoption for active and healthy ageing among current and future generations of older adults
Jens Offerman, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2025I fyra studier har Jens Offerman undersökt hur personer i olika åldrar ser på, använder och anpassar sig till digital teknik. Resultaten visar att det inte bara är äldre personer som upplever oro inför teknikens utveckling, även personer
i medelåldern gör det. Den mest avgörande faktorn till oron var personers attityd till teknik. De som betraktade den som ett stöd för bland annat självständighet och tidsbesparing var i högre grad digitalt aktiva.
Blodbaserade biomarkörer vid alzheimer
The alzheimer disease continuum: Findings from monogenic Alzheimer disease
Charlotte Johansson, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2025Kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom föregås av långsamt ökande ansamlingar av vissa proteiner i hjärnan. De två mest kända proteinerna som har koppling till sjukdomen är amyloid-beta och tau. För att upptäcka alzheimer används dessa som biomarkörer. Charlotte Johansson har i sin avhandling utforskat nya vätskebaserade och genetiska biomarkörer för den ärftliga varianten av sjukdomen.
Tarmfloran påverkar äldre kvinnors benhälsa
The role of the gut microbiota and frailty on bone metabolism, and the risk of injurious falls and fractures
Giulia Gregori, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet 2025Mag- och tarmkanalens bakterieflora tillsammans med fysisk funktionsförmåga verkar spela en viktig roll för skörhet och fallskador hos äldre kvinnor. Det visar den här avhandlingen som i fyra studier har undersökt hur tarmfloran och den fysiska förmågan påverkar risken för fall och fallskador. Resultaten betonar vikten av individanpassad prevention där olika tester används för riskbedömning bland äldre kvinnor.
Komplex ensamhet hos äldre migranter
The silent journey: Existential loneliness from the perspective of older migrants
Jonas Olofsson, Institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet 2025Känslan av existentiell ensamhet uppstår ofta hos äldre migranter när de förlorar sina kulturella och andliga ramar, men också när framtiden känns osäker. Det visar Jonas Olofssons avhandling där det framgår att reflektioner kring livsval, skuld över tidigare beslut, exempelvis beslutet att migrera, och tankar om döden också bidrog till äldre migranters känslor av ensamhet. För att kunna erbjuda vård som gör skillnad för dem krävs det tid, lyhördhet och kulturell förståelse.
