Ett gott liv för änkor med stort omsorgsbehov

En stor grupp i hemtjänsten är äldre, ensamstående kvinnor. De är ofta änkor som lever med en känsla av att vara isolerade och att ha ett tyngande ansvar för sitt hem. I en nypublicerad intervjustudie med elva kvinnor över 80 år har forskare från Luleå undersökt vad som är ett gott liv för änkor med stora omsorgsbehov.

Studiedeltagarna beskrev sin vardag som fylld av begränsningar, exempelvis fysiska begränsningar, avtagande energi och en krympande social krets. Det gjorde att saker de kommit att tycka om, som att vara ute i naturen, träffa folk och pyssla med sina hobbyer sällan gick att genomföra. Detta i sin tur ledde till att de spenderade sin tid hemma och hemmet blev en stark del av deras begränsade liv, men också den plats de fyllde med mening.

I hemmet kunde intervjupersonerna brottas med att ha förlorat kontrollen över sin vardag, som till viss del styrdes av exempelvis hemtjänstens besök. Under dåliga dagar kände de sig otrygga och ensamma. Under bättre dagar kände de hopp och tillit. De bra dagarna var som ett sammanhängande flöde av rutiner och aktiviteter, medan sämre dagar kändes fragmenterade och långa. Känslan av att vara en god värd för både omsorgspersonal och gäster var viktig – en känsla som ingav dem värdighet, självständighet och stolthet. Även tron och gemenskapen i en församling var en viktig del av det goda livet.

I sin artikel skriver forskarna att ännu en dag i hemmet kan verka statisk och tråkig, men att den innehåller en egen dynamik. Det är viktigt att faktiskt uppmärksamma de erfarenheter och förhållanden dessa äldre kvinnor lever under, och att bidra till att deras hem kan fortsätta vara en fristad som bidrar till ett gott liv.