Redaktionen tipsar #2/23

Dela på arbetet. Om differentierade arbetsuppgifter i hemtjänsten

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Många verksamheter har svårt att hitta personal med rätt kompetens till äldreomsorgen. En möjlig lösning skulle kunna vara att dela upp arbetsuppgifterna bland personalen, så att inte alla måste ha omvårdnadskompetens eller perfekta språkkunskaper. Var tredje kommun har bestämt att de ska differentiera service och personlig omvårdnad, och i fler kommuner ligger det på planerings- eller utredningsstadiet.

Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter

Sara Erlandsson, Petra Ulmanen och Sara Wittzel

I sin rapportserie om den svenska äldreomsorgen publicerar SNS personalens erfarenheter under covid-19-pandemin på fyra äldreboenden i Stockholm. Undersökningen bygger på intervjuer med chefer, sjuksköterskor och omsorgspersonal. De redogör för en lång rad brister, men berättar också om sådant som fungerade bättre. Rapporten är också ett vittnesmål om den chock, sorg, oro och maktlöshet som följde i pandemins spår.

Döden är en del av livet

Region Stockholm

Detta är ett filmmaterial där medarbetare inom hälso- och sjukvården berättar om sina erfarenheter av att möta död och sorg i olika situationer i livet – som medmänniska, i arbetet, som kollega och chef. Filmen finns i en 40 minuter lång version och uppdelad i sju delar. Det finns också en folder till filmen och en kortlek med frågor om död och sorg, som kan användas för reflektion. Materialet är en del i regionens satsning Hållbara och hälsosamma arbetsplatser, där reflektion framhålls som redskap.

En faktabok om Parkinsons sjukdom. Symtom, diagnostik och behandling

Nil Dizdar Segrell och Carina Hellqvist

Parkinsonförbundet har gett ut en ny, reviderad upplaga av sin faktabok om Parkinsons sjukdom. Här har Nil Dizdar Segrell och Carina Hellqvist, som är läkare i neurologi respektive sjuksköterska, både specialiserade på parkinsonvård, stått för en uppdatering av boken som på ett tillgängligt sätt ger information om sjukdomen, symptom, sjukdomsutveckling, behandling, icke-medicinskt omhändertagande, forskning och sjukdomens framtid.

Ett nytt pensionssystem? Rapport nr 4 i vägvalsserie om pensionerna

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten reder ut grundläggande fakta om vårt pensionssystem, för att ge underlag för framtida diskussioner och beslut. Här studerar man olika varianter på pensionssystem och ser vad de kan göra för skillnad. Myndigheten föreslår att pensionssystemet ska utvärderas i en offentlig utredning, så att man kan bestämma mål och principer för pensionerna och vilket system vi vill ha.

Gott liv som äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Aktiviteter och boende för personer med IF

Kia Mundebo och Cecilia Olsson

Antalet äldre personer med intellektuella funktionsnedsättningar ökar. I projektet Gott liv som äldre – aktiviteter och boende för personer med IF undersökte Länsförbundet FUB Västmanland bra boenden och aktiviteter i ett antal kommuner. I rapporten samlas de erfarenheterna tillsammans med metodstöd för flytt och pension. Rapporten finns också som lättläst.

Höjda pensioner inom nuvarande pensionssystem. Rapport nr 3 i vägvalsserie om pensionerna

Pensionsmyndigheten

Hur skulle man kunna höja pensionerna inom ramen för det pensionssystem som vi har i dag? Den frågan försöker Pensionsmyndigheten besvara i den här rapporten där de analyserar höjd avgift, överskottsutdelning och sänkt förskottsränta som möjliga åtgärder. Sammantaget skulle de höja inkomstpensionen med 5–60 procent, med störst ökning för de allra äldsta. Slutsatsen blir att det går att höja pensionerna utan att byta pensionssystem.

Införa en gräns för antal anställda och utbildningskrav för första linjens chefer i äldreomsorgen. Bedömningar och analyser av fördelar och nackdelar

Socialstyrelsen

Första linjens chefer i äldreomsorgen har ofta en tuff uppgift med ansvar över många anställda. Socialstyrelsen har tagit fram ett underlag för en eventuell reglering av antal anställda och krav på utbildning för dessa chefer. Rapportens slutsats blir att det är svårt att införa en övre gräns för ansvaret över ett antal anställda, och att nackdelarna överväger fördelarna i frågan om utbildningskrav ska införas för cheferna.

