Redaktionen tipsar #1/25

Behovet av kompetens inom vård och omsorg. En kart­läggning och analys för ­Stockholms läns kommuner

Rebecka Strandberg, Elin Fält, Richard Thellman och Johanna Stålö

Det har länge saknats en länsövergripande bild av behovet av kompetens för äldreomsorg och inom funktions­hinderområdet i Stockholm. Det var bakgrunden till den här kartläggningen och prognosen inför 2030 och 2035. Det behövs stora nyrekryteringar inom de flesta yrkesgrupper, men behovet av undersköterskor sticker ut och är nästan dubbelt så stor som för de andra.

Designing sustainable ­working lives and environments. Work, health and leadership in theory and practice

Kerstin Nilsson

Kerstin Nilssons forskning cirkulerar kring vad som skapar ett hållbart arbetsliv för alla åldrar, inte minst för äldre. Med hjälp av SwAge-modellen, som presenteras i boken, illustrerar hon hur komplexa faktorer påverkar människors önskemål kring sitt arbetsliv. Boken innehåller också praktiska verktyg för att analysera risker och utforma åtgärder för ett hälsosammare arbetsklimat.

En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (Prop. 2024/25:89)

Alla pratar om den nya social­tjänstlagen som planeras att träda i kraft i juli 2025. Nu har regeringen presenterat sitt slutgiltiga förslag för lagen, som går att hitta på regerings­kansliets hemsida. Som det tidigare varit känt innebär lagen bland annat ett nytt fokus på ­förebyggande arbete och ett krav på att social­tjänstens verksamhet bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ett språkkrav för språk­utveckling (SOU 2024:78)

Regeringen initierade ett utrednings­arbete kring hur ett språkkrav för personalen i äldreomsorgen skulle kunna se ut. Utredningen föreslår åtgärder för en förbättrad, god och enhetlig språknivå i äldre­omsorgen. Bland annat genom att det införs ett språkkrav
i socialtjänstlagen som innebär att personalen ska ha en kunskapsnivå som är relevant för insatserna i omsorgen, samt att införa Svenskalyftet, ett stimulansbidrag för språk­utvecklande insatser.

Fallolyckor går att förebygga! En komplex fråga som kräver en multifaktoriell lösning – en geriatrisk fallpreventions­mottagning

Sölve Elmståhl och Henrik Ekström

Denna forskningsrapport undersöker ett fallpreventionsprogram i Malmö. Patienterna hade en rad riskfaktorer som nedsatt muskelstyrka, försämrad balans, inkontinens, yrsel, syn- eller hörselned­sättning, olämpliga läkemedel och tidigare fall. De fick behandling och träning, vilket ledde till att antalet fallolyckor minskade med ­57 procent i hela gruppen, och 82 procent ­i hög­riskgruppen.

Hälsofrämjande och före­byggande hembesök till äldre personer: Sammanfattning från en nationell digital ­kon­ferens 2024

Anna Nivestam och Madelene Törnblom

Detta är en rapportering från en digital konferens om hälsofrämjande och förebyggande hembesök hos äldre personer, som hölls för dem som arbetar med hembesöken runt om i landet. Syftet var att ge dem möjlighet att knyta kontakter, dela erfarenheter och delta i föreläsningar om olika verktyg som kan användas vid förebyggande hembesök. Rapporten sammanställer bland annat deltagarnas berättelser och gruppdiskussioner.

Inkomströrlighet och låg ekonomisk standard i olika åldersgrupper

I en ny rapport har SPF Senio­rerna undersökt inkomst­rör­lig­heten, framför allt i åldrarna 65 år och uppåt, det vill säga hur inkomsten utvecklas under livet. Det visar sig att inkomsten i stort sett inte utvecklas alls för pensionärer, till skillnad från för 20–64-åring­arna. De har också en större andel med låga­ ­och sjunkande inkomster. Att fortsätta arbeta kan höja inkomsten, men under en begränsad tid. Enligt rapporten skulle det kunna förändras något med en högre avsättning­ och ett jämnare uttag av pensionerna.

Lägesbild: Arbetsdifferentiering inom äldreomsorgen, december 2024

En möjlig lösning på problemen att rekrytera lämplig kompetens till äldreomsorgen kan vara att dela upp arbetsuppgifterna i kvalifice­rade och mindre kvalificerade och för­dela dem på olika personal­kategorier. Målet är att bland annat att göra personalrekryteringen lättare och drygt hälften av Sveriges kommuner har börjat med arbetsdifferentieringen. Socialstyrelsen följer frågan och har här sammanställt en lägesbild. De flesta kommuner ser att differentieringen haft positiva effekter.

Ny socialtjänstlag 2025 – ­förberedelser och förändringar

Den nya socialtjänstlagen ska enligt planerna träda i kraft i juli 2025. Målet är att social­tjänsten ska arbeta mer förebyggande, samt bli mer tillgänglig och kunskapsbaserad. Det ska exempelvis ske genom att nå ut innan problem uppstår eller blir för stora, och driva arbetet enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. På den här samlingssidan på Socialstyrelsens webb samlar myndigheten information och resurser som kan ge stöd i hur socialtjänsterna kan anpassa sin verksamhet.

