Redaktionen tipsar #1/22

A multidisciplinary approach to capability in age and ageing

Hanna Falk Erhag, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Therese Rydberg Sterner och Ingmar Skoog

En av Sveriges största äldreforskningsmiljöer, AgeCap, sätter hellre fokus på äldre personers förmågor än på deras svagheter. En del i detta är att de använder begreppet kapabilitet i sin forskning. I den här antologin samlas 60 AgeCap-forskare i 16 kapitel för att berätta om hur de använder begreppet och vad det betyder för deras arbete.

Ageism in artifical intelligence for health

I sitt arbete med den globala kampanjen mot ålderism har Världshälsoorganisationen nu gett ut en policy brief om artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården och hur den kan förstärka och leda till nya former av ålderism. Här presenteras olika juridiska och tekniska sätt att minimera riskerna för ålderism i AI, för att i stället kunna använda AI för äldre medborgares bästa.

Podd: Demenspodden

Demenspodden är långt ifrån ny, men nu är den tillbaka efter två års pandemiuppehåll. Den produceras av Svenskt demens­centrum och i nypremiären har man besök av forskaren Katarina Lindblad och ställer sig frågan om hur mannen mår i omsorgen. Vad händer om man betraktar aktiviteter på äldreboende med genusglasögon, är möjligen männen förfördelade? Katarina Lindblad har själv forskat om hur musik kan fungera för att höja livskvaliteten hos äldre män med psykisk ohälsa.

Det tysta övertagandet. En kartläggning av ägandet av särskilda boenden för äldre

Marcus Ershammar

Kommunerna använder i allt större utsträckning andra aktörer för att ta hand om omsorgen. Fackförbundet Kommunal har gjort en kartläggning av hur kommunerna väljer att göra när det gäller att hyra eller äga särskilda boenden för äldre. Det blir allt vanligare att hyra SÄBO, men långa hyreskontrakt och stor efterfrågan på boende gör det allt mindre fördelaktigt. Skillnaderna mellan kommunerna är också stora, inte minst mellan storstad och glesbygd.

En bättre arbetsmiljö är möjlig – en rapport om äldreomsorgens bemanning

Sju av tio som arbetar inom äldre­omsorgen är oroliga att de inte kommer att orka jobba fram till pensionsåldern. Det visar denna Kommunalrapport, som bygger på enkätsvar från 8 500 undersköterskor och vårdbiträden. Ungefär hälften av personalen har svårt att hinna med att ta kortare pauser under en arbetsvecka, och 37 respektive 47 procent känner sig psykiskt och fysiskt trötta efter sina arbetspass.

Fakta om offentliga måltider 2021. Kartläggning av måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter

Emelie Eriksson och Heléne Enghardt Barbie

Sedan 2018 genomför Livsmedelsverket kartläggningar av den kommunala äldreomsorgens måltidsverksamhet. I årets rapport pekar de på brister i vilka måltider som erbjuds vid särskilt boende. Exempelvis erbjuder bara 63 procent av landets kommuner sex mål mat om dagen.

Fight dementia – Ett program för och med unga anhöriga

2019 startade Alzheimerfonden sitt treåriga projekt Fight dementia för att uppmärksamma unga anhöriga till personer med demenssjukdom. Här har de gjort ett två och en halv timme långt youtubeprogram med personer som är engagerade i projektets lägerverksamhet, unga anhöriga som berättar om sina erfarenheter och personal som berättar om sitt arbete i demensvården och ger råd och tips. Programledare är Annika Jankell.

Fysisk träning för att min­ska risken för fall hos äldre

Här tar skriftserien SBU kommenterar upp effekter av fysisk träning för att förhindra fall, med en genomgång av den vetenskapliga reviewartikeln Exercise for preventing falls in older people living in the community. Översikten tar upp 108 studier med sammanlagt över 23 000 deltagare med en medelålder på 76 år. Resultatet visar att antalet fall minskade med 25 procent efter fysisk träning. Störst effekt hade träningsprogram som leddes av utbildad personal.

För en god och jämlik hälso- och sjukvård på särskilt boende. Del 1: Gapet mellan uppdrag, resurser och de äldres behov

Linda Nyholm och Ingeborg Björkman

Nestor FoU-center har grävt djupare i frågan om vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som erbjuds och ska erbjudas på särskilda boenden för äldre. Det visar sig både att regelverket är svårtolkat – och att det tolkas olika i olika kommuner. Samtidigt beror insatserna som erbjuds ofta på vilka resurser och vilken personal som finns på ett boende.

Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?

Detta är tredje delen i Pensionsmyndighetens faktaserie om Sveriges pensioner, som ska ligga till grund för sakliga diskussioner inför årets valrörelse. Rapporten tecknar en relativt ljus bild av pensionerna i allmänhet. Pensionärer har en genomsnittlig ekonomisk standard som uppgår till 82 procent av den övriga befolkningens och det är allt färre pensionärer som oroar sig över sin ekonomi – men det finns också grupper som har det sämre.

Kan pensionerna bli mer jämställda?