Lättläst om demens

Nasjonalt senter for aldring og helse och Nordens välfärdscentrum

Demenssjukdom berör alla, inte minst personer med funktionshinder och kognitiv funktionsnedsättning. För dem har norska Aldring og helse Nasjonalt senter och Nordens välfärdscentrum skapat webbsajten Lättläst om demens, som finns tillgänglig på norska, danska, finska, svenska, isländska, engelska samt lule-, nord- och sydsamiska. På sajten finns informationen presenterad med text, bilder, animation och tal. Dessutom finns här ett quiz, som summerar innehållet.

Länk till sajten

Ordnat för omställning? Utvärdering av omställningen till en god och nära vård: delrapport

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

På regeringens uppdrag utvärderar Vård- och omsorgsanalys Sveriges omställning till en god och nära vård. Här presenterar man en delrapport som belyser vårdens förutsättningar, så som kompetensförsörjningen i primärvården, samverkan, samt vården i områden med socioekonomiska utmaningar. En av slutsatserna är att arbetet med omställningen hittills har bedrivits på strategisk nivå och att effekterna ute i verksamheterna i stort uteblivit.

Personal som lämnar. En rapport om personalflykt i äldreomsorgen

Anders Bucht

I en ny rapport har Kommunal frågat sina medlemmar om de vill jobba kvar i sitt yrke. Bara 46 procent svarar att de vill fortsätta arbeta inom äldreomsorgen i tre år till. För fyra år sedan svarade 60 procent ja på samma fråga. De som vill lämna tycker att arbetet är fysiskt och psykiskt ansträngande och att de inte kan tillgodose de äldres behov. I kommunerna vill 47 procent stanna i yrket, jämfört med 42 procent bland de privata arbetsgivarna.

PKC-appen

Palliativt kunskapscentrum

Palliativt kunskapscentrum har uppdraget av Stockholms region och kommuner att sammanställa kunskap i palliativa frågor, för att forskning ska omsättas i praktik, och informera, utbilda och ge stöd och rådgivning för ökad kunskap i alla personalgrupper. Nu finns PKC-appen som är ett smidigt sätt att ta del av PKC:s digitala bibliotek av videoföreläsningar, webbutbildning och vetenskapliga referat direkt i telefonen eller på surfplatta. Appen finns att ladda ner för både Android och Ios.

Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning

Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning

Sjuka äldre behöver ofta vård från både kommunala och regionala utförare. Parterna behöver då samordna vårdinsatserna och någon av dem måste ta ett helhetsansvar för patienten. Nu har forskare på uppdrag av SNS studerat såväl svenska erfarenheter som internationell forskning på området. Samverkan mellan parterna har positiva effekter, främst då det gäller patientnöjdhet och tillgänglighet, men personalbrist tycks vara ett av de största hindren för lyckad samverkan.

Sund senior – en kartläggning av den fysiska aktivitetsnivån och hälsostatusen hos seniorer i Karlstads kommun

Stefan Wagnsson och Johanna Gustavsson

Upplevd ensamhet hos äldre personer. Erfarenheter från ett hälsofrämjande pilotprojekt i Stockholms primärvård

Lena Lund, Lene Lindberg och Pernilla Alencar Siljehag

I Region Stockholm har ett nytt arbetssätt provats på fyra vårdcentraler och kommuner för att minska social isolering och främja ett hälsosamt åldrande. I modellen fångar distriktssköterskor upp personer över 65 år och skapar en hälsoplan för ökad social aktivitet, något som sedan utförs i kontakt med kommun och civilsamhälle.

Välfärdsteknik för äldre personer med psykisk ohälsa. En studie i kommunal vård och omsorg

Camilla Hyllinge Eriksson

Malmö stads FoU har genomfört en litteraturstudie och rundfrågning bland 25 kommuner i Sverige, Norge och Danmark som underlag för sin verksamhetsutveckling kring välfärdsteknik. Kommunerna tycker att välfärdsteknik hjälper äldre personer med psykisk ohälsa. De använder bland annat teknik för att mäta, kartlägga och dra slutsatser om personers hälsa. Dessutom finns det anpassningar av miljön och teknik som lugnar när det behövs.