Redaktionen tipsar #4/23

Alzheimerrapporten 2023 – En vetenskaplig översikt

Alzheimerfonden publicerar Alzheimerrapporten i samarbete med forskare vid Karolinska institutet. Tanken är att ge grundläggande kunskap om vanliga diagnoser
i allmänhet och om alzheimer i synnerhet, men också en bild av forskningen står i dag. Exempelvis presenterar man en rad forskningsprojekt och beskriver hur nära ett botemedel forskningssamhället har kommit, orsaker bakom sjukdomen och vilka livsstilsförändringar som kan minska risken att drabbas.

Digitaliseringen av svensk vård och omsorg

Björn Ekman och Lina Maria Ellegård

Är digitaliseringen ett sätt att möta de stora utmaningar som svensk äldreomsorg står inför? Rapportens författare diskuterar frågan utifrån forskningsläget och ger rekommendationer till det offentliga. En slutsats är att även om en teknologi kan vara kostnadseffektiv är det inte säkert att den underlättar finansieringen av vård och omsorg. Det vore också önskvärt med ett gemensamt nationellt ramverk för bedömning av nya teknologier.

Digitalt utanförskap. Möjligheter och hinder för äldre personers digitala användning

Boel Sörhede

Denna litteraturstudie rör äldre personers användning av digital teknik, till vilken utsträckning och problemen med delaktighet i ett alltmer digitaliserat samhälle. Boel Sörhede är FoU-trainee i Malmö, och hennes mål har varit att uppmärksamma äldre personers problem med det digitala, för att olika verksamheter ska kunna möta dem och arbeta vidare med inkludering.

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2023. Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

När Socialstyrelsen följer upp utvecklingen för digital och ny teknik inom välfärden är det inte bara positiva siffror i rapporten. De årliga rapporterna har släppts sedan 2014 och sedan 2021 har utvecklingen varit ojämn. Nu konstaterar Socialstyrelsens utredare att det inom flera områden inte skett någon utveckling alls, eller att den till och med går tillbaka.

Frågor och svar om demenssjukdomar. En handbok för beslutsfattare

Christina Nemell

Här har Svenskt demenscentrum tagit fram en skrift för beslutsfattare i kommuner, regioner och på riksnivå, som arbetar med frågor som rör demenssjuka och deras anhöriga. Häftet innehåller grundläggande fakta om demenssjukdomarna och deras demografi, om forskningen, vården, kompetensfrågor och anhöriga. Det är en kortfattad introduktion som även kan läsas av en intresserad allmänhet.

För en god och jämlik hälso- och sjukvård på särskilt boende. Del 2: En trygg plats med förbättringspotential

Linda Nyholm och Ingeborg Björkman

Detta är den andra delen i en intervjustudie om hälso- och sjukvård på särskilt boende. Här beskrivs hur hälso- och sjukvården på säbo fungerar och vad som skulle kunna förändras för att bibehålla och öka de äldres hälsa. Boende och anhöriga upplevde att hälso-och sjukvården fungerade bra och att de särskilda boendena var trygga platser. Samtidigt fanns det brister i det hälsofrämjande och rehabiliterande arbetet.

Har mamma det bra? Introduktion till äldreboendet

Erland Olsson

Denna bok gör ett försök att på ett enkelt sätt beskriva verksamheten på äldreboendet. Det är en komplex verksamhet som kräver att alla ser helheten och kan jobba åt samma håll. Här kan vikarien få en introduktion till arbetet, men boken kan också användas exempelvis som utgångspunkt för kvalitetsarbete för hela teamet. Den beskriver såväl arbetsprocesser som värdegrund och bemötande. Varje kapitel kommer med reflektionsfrågor.

Hur används BPSD-registret i Stockholms stad?

Louise Sundberg, Lars Sonde och Lennarth Johansson

Stiftelsen Äldrecentrum har på
uppdrag av äldreförvaltningen undersökt hur BPSD-registret används vid vård- och omsorgsboenden i Stockholms stad. Personalen upplevde registret som ett värdefullt arbetsverktyg, men hade olika uppfattning om hur det skulle användas. Antalet registreringar ökar, men bara 30 procent av de anslutna enheterna genomför registreringar. Rapportens författare föreslår möjliga åtgärder för att öka användningen av BPSD-registret i Stockholms stads verksamheter.

Hur klickar vi med vården? – En vetenskaplig studie av digitala och fysiska vårdkontakter utifrån användarmönster och patienters erfarenheter av primärvård

Felicia Gabrielsson-Järhult, Yashar Mahmud, Sofia Kjellström, Sofi Fristedt och Ingemar Kåreholt

En forskargrupp vid Hälsohögskolan i Jönköping fick i uppdrag av Sveriges kommuner och regioner att utreda primärvårdspatienters användarmönster och erfarenheter av digitala och fysiska kontakter med vården. De konstaterar bland annat att det är mycket få som överkonsumerar vård, och att det är de allra äldsta som avstår digitala kontakter.

