Det nyutvecklade blodprovet har Oskar Hansson utvecklat med hjälp av den 50 personer stora forskargrupp, som han för tio år sedan började pussla ihop. Arbetsgruppen innehåller både forskningssjuksköterskor, läkare och internationella forskare. Under dessa tio år har forskargruppen hunnit fördubblas och bli internationellt erkänd som världsledande inom alzheimerdiagnostiken.
För att säkrare diagnostisera alzheimer i ett tidigt skede har man sedan 20 år tillbaka ibland tagit ryggvätskeprover på personer som genomgått demensutredning, vilken inkluderar bland annat minnestester. I vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen utsöndras vissa särskilt intressanta proteiner: tau och amyloid-beta. Om det finns ett överskott av tau och amyloid-beta kan det vara tecken på en begynnande alzheimer.
– Med ryggvätskeprov kan vi göra en tidigare och säkrare medicinsk bedömning även hos individer som är till synes friska och inte har några symptom. Vi kan till och med se vilka personer som kommer att insjukna inom tio till femton år och vilka som inte kommer att göra det, säger Oskar Hansson.
Ryggvätskeproverna har varit viktiga för diagnostiken inom sjukvården, men framför allt för läkemedelsutvecklingen eftersom diagnostiken för alzheimer hittills har varit svår. Uppemot en tredjedel som får diagnosen utan att ha tagit ryggmärgsprov har egentligen en annan sjukdom. Det har försvårat för läkemedelsprövningar eftersom de av misstag kan ha inkluderat personer som egentligen inte har alzheimer.
– Men nu har det ändrats så att alla läkemedelsprövningar använder den här typen av diagnostiska verktyg för att säkerställa att man har rätt individer. Dessutom kan man använda metoden för att se om behandlingen har någon effekt, säger Oskar Hansson.
På senare år har man upptäckt att tau-proteiner, som är starkt kopplade till alzheimer, även kan hittas i blodet och inte enbart i ryggmärgsvätska. Det nyutvecklade blodprovet mäter en specifik typ av proteinet och kan med stor säkerhet skilja på individer med alzheimer och andra demenssjukdomar.
– Tack vare att det är ett relativt enkelt test att använda kan det brukas även inom primärvården. De flesta patienter med tecken på alzheimer träffar aldrig en specialist eftersom det inte finns några resurser för det. De får bara göra enkla kognitionstest som inte säger vad det är för demenssjukdom. Men med blodprovet skulle man kunna hjälpa distriktsläkarna att ställa en bättre diagnos, något vi jobbar mot väldigt mycket just nu, säger Oskar Hansson.
Enligt honom är blodproverna nästan lika säkra i sin diagnos som ryggvätskeproverna. Nu är siktet inställt på att verkligen förfina testet så att det inom två till tre år kan användas världen över för tidig diagnostik av alzheimer.
Kostnaden för demenssjukdomar är lika stor som den totala kostnaden för cancer, hjärt-/kärlsjukdom och stroke. Det är sjukdomar som samhället satsar alldeles för lite resurser på, säger Oskar Hansson.
– En av anledningarna till att jag forskar om demenssjukdomar är att de inte får någon direkt uppmärksamhet i samhället. Man talar knappt om det som en sjukdom, utan som en normal del av åldrandet, vilket det verkligen inte är. Det är allvarliga sjukdomar och ett otroligt lidande för anhöriga, men framför allt för patienter i tidiga skeden när de märker vad som håller på att hända och vad som kommer att hända om några år, säger han.
I USA och Storbritannien har man de senaste åren gett alzheimerforskningen mer resurser och sjukdomen har fått en hög prioriteringsstatus. I Sverige har uppmärksamheten ökat – detsamma går enligt Oskar Hansson dock inte att säga om forskningsresurserna, trots att alzheimer är en av våra stora folksjukdomar. Men det hindrar honom inte från att fortsätta göra skillnad i samhället. I framtiden vill Oskar Hansson även titta mer på varför Alzheimers sjukdom sprider sig, för att göra det lättare att utveckla läkemedel. Även Parkinsons sjukdom är ett intressant område för vidare forskning, särskilt framtagandet av läkemedel som inte bara är symptomlindrande, utan också bromsar sjukdomsförloppet.
En annan sak han önskar är en bättre balans i sitt eget liv, utan att ambitionerna påverkas. Det första steget är att utveckla forskargruppen han leder.
– Det är fortfarande så att jag kanske jobbar lite för mycket. Måndag till torsdag jobbar jag från åtta på morgonen till elva på kvällen. Det skulle jag vilja dra ner lite på och nu när jag har flera seniora forskare i gruppen som tar mer ansvar så är det nog bara en tidsfråga tills jag kan ägna mer tid åt min familj och fritid, säger han och skrattar.
Finns det något du vill säga till personer med alzheimer?
– De ska veta att det forskas väldigt intensivt på sjukdomen i dag, många forskningsinstitut satsar otroliga summor pengar. I USA och Storbritannien gör man det, kanske inte så mycket i Sverige, men det går. Läkemedelsbolagen har otroligt nog inte gett upp efter många misslyckade försök som har kostat många miljarder.
– Det andra är att forskning på den här sjukdomen fortfarande är ganska ung. Det är bara de senaste tio åren som vi har kunnat diagnostisera den på ett vettigt sätt och se hur sjukdomen utvecklas hos människor. Det finns stora förhoppningar om att vi faktiskt kommer att lösa detta.