Tidigare låg dödlighet kan förklara Sveriges höga dödstal

Det är Daniel B Klein, Joakim Book och Christian Bjørnskov, som presenterar sin artikel 16 possible factors for Sweden’s high COVID death rate among the Nordics, som inte genomgått en vetenskaplig granskning i en tidskrift. Där diskuterar de en lång rad olika faktorer som kan ha gjort Sveriges dödssiffror högre än grannländernas.

En uppenbar punkt är de mindre strikta restriktioner som Sverige har haft i sin coronastrategi. Samtidigt gjorde Stockholmstraktens senare sportlov att man jämfört med grannländerna och andra svenska städer, hade en utveckling som kanske inte ens en strikt nedstängning hade kunnat bromsa. Men främst vill forskarna lyfta fram det faktum att Sverige under föregående år haft en tydligt sjunkande dödlighet, något de uppskattar kan ligga bakom 25-50 procent av dödssiffrorna under coronavåren.

Enligt artikelns siffror hade Sverige under höst/vår-säsongen en dödlighet på 9,1 personer per 100 000 invånare under 2017/18 och 8,7 under 2018/19, det lägsta antal döda sedan 1977, trots att invånarantalet ökat med 25 procent sedan dess. För årets säsong, 2019/20, landade siffran på 9,2, vilket faktiskt är lägre än både 2016/17 och 2014/15.

Daniel B. Klein, Joakim Book och Christian Bjørnskovs poäng är att Sverige haft ett relativt stort antal sköra personer i befolkningen när vi gick in i pandemin. När de jämför med övriga nordiska länder, har de inte haft samma sjunkande dödlighet under föregående år. De skriver också att Sverige statistiskt sett inte haft en speciellt hög dödlighet alls, jämfört med ett vanligt år, även om säsongen sticker ut i förhållande till den förra.