Hur mår de allra äldsta i Stockholms län? Hälsa och livsvillkor bland personer som är 85 år och äldre i Stockholms län

Stefan Fors, Antonios Georgelis, Gergö Hadlaczky, Sebastian Hökby, Kyriaki Kosidou, Martina Nord, Andrei Pyko och Anton Lager

Centrum för epidemiologi och samhällsstudier i Region Stockholm har genomfört en register- och intervjustudie med personer över 85 år. Elva procent haft självmordstankar de senaste två veckorna, särskilt de som var nedstämda och bodde ensamma. Nästan hälften av deltagarna i studien var också i riskgruppen för depression.

Kommunal vård och omsorg för äldre hbtqi-personer. En kartläggning

Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga kommunernas vård och omsorg för äldre hbtqi-personer, samt hur deras behov ser ut. 2012 utkom en liknande undersökning, som man nu alltså följer upp. I mångt och mycket är det samma behov som andra äldre personer har, men exempelvis kontinuitet och trygghet är extra viktigt. Få kommuner arbetar med att främja en likvärdig omsorg för hbtqi-personer.

Kommunikation ABC – om personcentrerade möten vid demenssjukdom

Lars-Christer Hydén

Många personer som lever med demenssjukdom upplever att de inte blir sedda för den de är. För att inkludera dem i samhället måste vi upprätta en personcentrerad kommunikation, det kräver kunskap om olika delar av sjukdomens förlopp. Denna bok ingår i Svenskt demenscentrums utbildningspaket Kommunikation ABC, som också innehåller filmer, studiehandledning och webbutbildning.

Nära vård i Sörmland. Projektrapport

Karolina Ehnsiö och Cajsa Åkerholm

I denna rapport sammanfattar FoU i Sörmland erfarenheterna från ett tvåårigt utvecklingsprojekt kring samarbetet mellan Sörmlands kommuner och Regionen i omställningen mot en nära vård. I projektets uppdrag låg bland annat att skapa en gemensam målbild och gemensamma fokusområden för det fortsatta arbetet under de närmaste fyra åren. De två prioriterade områdena blev personcentrering, samt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Om intern samverkan i kommunal förvaltning – kring äldre personer med psykiatrisk- och/eller missbruksproblematik

Eva M Karlsson

Det finns ett glapp mellan kommunens vuxenenhet, där socialpsykiatri och missbruk ingår, och kommunens äldreomsorg, något som ofta påverkar personer med psykiatrisk- och missbruksproblematik när de fyller 65. Nestor har undersökt hur samverkan fungerar mellan enheterna, och ger förslag på hur samverkan skulle kunna utvecklas. Personalen var positiv till att samverka, ändå skedde det inte speciellt mycket.

Omsorgsansvar för äldre anhöriga: konsekvenser för medelålders arbetsutbud och välbefinnande

Maria Stanfors

Det är väl känt att anhörigomsorgen till äldre personer i Sverige är mycket omfattande. Beräkningar har visat att den uppgår till ett värde av 194 miljarder kronor om året. Maria Stansfors lyfter fram dessa dolda kostnader, som påverkar de anhöriga på många plan. Hon ger förslag på reformer som ser till både de äldres och de anhörigas behov, exempelvis ett system liknande föräldrapenning eller vård av barn.

Reablement för personer i behov av omsorgsinsatser i hemmet

Reablement ska främja en persons funktion för att bibehålla eller förbättra dens förmåga att ta hand om sig själv. Här sammanfattar SBU en systematisk översikt om effekter av reablement för funktion i vardagsaktiviteter. Forskarna kommer fram till att det inte går att dra några säkra slutsatser om effekterna av reablement. SBU ser dock att studier antingen visar positiv eller ingen effekt och skriver att det finns anledning att fortsätta studera insatsen.

Reablement för personer på särskilt boende för äldre

SBU kommenterar en vetenskaplig översikt som undersökt om reablement har effekt när metoden erbjudits äldre personer på särskilt boende. Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att dra säkra slutsatser om effekterna, utan det behövs fler väl upplagda och genomförda studier, där man tar hänsyn till hur man bäst ska mäta funktion i vardagsaktiviteter och livskvalitet hos äldre personer med de behov som boende på särskilt boende har.

Vinjettstudie: Bemanning av en fiktiv demensenhet

Louise Sundberg, Helena Strehlenert och Bettina Meinow

På uppdrag av äldreförvaltningen i Stockholms stad har Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum låtit personal från äldreboenden diskutera och ge sin syn på hur ett demensboende borde bemannas för att kunna uppfylla kraven på ett rehabiliterande synsätt, trygg och meningsfull vardag, samt personcentrerad vård och omsorg. Studien ger flera intressanta insikter om hur en verksamhet kan organiseras.