Personalen i äldreomsorgen. Statistik och resultat från forskning och tillsyn

Kompetens­försörjningen ­är en grund­lägg­ande del av möjligheterna att skapa en god äldreomsorg för alla. Här har Socialstyrelsen sammanställt statistik om ­personalen i äldreomsorgen, som det ser ut i dag. De lyfter fram några områden där det måste ske förändringar inför fram­tiden. Bättre arbetsmiljö för att sänka de höga sjukskrivningstalen, få flera att arbeta heltid, samt att förstärka de positiva sidorna av arbetet, är några förslag i rapporten.

Rigga för utvärdering av ­insatser i den egna ­verksamheten

Eva Karlsson

Här har Nestor FoU-center skapat ett ­material för chefer, ut­vecklings­ledare och andra som arbetar med utvärderingar inom sina orga­nisationer. Hur kan man bygga upp en utvärdering och vilka delar bör ingå för att den ska bli lyckad? Grunden ligger i att veta varför man ut­värderar och vilken nytta man kan ha av resultaten. Stödma­terialet kan även användas för att designa och genomföra utvärderingar inom andra verksamheter än på äldreområdet.

Socialt arbete med äldre

Håkan Jönson och Tove Harnett

Denna bok kom i sin första utgåva 2015. Mycket har hänt och den är därför omarbetad och uppdaterad i sin första nya utgåva sedan dess. Nya kapitel berör exempelvis brott och otrygghet, och rollen som äldrekurator. Författarna beskriver ålderismens effekter, olika socialgerontologiska teorier, och går igenom olika sociala problem som äldre drabbas av. De redogör också för metoder för socialt arbete och tar upp de utmaningar som finns i dagens sociala arbete med äldre personer.

Socialt arbete med äldre­ människor: att se både ­utmaningar och möjligheter

Hanna Mac Innes och Helena Bjurbäck (red)

Med den här boken vill för­fattarna adressera sociala problem hos äldre, som skuldsättning, långvarigt missbruk, hemlöshet, våld i nära relationer, ­brottsutsatthet och psykisk ohälsa, och hur det är att arbeta med äldre personer. Texterna visar upp både forskningsläget på området och erfarenheter från fältet. Boken vänder sig till studenter så väl som yrkesverksamma i kontakt med äldre.

Spara till pension ­som småföretagare

Det är inte ovanligt att egenföreta­gare missar att de själva har ansvaret för att tjäna in till sin pension. I den här rapporten finns tips om hur företagare kan göra. Hur tar man ut lön eller överskott för att få ut det mesta av sin allmänna pension? Hur kompenserar man för utebliven tjänstepension? Vilka fördelar finns det med att driva företaget vidare som äldre? Här finns också en beskrivning av vad egenföretagare vet om pension och hur de pensionssparar.

Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (SOU 2024:72)

Målet med utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kom­munal ­hälso- och ­sjukvård har varit att analysera och lämna förslag på lagstiftning som kan stärka kommunernas tillgång till läkare. Utredaren tittar på hur förutsättningarna ser ut nu och föreslår en ordning där kommunerna kommer att kunna anställa läkare. Dessutom innehåller utredningen förslag på hur det ska bli mer attraktivt för läkare och andra legitimerade att arbeta i kommunal hälso- och sjukvård.

Tillsammans för ett bättre liv – livet ut

Marie-Louise Snellman, Anu-Riina Svenlin, Linda Burén, Camilla Jägerving Isaksson, Magnus Bergmark, Björn Blom och Fredrik Snellman

Umeå univer­sitet har i sam­- ­arbete med Umeå kommun gått igenom forskningen om vad som kan främja äldre personers möjligheter att bo hemma i eget­ boende, och bidra till ökad självständighet och ett aktivt deltagande i sam­hälls­livet. Målet är att äldre ska ­kunna leva som de vill och ­förmår, och rapporten ska ­fungera som grund för ­kommuners ­utvecklingsarbete.

Upplevelser av omsorg ­hos äldre migranter med ­demenssjukdomar

SBU sammanfattar och kommenterar en vetenskaplig översikt om hur äldre migranter med demens och deras omsorgs­personer upplever insatser från omsorgen. Slutsatsen är att det är en välgjord studie, vars resultat visar att äldre migranter kan ha svårt att tillgodogöra sig vård och insatser som finns i Sve­rige i dag. Orsaken kan vara exempelvis att det fungerar annorlunda i deras nya land och att de upplever språkbarriärer.

Workshopar – ett sätt att skapa delaktighet och meningsfulla samtal i äldreomsorgen

Linda Nyholm och Ingeborg Björkman

Med detta stödmaterial kan vård- och omsorgsboenden få en vägledning i att anordna workshoppar för att ta reda på vad som är viktigt för de boende, och involvera dem i utvecklingen av verksamheten. Även andra typer av verksamheter kan använda materialet, som är indelat i två delar – en för planering och förberedelser med chefer och verksamhetsutvecklare, och en med instruktioner och övningar för dem som ska genomföra de gemensamma workshopparna.