Redaktionen tipsar #3/24

Att motverka ofrivillig ensamhet. En forsknings­studie med goda metod­exempel från Sverige och ­England och tips för den svenska kulturarvssektorn

Linda Clavier och Dafvid Hermansson

Stiftelsen Kiviks museum och arkiv fick anslag av Socialstyrelsen för ett arbete om att motverka ofrivillig ensamhet. Denna rapport är en del av resultatet och innehåller en inventering av goda metod­exempel från olika delar av Sverige och England, som har en lång historia av att arbeta mot ensamhet.

Deltidsarbetets betydelse för kvinnors och mäns ­pensioner. En redovisning ­av kunskapsläget

Per Gustafson

Mer heltids­arbete ger högre pension än mer deltid, något som påverkar fler kvinnor. I den här rapporten­ undersöker Inspektionen för socialförsäkringen vilken kunskap som finns om deltidsarbete och pension. Slutsatsen blir att deltids­arbete självklart gör skillnad, men att det sak­nas forskning som analyserat hur stor effekten blir. Då alternativet till deltidsarbete i många fall är att inte arbeta alls kan det också ha en ut­jämnande effekt.

Ensamhet bland äldre partnervårdare: En översikt över aktuell kvantitativ ­och kvalitativ forskning. Underlagsrapport 2024:3

Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze

Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze har skrivit denna rapport för Jämställdhetsmyndigheten om sambandet mellan partnervård och ensamhet bland personer över 65 år. Partnervårdare är ofta äldre själva och omsorgen kan ha ­negativa effekter på deras hälsa och välbefinnande. Författarna skriver att det behövs politiska initiativ och riktade stödinsatser för att stödja de som ger vård till sin partner.

Erfarenheter av specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning vård av äldre och av arbetslivet efter ut­bildningen: En enkätstudie

Ingela Beck, Helena Larsson och Anne-Marie Boström

Detta är ett samarbete mellan sju läro­säten, som genomfört en enkätstudie med specialistsjuksköterskor inom vård av äldre, om hur de upplevt sin utbildning och sitt arbetsliv efter examen. De fle­sta känner sig nöjda, men samtidigt känner så många som en fjärdedel att arbetsgivarna inte tar deras kompetens till­vara. Det saknas också en egen klassificering av yrkesgruppen.

Ett jämställt pensionssystem. Underlagsrapport 2024:5

Kvinnor har i genomsnitt en lägre pension än män. Nu har Jämställdhetsmyndigheten analyserat de senaste årens förändrar av pensionssystemet för att se vilka effekter de fått. Deras slutsats blir bland annat att skillnaderna i första hand berör på skillnader i inkomst under livet, men att pensionssystemet också skulle kunna kompensera för dessa skillnader på ett bättre sätt. Skatter, grundskydd och änkepensionen minskar könsskillnaderna, medan tjänste­pensionerna ökar pensionsgapet.

European dementia monitor 2023. Comparing and benchmarking national dementia strategies and policies

I denna rapport jäm­för ­Alzheimer Europe tillsammans med sina nationella medlems­orga­nisationer europeiska länders arbete med demensfrågorna. Sedan förra rapporten, 2020, har en hel del blivit bättre även om man också konstaterar att det finns­ mycket kvar att göra. ­De fastslår bland annat att de europeiska länder som kommit längst i sitt demensarbete alla har en nationell demens­strategi och arbetar aktivt med dess implementering.

Forskning i korthet: ­Äldre och läkemedel

Kristina Johnell, Maria ­Gustafsson, Elin Lehnbom och Fredrik Hagerman

Läkemedelsbehandling av äldre personer är inte alltid enkelt. I denna korta forskningssammanställning har Forte gått igenom kunskapen och utmaningarna kring äldre och läkemedel, samt vilka kunskapsluckor som finns. Det framkommer bland annat att en större anpassning till individen vore önskvärt och att någon behöver ta ett samlat grepp på individens läkemedelsanvändning. I dag har vård, omsorg och apotek svårt att dela läke­medelslistor med varandra.

Fragment av anhörigskap

Eva-Lena Lindqvist

Eva-Lena Lindqvist har tidigare givit ut läroböcker för gymnasiet om gerontologi och geriatrik, äldres hälsa och livskvalitet, och vård och omsorg vid demenssjukdom. I sin nya bok vänder hon sig också till anhöriga, och breddar sitt spektrum då hon skriver om anhörigskap vid funktionsnedsättning, missbruk, psykisk ohälsa och demenssjukdom. Målet med boken är inte att ge den kompletta bilden av att vara anhörig, utan snarare att skapa förståelse och igenkänning.

Hälsa och livsvillkor bland äldre hbtq-personer. En kartläggande litteratur­översikt av svensk forskning 2012–2022.

Enligt ett regeringsuppdrag har Folkhälso­myndigheten gjort en genomgång av forskningen om äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Rapporten visar stora kunskapsluckor och en oro hos äldre hbtq-personer för sin framtida vård och omsorg. I rapporten lägger Folkhälsomyndigheten också fram sju utvecklingsområden för att det ska gå att nå målet om en god och jämlik hälsa med hbtqi-personer i fokus.

