Theresa Larsen och Hilda Svensson (2021). Vad kostar det att vårda patienter i kommunal vård och omsorg? FoU i Väst, Göteborgsregionen.
Rapport omvärderar kostnaden för vård i hemmet
En ny studie från FoU i Väst undersöker kostnaden för patienter i kommunal vård och omsorg. Inte sällan kan vård i hemmet vara dyrare än vården på korttids- och särskilt boende.
Det finns äldre studier som visar att vård av äldre personer i hemmet oftast är billigare än andra vårdformer. Dessutom är patienterna ofta med nöjda. En svaghet i dessa undersökningar har varit vilka kostnader som tas med i kalkylen, till exempel räknar de ofta inte med hemtjänstinsatserna.
Nu har FoU i Väst på Göteborgsregionen gjort en studie för att se hur den kommunala hälso- och sjukvården har förändrats, och vad vård och omsorg kostar för några typgrupper av patienter.
I studiens intervjuer framkommer att patienterna i den kommunal hälso- och sjukvården skrivs ut tidigare och är sjukare än för tio år sedan, något som leder till mer omfattande insatser. Fler personer får avancerad behandling i hemmet. Fler patienter har också psykisk problematik och komplexa behov.
FoU i Väst tog fram sju patientfall och beskrev deras kostnader och kunde se ett spann i kostnaden från 33 000 kronor till 179 000 kronor. Samtidigt uppgick kostnaden för vård på särskilt boende till 71 000 kronor i månaden. De konstaterar att hälso- och sjukvårdsinsatser står för en mindre del av kostnaden för vård i hemmet, där lejonparten är restid, dokumentation, förberedelsetid och möten för hemtjänstens personal.
Kostnaden beror på flera faktorer. Om en patient bor långt från hemsjukvårdens och hemtjänstens lokaler, och om hen behöver många besök, ökar självklart kostnaden.
Läs rapporten
Relaterat
Lokala förbättringsinitiativ när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan personal och äldre på särskilda boenden. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
