Theresa Larsen och Hilda Svensson (2021). Vad kostar det att vårda patienter i kommunal vård och omsorg? FoU i Väst, Göteborgsregionen.
Rapport omvärderar kostnaden för vård i hemmet
En ny studie från FoU i Väst undersöker kostnaden för patienter i kommunal vård och omsorg. Inte sällan kan vård i hemmet vara dyrare än vården på korttids- och särskilt boende.
Det finns äldre studier som visar att vård av äldre personer i hemmet oftast är billigare än andra vårdformer. Dessutom är patienterna ofta med nöjda. En svaghet i dessa undersökningar har varit vilka kostnader som tas med i kalkylen, till exempel räknar de ofta inte med hemtjänstinsatserna.
Nu har FoU i Väst på Göteborgsregionen gjort en studie för att se hur den kommunala hälso- och sjukvården har förändrats, och vad vård och omsorg kostar för några typgrupper av patienter.
I studiens intervjuer framkommer att patienterna i den kommunal hälso- och sjukvården skrivs ut tidigare och är sjukare än för tio år sedan, något som leder till mer omfattande insatser. Fler personer får avancerad behandling i hemmet. Fler patienter har också psykisk problematik och komplexa behov.
FoU i Väst tog fram sju patientfall och beskrev deras kostnader och kunde se ett spann i kostnaden från 33 000 kronor till 179 000 kronor. Samtidigt uppgick kostnaden för vård på särskilt boende till 71 000 kronor i månaden. De konstaterar att hälso- och sjukvårdsinsatser står för en mindre del av kostnaden för vård i hemmet, där lejonparten är restid, dokumentation, förberedelsetid och möten för hemtjänstens personal.
Kostnaden beror på flera faktorer. Om en patient bor långt från hemsjukvårdens och hemtjänstens lokaler, och om hen behöver många besök, ökar självklart kostnaden.
Läs rapporten
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
