Redaktionen tipsar #2/24

Arbetsterapi inom palliativ vård. Vardagen och döden

Lena-Karin Erlandsson och Maria Nilsson

Att gå in i palliativ vård kan vara omtumlande och personer nära döden kan må bra av att behålla sin trygga vardag. Arbetsterapeuterna spelar en viktig roll i den palliativa vården, och det är detta som är temat för denna bok. Med utgångspunkt i ValMO-modellen och fallbeskrivningar beskriver författarna människors vardag och görande, och sambandet mellan hälsa och livskvalitet när livet närmar sig sitt slut.

Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder. En kartläggning

Folkhälsomyndigheten 2024

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning av ofrivillig ensamhet där de sammanställt svenska undersökningar, internationell forskning och vilka insatser och åtgärder som görs i Sverige för att motverka ensamhet. Ensamhet i Sverige är vanligast i yngre och äldre åldersgrupper, och det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa och suicidtankar, samt ökad dödlighet. De vanligaste insatserna mot ensamhet är mötesplatser med olika aktiviteter.

Framtidens socialtjänst

Sveriges kommuner och regioner 2024

År 2025 väntas den nya socialtjänstlagen träda i kraft. Målet är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, tillgänglig, jämställd och kunskapsbaserad. Som en del i arbetet med omställningen till den nya lagen har Sveriges kommuner och regioner, SKR, skapat en webbsajt som resurs för den som vill veta mer eller kommer att arbeta med den nya lagen. Sidan fylls på kontinuerligt och kommer att innehålla både information om lagen, kunskap och stöd, och goda exempel på hur andra jobbar.

Kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande – En sammanfattning av en kartläggande litteraturöversikt

Folkhälsomyndigheten 2024

I denna rapport har Folkhälsomyndigheten sammanfattat resultaten från en litteraturöversikt som sammanställt forskningen om kulturens betydelse för hälsan. Resultaten berör på många sätt äldre personer och hur vård och omsorg kan öka deras välbefinnande och livskvalitet, exempelvis genom dans, skapande konst och musik. Samtidigt finns stora kunskapsluckor i forskningen, bland annat kring påverkan av läsande, skrivande, film, fotografering och arkitektur.

Kunskapsbaserade insatser för social gemenskap med KUBINOL-modellen. Erfarenheter från ett process och metodstödsprojekt i fem kommuner

Karina Tilling

KUBINOL-modellen innebär kunskapsbaserad utveckling av insatser för att uppnå önskad nytta och skapa organisatoriskt lärande, och lanserades för två år sedan i ett utvecklingsarbete kring insatser för äldre personer. I denna uppföljande rapport presenteras erfarenheter och resultat från ett samskapande projekt med modellen tillsammans med kommunerna Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Stenungsund.

Ledarskap inom äldreomsorg. Handbok för lärande och utveckling

Egon Rommedahl och Therese Kleveland

Att vara chef inom äldreomsorgen är en komplex och utmanande uppgift. Boken Ledarskap inom äldreomsorg är menad att vara ett verktyg för ledare så att de kan skapa arbetsgrupper som sätter reflektion, lärande och utveckling i fokus. Kapitlen berör åtta teman: grupputveckling, delaktighet, reflektion, personen i centrum, levnadsberättelsen, empati, åsikt till insikt och värderingar, och avslutas med tips om hur man kan lägga upp samtal och praktiska övningar.

Nyblivna pensionärers kompensationsgrader. Redovisning av regleringsbrevsuppdrag om livsinkomster

Palliativ medicin i praktiken

Bertil Axelsson

Det här är den andra utgåvan av Palliativ medicin i praktiken som publicerades första gången 2016. Den tar upp frågor som möten med obotligt sjuka och döende patienter, att lindra lidande, och att hitta bästa behandling för en specifik patient. Boken bygger på konkreta case och ger praktiska råd om prognoser och hur man för samtal med palliativa patienter. Även läkemedel och olika sjukdomar tas upp. Boken vänder sig främst till yrkesgrupper som arbetar med palliativa patienter.

Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Oskar Frisell, Christin Bexelius, Linus Jönsson, Peter Lindgren och Sofie Persson

Demenssjukdomar kostar stora pengar och allt fler får diagnos och behandling. Denna rapport beskriver hur samhället kan bli bättre förberett på utvecklingen och hur man kan agera för att möta den ökade efterfrågan på prevention, diagnostik och behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar.

Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg

Kristian Bolin

Vi får en allt högre andel äldre personer i samhället och deras hälsotillstånd har stor påverkan på resursbehovet i form av anhörigomsorg, äldreomsorg och vård. Denna rapport sammanställer forskningen kring effekter och kostnadseffektivitet för hälsopreventiva åtgärder och sätter den i ett svenskt sammanhang. En slutsats är att rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion kostade 40–55 miljarder kronor årligen under perioden 2011–2021.