Kombinerade insatser i syfte att främja friskt åldrande ­ – insikter för en kunskapsbaserad äldreomsorg. SBU kommenterar 2024:04

I sin serie SBU kommenterar har myndig­heten utvärderat en forsknings­översikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. Studien hittade 129 vetenskapliga ­artiklar med utvärderingar av 19 olika typer av interventioner.­ SBU konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Med livet i behåll. Om ­åldran­dets frihet och förluster

Anna Kåver

Anna Kåver är psykoterapeuten och forskaren som tidigare skrivit en rad böcker och även haft ett program i Sommar i P1. Här skriver hon sina tankar och reflektioner kring åldrandet, som frihet trots att man kanske förlorar i rörlighet och ork. Nu är ju barnen stora och kraven minskar med pensionen eller mer av frivilligt arbete. För många innebär åldrandet tankar på livet som varit och på döden som kommer. Och vad innebär det egentligen att vara människa?

Planering av aktiviteter och boende för äldre med intellektuell funktionsnedsättning

Antalet äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism fortsätter att öka. Om tio år kommer 30 procent av de boende i grupp- och servicebostäder vara äldre än 65 år. Därför har SKR nu skapat en resurssida på sin webb för att hjälpa kommunerna att anpassa stödet för åldrande personer inom LSS. Här finns en checklista för att hitta rätt boenden och rätt kompetens i kommunerna, samt goda exempel och projektet Gott liv som äldre med intellektuell funktionsnedsättning.

Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar. IHE ­rapport 2024:3

Frida Hjalte, Hedda Carlsson och Peter Lindgren

IHE har tagit fram den här rapporten på uppdrag av Hjärnfonden för att undersöka hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Dyrast är alzheimer, som (tillsammans) med andra demenssjukdomar­ varje år kostar mer än 90 miljarder kronor. För alzheimer visar beräkningar att 39 procent av sjukdoms­bördan är kopplad till låg fysisk aktivitet, social ­isolering, övervikt och fetma.

Resultat från uppföljning av metodrummet i Upplands Väsby

2022 invigdes ett metodrum i Upplands Väsby för att stödja kompetensutveckling inom vård och omsorg, och samordningen inom och mellan vård- och omsorgsgivare. Där finns plats för både teoretiska utbildningar och praktisk färdighetsträning med digitala övningsdockor, provtagningsarmar, HLR-dockor och digital teknik. Nu har kommunen och FOU nu gjort en uppföljning för att samla lärdomar från tiden som gått i verksamheten.

Senior spelglädje genom åren. En studie om gåfotboll och innebandy+ för äldre i svenska idrottsföreningar – nu och i framtiden

Inger Eliasson

RF/Sisu, Svenska fotbollförbundet, Svenska innebandyförbundet och forskaren Inger Eliasson­ vid Umeå universitet har samarbetat om den här undersökningen där gåfotollsspelare och utövare av innebandy+, en snällare form av innebandy, över 65 år svarat på frågor om sitt idrottande.­ Sammantaget ger de en mycket positiv bild av förenings­idrottens del i deras liv.

Som uttrarna

Sara Krondahl

Som nittonåring fick Sara Krondahl jobb i hemtjänsten, en erfarenhet som hon nu gjort poesi av. Efter fyra dagars introduktion förväntades hon göra jobbet som alla andra. Hennes poesi beskriver vilket komplext arbete det är, hon skriver om relationen till brukarna, om de pressade villkoren och de genvägar som personalen får ta för att hinna med sina arbetsuppgifter. Forskaren och företagsekonomen Åsa Plesner skriver i ett efterord om hur arbetstiden för hemtjänstens medarbetare styrs.

Tillsammans för gemenskap. Mötesplats Hälsofrämjande och förebyggande

I den här rapp­orten sammanställer Göte­borgsregionen referat och intervjuer från en konferens vid Mötesplats Hälsofrämjande och förebyggande, där kommunernas medarbetare kan få erfarenhetsutbyte, inspirationer och ny kunskap. Denna gång handlade konferensen om samverkan och ofrivillig ensamhet. Bland annat berättade en rad av Göteborgsregionens medlemskommuner om hur det arbetat med uppsökande, samarbete med vårdcentraler och att undersöka och testa idéer.

Uppföljning av kvalitets­premie i hemtjänst – ett ­försök för att stimulera ­kvalitetsutveckling i ­Stockholms stad

Louise Sundberg, Charlotta Ryd och Ida Goliath

Denna utvärdering av Stockholms stads försök med en kvalitetspremie för hemtjänsten visar att effekten blev mycket begränsad. Få ansökte om premien och få blev beviljade ersättning. Verksamheterna arbetade redan med kvalitetsutveckling och premien tycktes inte ge ytterligare stimulans till det arbetet.

Äldres deltagande på arbetsmarknaden 2001–2023

Som en del i SCB:s arbetskraftundersökningar har myndigheten sammanställt data om den arbetande befolkningen mellan 55 och 89 år i Sverige. I åldrarna 65–74 har sysselsättningen fördubblats tjugo år. Bland dem arbetar nu 20 procent. I åldern 75–89 år var sysselsättningsgraden ­sju procent, vilket motsvarar ­­66 000 personer. Mellan ­65 och 69 år låg snittet på
27 tim­mar i veckan för män och 24 för kvinnor. 70–74-åringarna jobbade i sn­itt 23 respektive ­18 tim­mar. Många söker också arbete. Andelen äldre arbets­lösa har fördubblats på tio år.