Nya avhandlingar #2/21

Stora brister vid sjukhusutskrivning
A chain is only as strong as its weakest link – collaborative care planning as a person-centred practice
Ingela Jobe, institutionen för hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet 2020

Bristande samverkan mellan kommuner och regioner leder till stora problem när äldre patienter ska skrivas ut från sjukhus. Enligt avhandlingen handlar det bland annat om bristande dokumentation, svårigheter att ta del av utskrivningsplaner och dålig person­centrering.

Äldreomsorgens motvind
Arbete i motvind: Relationella och emotionella processer i arbetslivet och under sjukskrivning
Lena Ede, institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet 2020

Avhandlingen undersöker hur arbetsförhållandena ser ut för undersköterskor och vårdbiträden under styrsystemet new public management. Resultatet visar att arbetsvillkoren gör det svårt för personalen att göra sitt bästa samt att glädjen och tillfredsställelsen med arbetet riskerar att försvinna.

(Läs även intervjun Käringen mot vinden i ÄiC #1/21.)

Bättring mot benskörhet
Aspects of fracture prevention – the role of fracture liaison services and alendronate
Kristian Axelsson, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2021

Med tämligen enkla organisationsförändringar, så kallade frakturkedjor, kan man hitta patienter med hög risk för fraktur, behandla dem och därmed minska risken för framtida frakturer. Billig och enkel alendronatbehandling, som används vid benskörhet, kunde förebygga frakturer i högriskgrupperna äldre och patienter med kortisonbehandling.

Digital fallträning slår analog
Digital fall prevention for older adults: feasibility of a self-managed exercise application and development of a smart­phone self-test for balance and leg strength
Linda Månsson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2021

Ett digitalt träningsprogram för fallprevention bidrog till nöjdare deltagare som också upplevde att de fick stöd, jämfört med en pappersversion med samma träningsrutin. En större andel fortsatte träna med det digitala programmet tolv månader efter studien. Avhandlingen visar också att det behövs känsligare mätinstrument för att utvärdera balansförmåga.

Karta och kort för sista tiden i livet
Dösnack – metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede
Malin Eneslätt, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet 2021

Nätverkskartan Ecomap och kortleken Döbra är två verktyg som stimulerar förberedande samtal om den framtida vården i livets slutskede. Intervjuer har visat att Ecomap kan vara bra för att synliggöra sociala kontakter som annars tas för givna, men att den är svår att använda. Döbra kan vara ett hjälpsamt verktyg för att prata om döende, död och vad som är viktigt sista tiden i livet.

(Läs mer om Döbra i ÄiC #1/21: Livets slutspel.)

Färre äldre hör sämre
Hearing in early old age: current perspectives
Maria Hoff, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2021

Avhandlingen visar att förekomsten av hörselnedsättning bland 70-åringar har minskat sedan 1971. En av de största bidragande faktorerna verkar vara en minskning i arbetsrelaterat buller. Den fjärde studien i avhandlingen visade att användning av hörapparat är kopplat till bättre resultat i kognitiva test.

Längre liv med hälsosam stil
How can older adults combat diabetes to achieve a longer and healthier life?
Ying Shang, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2021

Avhandlingen visar att diabetes är förknippat med en högre risk för demens och kan påskynda fysisk funktionsnedsättning över tid. Nedsättningen av den fysiska förmågan kan börja redan under prediabetes. En av fem äldre med diabetes kan återgå till normoglykemi genom att förändra sina levnadsvanor, till exempel genom vikthantering, och bidra till en bättre hälsa.

Ensamt rop på ansvar
Loneliness and dying as issues of public concern in Sweden
Axel Ågren, avdelningen för åldrande och social förändring, Linköpings universitet 2021

Avhandlingen består av fyra delstudier som undersöker hur äldres ensamhet och döende gestaltas i svenska medier. De övergripande resultaten visar att ensamhet bland äldre och vård av döende tjänade som symboler för att kritisera det moderna samhällets utveckling. Utvecklingen betraktades som individualistisk, byråkratisk och medikaliserad.

