Foto: Lotta Wittinger

De skapar parker och nya minnen för äldre

FoU Helsingborg har blivit ett omtalat framgångskoncept tack vare medarbetarnas olika kompetenser där alla vill verka för invånarnas bästa. En tredjedel av deras arbete har inriktats mot äldre där parken Minnenas och kunskapens trädgård blev en större framgång än de kunde drömma om.

Det var ingen självklarhet att Helsingborg stad skulle bilda en FoU-verksamhet, trots att den gjort sig känd som en av Sveriges mest innovativa kommuner och länge legat i framkant i IT-utvecklingen. Men stadens ledning såg att det fanns sociala utmaningar som behövde lösas.

Genom att lägga till forskning och utveckling till kommunens verksamhet skulle de få förnyade perspektiv och samarbetet mellan skola, fritid, arbetsliv, äldreomsorg och social omsorg skulle öka, liksom medarbetarnas kunskaper.

Anna-Karin Bergman är chef på FOU Helsingborg.

– Redan från början var det bestämt att det var social hållbarhet man ville inrikta sig på, berättar Anna-Karin Bergman, som är chef på FOU Helsingborg och var den första som anställdes vid starten 2014.

Hon arbetade tidigare som forskare vid Lunds universitet med hållbarhetsfrågor, och blev därmed den perfekta medarbetaren och forskningslänken som skulle få fart på samarbetet mellan kommun och akademi.

Fem av stadens förvaltningar var med och fattade beslut om att starta en FOU-verksamhet tillsammans med Campus Helsingborg som är en del av Lunds universitet. Syftet var att öka kunskapen inom områden där de olika kommunala förvaltningarna verkade gemensamt.

Genom innovativt arbete skulle de öka kvaliteten i offentlig sektor och leverera tjänster till invånarna som motsvarade deras ökade behov och förväntningar.

Verksamheten började byggas upp med organisatoriskt ansvar hos socialförvaltningen, eftersom många av de utmaningar som skulle lösas utgick från dem. I dag är uppdraget breddat och alla nio förvaltningar står bakom och finansierar FOU-enheten, liksom de kommunala bolagen.

– De projekt som rör äldre är främst vård- och omsorgsförvaltningen inblandade i, men även förvaltningarna för stadsbyggnad och kultur liksom det kommunala bostadsbolaget, berättar Sanna Melling som började arbeta på FOU-enheten i Helsingborg stad 2019.

Hennes roll är att vara samordnare och lite av en spindel i nätet för de olika arbetsgrupperna i projekten. Tillsammans med FOU-ledaren Annika Nilsson är de bara tre personer i den ordinarie personalstyrkan.

Sanna Melling har varit FoU-ledare för ett Demensvänligt Helsingborg ett delprojekt i Den (ut)forskande staden.

Till skillnad mot många andra kommunala FOU-enheter har de inga forskare anställda, men de har ett tätt samarbete med lärosätena som är en del av Campus Helsingborg och tar in forskare för varje ny satsning. Ibland beställer de även in forskningsöversikter.

FoU Helsingborg tar emot övergripande uppdrag från stadens förvaltningar och bolag, men de går inte att anlita för mindre uppdrag. De resultat och rapporter som produceras tillsammans med forskarna kommer i första hand Helsingborg stads egna verksamheter till nytta. Helsingborg har dock ett övergripande samarbete med tio grannkommuner som går under namnet Familjen Helsingborg, så kunskapen kommer fler till gagn.

– Vi utmanar verksamheterna i att våga och orka arbeta på nya sätt. Men vi fungerar även som kvalitetssäkrare och ansvarar för nya satsningar, håller i utvärderingar eller handleder andra i det. När jobbet är klart bistår vi i implementeringen och stöttar med sakkunskap och metoder och översätter forskningsresultaten så att de står rustade inför allt nytt, säger Anna-Karin Bergman.

Sanna Melling är FoU-ledare för ett Demensvänligt Helsingborg, som är ett delprojekt i Den (ut)forskande staden, Helsingborgs långsiktiga satsning på hållbarhet. I det projektet möter hon invånare, till exempel i invånardialoger, och ser till att de inkluderas i arbetet. Hon skapar nätverk och finner nya arbetssätt mellan forskningen, de kommunala verksamheterna och invånarna.