Projektet Språket på jobbet. Rapport utifrån en kommunikationsstudie ht2023–vt2024. Del 1 – Kommunens särskilda boenden för äldreomsorg

Maria Bergfors

Storumans kommun genomför en kommunikationsstudie på sina särskilda boenden i Tärnaby, Storuman och Stensele. Det handlar om att hitta nya sätt att arbeta med den flerspråkiga miljö som skapas när många som arbetar i omsorgen kommer från andra länder. Rapporten bygger på observationer och intervjuer med både medarbetare och chefer, och ger en bild av hur man hanterar språkfrågor i praktiken.

Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna – Lärdomar från individbaserad systematisk uppföljning, SU-Kvinnofrid 2021–2023

Sveriges kommuner och regioner 2024

SKR:s kvinnofridssatsning har tillsammans med projektet SU-Kvinnofrid följt upp över 3 000 socialtjänstärenden från 34 kommuner rörande personer som utsatts för våld. Endast tre procent av de över 3 000 ärendena rörde personer över 65 år, vilket oroar rapportens författare då äldres utsatthet för våld i nära relationer sannolikt är större, men de inte söker sig till socialtjänsten för stöd.

Specialiserade hemtjänstgrupper i Stockholms stad. Kompetens och organisation våren 2022

Lars Sonde, Sarah Wallcook och Lennarth Johansson

År 2022 gjorde Stockholms stad en satsning på specialiserade hemtjänstgrupper för att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. I denna rapport har Stiftelsen Äldrecentrum genomfört en studie av de 73 hemtjänstenheter som fick medel från äldreförvaltningen. Stimulansmedlen användes främst för att höja personalens kompetens i demensvård.

Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi. En strategi för lindrig kognitiv störning och demenssjukdom

Socialstyrelsen 2024

Den förra nationella demensstrategin klubbades igenom 2017 och nu har Socialstyrelsen fått i uppdrag att leverera ett underlag till en utvecklad demensstrategi. Sedan det förra beslutet har saker som tandvård, hälso- och sjukvård och förebyggande insatser fått ökad betydelse. I underlaget går Socialstyrelsen bland annat igenom sätt att stärka hjärnhälsan, kompetensen inom primärvården, och behovet av att skapa en ny samverkan för munhälsa.

Värme i praktiken. Risker och åtgärdsarbete vid höga temperaturer i fastigheter med LSS och äldreboenden.

Samuel Karlström, Viktoria Vingmarker, Zandra Camber och Robin Hedenqvist

Projektet Värme i praktiken genomfördes under 2023 under ledning av länsstyrelsen i Stockholm, Västmanland och Uppsala, tillsammans med en rad myndigheter och kommuner. Målet var att höja kunskapen hos äldreboenden och LSS-boenden samt fastighetsägarna om vilka risker som finns vid hög värme och vilka åtgärder man kan vidta för de boendes bästa.

Vård och omsorg för äldre Lägesrapport 2024

Socialstyrelsen 2024

Varje år gör Socialstyrelsen en sammanställning av rapporter, redovisningar och forskningsstudier för att presentera en samlad lägesbeskrivning av vård och omsorg för äldre. Kartläggningen rör områden som jämlik vård och omsorg, kunskapsbaserad vård och om- sorg, munhälsa och tandvård hos äldre, kommunal hälso- och sjukvård, säker vård och omsorg, tillgänglig vård, tandvård och omsorg, samt resurser för vård och omsorg, och presenterar både en nulägesbild och trender.

Åldrande i Sverige. Svenska folkets syn på att åldras 2024.

Insight Intelligence 2024

Hur ser vi egentligen på vår framtida ålderdom? Det har en ny rapport i samarbete mellan Stockholms kommun, Helsingborgs kommun, Mälardalens universitet, 60plusbanken och Insight intelligence undersökt. Svaren ger en bild av förväntningarna på åldrandet som är tudelad. 31 procent ser mycket eller ganska negativt på att åldras i Sverige i dag, medan 63 procent ser mycket eller ganska positivt på det. Svaren skiljer sig en del åt mellan olika åldrar, där de yngre har en något mer negativ syn på att åldras än de äldre.

Äldre som har både hemtjänst och hemsjukvård i Stockholm – en registerstudie

Louise Sundberg, Lars Sonde och Lennarth Johansson

Stiftelsen Äldrecentrum har sammanställt registeruppgifter om äldre personer med insatser från både hemtjänst och hemsjukvård inom Stockholms kommun. Underlaget bestod av alla 26 000 personer 65 år eller äldre med hemtjänst, varav 7 500 personer också hade insatser från regionens hemsjukvård. Gruppen var över lag ett par år äldre, bestod av en högre andel kvinnor, hade sämre kognitiv förmåga och ett större behov av stöd i det dagliga livet.