Boende med guldkantad marknadsföring
Nursing homes on public display. Reputation management in the new landscape of Swedish eldercare
Elisabeth Carlstedt, Socialhögskolan, Lunds universitet 2020

Vilken bild skapar äldreboendena av sig själva i sin marknadsföring? Enligt avhandlingen finns det en betoning på gemenskap och aktiviteter, ett vanligt liv med extra guldkant. Dessa framställningar kan bidra till orealistiska förväntningar som äldreboendena har svårt att leva upp till. De gamla är ofta för sjuka eller för trötta för att delta i aktiviteter.

Stor måltid slår många små
Nutritional status in a functional perspective: a study in a cohort of older people in home health care
Stina Engelheart, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet 2021

En stor måltid är bättre för näringsintaget än flera mellanmål under dagen för äldre. Det främjar bland annat upptaget av protein som är viktigt för att minska muskelnedbrytningen som sker vid stigande ålder. Avhandlingen visar också att det behövs en helhetssyn på matintaget där flera yrkesgrupper arbetar i team.

(Läs också en intervju med Stina Engelheart på sid 87.)

Hem­besök förebygger ohälsa
Preventive home visits among older people: risk assessment, self-rated health and experiences of healthy ageing
Astrid Fjell, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2021

Avhandlingen visar att det vanligaste skälet till att tacka nej till före­byggande hembesök var att man kände sig frisk. Självskattad hälsa hade ett samband med flera områden som berörde de äldres liv. Därför kan självskattningar av hälsan vara en bra startpunkt för förebyggande hembesök. Avhandlingen pekar också på att det är viktigt att prata om sociala behov under besöken.

Hälsan avgör arbete efter stroke
Registry-based studies of return to work after stroke – part of the work after stroke study (Wass)
Emma Westerlind, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2021

Många av deltagarna återvände till arbete inom två år efter att ha drabbats av en stroke, men för en del fortsatte rehabprocessen i flera år. Flera olika faktorer så som kön, ålder, utbildningsnivå, sjukskrivning före stroke, stroke­typ och dess svårighetsgrad, samt förväntningar kring återgång påverkar hur snabbt man återgår till arbete.

Bristande teknikhjälp vid demens
Towards a con­sumer-directed service delivery of digital technologies for ageing in place to people with dementia
Antonios Tsertsidis, Handelshögskolan, Örebro universitet 2021

Äldre personer med demens får inte alltid information om den digitala teknik som kan vara till hjälp i vardagen. Anhöriga upplevde att de fick information sent i sjukdomen. Avhandlingen visar också att upplevelsen av digital teknik förändras efter att personer med demens har fått använda den ett tag, den går från negativ till positiv.

Anpassning för väl­befinnande
Well-being in the light of being very old. Conceptualizations, associations and variations
Marina Näsman, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi 2021

I avhandlingen undersöks äldres upplevda välbefinnande med ett särskilt fokus på de allra äldsta, 80–85 år och äldre. Resultaten visar att sociodemografiska, sociala och hälsorelaterade faktorer påverkar upplevt välbefinnande, i likhet med andra åldersgrupper. En begreppsanalys visar att förmågan att anpassa sig är central för de allra äldsta.

Höftfraktur + hemrehab = kortad vårdtid
Team-based home rehabilitation after hip fracture in older adults: effects, experiences and impact of dementia
Åsa Karlsson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet 2021

Vårdtiden på sjukhus för äldre kan kortas med upp till sex dagar efter en höftfraktur om de även får hemrehabilitering. De studerade patienterna återfick också sin gångförmåga och självständighet i vardagliga aktiviteter. Hemrehabiliteringen var ett uppskattat alternativ och hemmiljön gjorde att de äldre kände sig friskare och blev mer aktiva.

Vardagsteknik en hjälp för att bli aktiv
The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of everyday technology use
Sophie Gaber, sektionen för arbetsterapi, Karolinska institutet 2021

Studierna i avhandlingen undersöker hur äldre personer med eller utan demenssjukdom använder vardagsteknik, upplever risk samt relaterar till delaktighet i aktiviteter och platser i det offentliga rummet. Resultatet visar att vardagsteknik spelar en väsentlig roll för äldre och deras förmåga att aktivt kunna delta i det tekniktäta samhället.