I genomsnitt har män 25 procent högre pensioner än kvinnor. Bakom detta finns strukturella orsaker, som påverkar båda könen men i högre grad kvinnor. Det finns också kompenserande åtgärder. Här pekar Pensionsmyndigheten på fler åtgärder som skulle kunna jämna ut jämställdhetsgapet och lyfter fram den kunskap som finns samlad om pensionsskillnader mellan könen.

Naturbaserade inomhus­insatser på särskilda boenden för att öka hälsa och välmående hos äldre

Denna SBU kommenterar granskar en översiktsartikel om naturbaserade inomhusinsatser, exempelvis trädgårdsarbete, och dess effekter på äldre personer på särskilda boenden. Slutsatsen blir att aktivt deltagande i dessa insatser ökar äldres psykologiska och sociala välbefinnande, engagemang och livskvalitet. Passiva naturupplevelser har inte samma effekter. Insatserna bör också pågå i minst fem veckor.

Perspektiv på samverkan. Om utmaningar och möjligheter i välfärdens praktik

Åsa Hedberg Rundgren, Charlotte Klinga, Mikael Löfström och Linda Mossberg (red)

Samverkan mellan aktörer inom till exempel hälso- och sjukvård och socialt arbete är lika svårhanterlig som viktig, inte minst för den som står i centrum för en insats. Denna antologi sätter samverkan i olika perspektiv utifrån brukare, profession, organisering och styrning.

Provider ownership and service quality: Evidence from Swedish residential care homes

Rasmus Broms, Carl Dahlström och Marina Nistotskaya

Denna studie har undersökt skillnader i vårdkvalitet inom privat äldreomsorg med siffror för personal- och sjukskötersketäthet, andel adekvat utbildad personal och brukarnöjdhet. Högst kvalitet hittade forskarna hos ideellt drivna särskilda boenden. Sämst var de börsnoterade eller riskkapitalägda bolagen.

Queer äldreomsorg? Att möta äldre lhbtq-personer inom vård och omsorg

Anna Siverskog

Skrift född ur RFSL Stockholms projekt Glittra med gråa hår: stärkt psykisk hälsa hos äldre hbtqi-personer. Den riktar sig till de som möter äldre i sitt arbete, och ger en bakgrund om lhbtq-historien och en överblick över forskningsläget om lhbtq-åldrande – inte minst kring hälsa, sociala nätverk, demens och sexualitet – blandat med äldre lhbtq-personers egna röster. Skriften avslutas med frågor som underlag för diskussion.

Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund – ett utvecklingsarbete om sent debuterande posttraumatiskt stressyndrom

Det saknas kunskap inom vården av sent debuterande posttraumatiskt stresssyndrom, ptsd, hos äldre personer med migrationsbakgrund. I värsta fall kan det leda till att de felaktigt diagnostiseras med kognitiv sjukdom när de söker vård för minnesproblem. Rapport presenterar ett bedömningsstöd, som är resultat av ett samarbetsprojekt vid sex vårdcentraler.

Robotdjurs betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre personer med demenssjukdom i särskilt boende

Denna utgåva av SBU kommenterar sätter ljuset på användningen av robotdjur, oftast katter och hundar, på särskilt boende. Utgångspunkten är en vetenskapliga översiktsartikel och SBU-rapportens författare drar slutsatsen att robotdjur kan påverka hälsa och välbefinnandet hos äldre personer positivt. Det gäller speciellt de på särskilt boende och personer med demenssjukdom. Robotdjur ska dock användas utifrån den enskilda individens behov.

Sociala tjänste­hundar – användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa

Lena Lidfors, Sara Karlberg, Johan Lindsjö och Elina Åsbje

Vårdhundar utför ett arbete som är mycket uppskattat, till exempel av boende på särskilda boenden. För den som anlitar sociala tjänstehundar kan den här rapporten från Sveriges lantbruksuniversitet vara nyttig läsning. Den beskriver sociala tjänstehundar och presenterar rekommendationer för att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd.

Socionomutbildningen – då, nu och i framtiden

Hans Swärd och Per Gunnar Edebalk (red)

Socionomer har en av välfärdsstatens allra viktigaste uppgifter. I den här antologin ger 13 kapitelförfattare olika perspektiv på den historiska bakgrunden och senare utvecklingen av socionomutbildningen i Sverige, alltifrån högskoleutbildningen som Centralförbundet för socialt arbete startade 1921 till nuet och vidare in i en tänkt framtid. Boken riktar sig till studenter på socio­nomutbildningen, men lämpar sig lika väl för yrkesverksamma, politiker och socialt intresserade i allmänhet.

The UN Decade of healthy ageing 2021–2030 in a climate-changing world

Världshälsoorganisationen WHO startade plattformen UN Decade of healthy ageing för att samla och dela kunskap om ett hälso­samt åldrande. I sina rapporter försöker de belysa olika globala utmaningar, och här sätter de klimatförändringarna i relation till ett hälsosamt åldrande för världens befolkning.

Äldreboendet Solrosen – en hemskt orolig saga

Frida Turander

Här presenterar Frida Turander, undersköterskan bakom bloggen Grötkokande samarit, en roman om äldreboendet Solrosen – överbelagt och med brist på både resurser och personal. Med svart humor beskriver hon jakten på nya vikarier, kampen för att få sjukskriva sig och personalens försök att få använda sin kompetens.