– Samhället utvecklas väldigt fort och det uppstår nya behov. Där har vi en viktig roll i vår omvärldsbevakning. Sedan jag började 2019 fick vi ett väldigt tydligt fokus på de äldre. Det var då vi började med projektet Den (ut)forskande staden. Det handlade mycket om att skapa ett demensvänligt Helsingborg. Jag skulle säga att cirka 30 procent av verksamheten har blivit inriktad på äldre i och med detta. Innan vi började med Den (ut)forskande staden hade vi inte så mycket forskning om äldre, säger Sanna Melling.

– Ja, och ni lyckades få ihop alla parter i ett laboratorium med ett demensvänligt Helsingborg. Redan från början var alla med och tog fram hypoteserna om vilka utmaningar ni stod inför och vilka forskningsfrågor ni skulle titta på, säger Anna-Karin Bergman.

Projektet Den (ut)forskande staden, som avslutades 2022, har varit lite av ett paraplyprojekt för flera av FOU Helsingborgs satsningar under de senaste åren där man testat nya lösningar på gamla problem.

– Det var jag och min förra chef som tog initiativ till Den (ut)forskande staden. Vi presenterade vårt förslag för vår styrgrupp som var väldigt positiv. Alla stadens förvaltningar bidrog med pengar, för att man ville bidra till helheten i staden, berättar Anna-Karin Bergman.

16 forskare från flera områden knöts till projektet, bland annat inom statsvetenskap, social hållbarhet, systeminnovation och styrning. Fem så kallade hypoteslabb ingick: Invånarlabbet, Demensvänligt Helsingborg, Datalabbet, Gestaltad livsmiljö och Självstyrande team. Med satsningen ville man skapa en hållbar stad genom samverkan, något som ligger helt i linje med FN:s hållbarhetsmål nummer 17 i Agenda 2030.

De tre medarbetarna på FoU Helsingborg arbetade på heltid från start med Den (ut)forskande staden. 14 forskare deltog i forskningslabben och medverkade med texter till antologin för Den (ut)forskande staden och två av dem skrev en kunskapsöversikt som ett förarbete till de olika hypoteslabben.

Det saknades offentliga platser anpassade för människor med demenssjukdom som är inkluderande. Med projektet ett Demensvänligt Helsingborg, ville Helsingborg utvecklas till en stad där alla, även personer med demenssjukdom, ska må bra och känna sig trygga. Det behövdes platser som var anpassade för dem. Platserna utvecklades sedan i ett samarbete mellan forskare och invånare med demens samt deras anhöriga. Under workshoppar och samtal berättade de om sina behov och önskemål.

– Vi pratade även med personer utan demens. Även de sju förskolorna som ligger nära var involverade och fick träffa och prata med de äldre. Det var extra positivt eftersom det är viktigt att börja tala om åldrande tidigt, det kan skapa en större förståelse och är ett steg på vägen i ett demensvänligt samhälle, säger Sanna Melling.

En kommunikatör arbetade också i projektet och tog bland annat hand om sociala medier som blev lite av ett nav, där FoU Helsingborg publicerade nyheter och artiklar om vad som hände under resans gång.

– I ett Demensvänligt Helsingborg spred vi forskningsresultaten på nya innovativa sätt. Förutom en digital guide och en forskningsantologi byggde vi in kunskapen genom att anlägga parken Minnenas och kunskapens trädgård i Husensjö park och ett demensvänligt konststråk i Mariastaden i Helsingborg, säger Sanna Melling.

– Vi fick upp en vana att bjuda in till kunskapsutväxling. I olika lärandeforum, som främst var digitala under pandemin, berättar vi om det som pågår och väntar inte till projektets slut. Stora internationella aktörer bjuds ibland in till dessa forum, berättar Sanna Melling.

Genom samtalen med invånarna med kognitiva problem framkom att det fanns ett tydligt behov av att kunna fortsätta träffa vänner och bekanta utanför det egna boendet. Det kan handla om hur de vill sitta för att känna sig trygga och vad man vill se för växter. Men det gemensamma arbetet med att skapa Minnenas och kunskapens trädgård handlade också om att hitta ny kunskap kring demens.

– Vi ville bidra till en förändring i hur vi pratar om demens och hur vi förstår kognitiv svikt, men också hur vi kan bidra till samhällsdebatten i frågor kring åldrande. I både trädgården och vid konststråket finns nu skyltar som på ena sidan beskriver vår arbetsprocess med att skapa platserna.

– På andra sidan finns tips på vad man kan tänka på och vart man kan vända sig om man är orolig eller har frågor kring demens, säger Sanna Mellling.

En av stenarna i parken som barn och äldre tillsammans fått vara med och designa. Foto: Christina Nemell, Svenskt Demenscentrum

De nya utemiljöerna har blivit uppskattade av många helsingborgare och inte bara av personer med demens. Minnenas och kunskapens trädgård fick en ståtlig invigning våren 2022 när drottning Silvia närvarade och allmänheten välkomnades att delta med egen picknickkorg.

I trädgården finns element som tilltalar sinnena såsom syn, lukt, doft och hörsel, och gott om bänkar och sittplatser i 60-talsestetik, från en tid som många i stadens äldre befolkning minns. De påminner både om det förgångna och bidrar till att skapa nya minnen. Men parken bidrar också till att öka målgruppens självständighet.

– Nära parken finns en dagverksamhet som har inriktning på kognitiv svikt. De har berättat att de efter att parken gjordes om känner sig mer accepterade när de är ute. De kan själva hitta till parken och tillbaka till dagverksamheten, säger Sanna Mellling.

När det är så många inblandade med olika bakgrund, krockar inte de olika verksamhetskulturerna med varandra?

– För det mesta går det jättebra, både tjänstepersoner och forskare har haft väldigt stor utväxling av varandra. Men ibland kan man ha olika förväntningar och då är det vårt ansvar att styra upp det under hela processen. De tjänstepersoner på kommunen som arbetar med ett Demensvänligt Helsingborg säger att de aldrig skulle kunna tänka sig att gå tillbaka och arbeta som de gjorde tidigare, säger Anna-Karin Bergman.

– Ja, det har varit över förväntan. En kollega till mig i en kommunal förvaltning berättade att hon till en början var skeptisk till att arbeta tillsammans med forskare och hade tänkt: ”Nu kommer forskarna att titta på oss och säga hur vi ska göra, men så känns det inte längre utan jag har lärt mig väldigt mycket”. Vi kan se att vi har gjort en gemensam förflyttning, säger Sanna Melling.

Minnenas trädgård. Foto: Lotta Wittinger

 

Vad är fördelarna med att involvera invånare så här konkret som ni har gjort?

– Om vi inte gjort det hade resultaten blivit något helt annat. Vår mycket välutbildade stadsarkitekt sa: ”Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det var så här parken skulle se ut. Jag hade aldrig ens kunnat tänka tanken att det var det här jag skulle göra!” berättar Sanna Melling.

– För att kunna arbeta på det här sättet måste man ha det gemensamma som mål. Vårt var att: vi ska alla bidra till en demensvänlig stad. Och sedan fick vi reda ut: Vad betyder det? Vi måste bortse från våra förvaltningsuppdrag och stuprör. Tänket kring det gemensamma som mål var en viktig anledning till att det blev så oerhört bra, säger Anna-Karin Bergman.

Nu är FoU-Helsingborg mitt uppe i ett nytt projekt med en lite udda karaktär. Det uppstod lite av sig själv efter att parken Minnenas och kunskapens trädgård blivit klar och har nu fått finansiering av Vinnova.

– För att man ska vilja stanna kvar i parken längre så efterfrågade besökarna en kognitivt anpassad toalett. Vi har slagit ihop ett Demensvänligt Helsingborg med två andra innovationsinitiativ: Familjetoaletten och Vårdinnovatörerna. Arbetsnamnet är En tydlig toalett för alla, säger Sanna Melling.

Förmodligen blir det världspremiär för den kognitivt anpassade toaletten så småningom, det tror i alla fall Sanna Melling och Anna-Karin Bergman. Undrar just om Hennes Majestät kommer att vilja inviga den också?

FAKTA
Den (ut)forskande staden

Helsingborg vill vara en smart och hållbar stad med bra livskvalitet. Genom innovation vill de förbättra välfärden och bidra till utvecklingen av den offentliga sektorn.

En viktig del i deras innovationsresa har varit att utarbeta och testa nya metoder, arbetssätt och lösningar samt förbättra samverkan mellan olika samhällsaktörer.

Projektet har fungerat som en testbädd där förvaltningar, akademi och invånare tillsammans har fått möjlighet att tillsammans skapa och testa nya lösningar på gamla problem.

Läs forskarnas rapporter från respektive projekt:

Den (ut)forskande staden 

Demensvänligt Helsingborg 

Fler artiklar ur temat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…