Ett sjukdomsfall och en lösning

Tidigt i våras gjordes ett genombrott i alzheimerdiagnostiken. Vid Lunds universitet utvecklades ett enkelt test som tidigt kan avslöja om någon har alzheimer: ett blodprov som i 90 procent av fallen prickar rätt. En annars invasiv testmetod, där man har varit tvungen att ta relativt omständliga prover på ryggmärgs­vätska, har reducerats till ett stick i fingret.

Bakom genombrottet står en framåtriktad och optimistisk forskare: Oskar Hansson, neurolog vid Lunds universitet och läkare på Region Skåne, som tidigt hittade vetenskapens värld – även om det inte var planerat.

– Jag har aldrig haft någon plan för min karriär, utan det har bara blivit som det har blivit, säger han.

Direkt efter gymnasiet började Oskar Hansson på läkarutbildningen, men tyckte att det blev lite träigt att sitta vid skolbänken dag ut och dag in. Så småningom kontaktade han ett laboratorium och började forska lite på kvällar, helger och vid behov. Sen tröttnade han på skolbänken och tog ett uppehåll från studierna i tre år och forskade inom neurovetenskap på heltid.

– Efter dessa tre år kom ett vägskäl där jag funderade på om jag bara skulle fokusera på min forskarkarriär eller om jag skulle gå klart de tre åren jag hade kvar på läkarutbildningen. Jag valde att gå klart läkarutbildningen, och det är jag glad för, säger Oskar Hansson.

Den tidiga dragningen till forskningsvärlden tillskriver han en viktig del av sin personlighet: nyfikenheten. Redan när Oskar Hansson var liten drogs han till vetenskapen och läste gärna om framstående forskare som Albert Einstein. Men det som verkligen väckte hans intresse var hjärnan.

– Jag har nog lite svårt att bara vara en kugge i hjulet, utan vill hela tiden driva saker framåt och utveckla framtiden. Det visade sig senare att forskningsmiljön är idealisk för någon som jag. Rätt tidigt bestämde jag mig för att jobba med hjärnan just för att vi vet så lite om den egentligen. Jag ville vara med och nysta upp hemligheterna, säger han och skrattar.

Men patientkontakten han har som läkare värderar han också högt. Han berättar att man, till skillnad från i forskningen, får feedback från de drabbade. Det blir lättare att förstå vad patienterna behöver hjälp med och vad de upplever. För Oskar Hansson är det viktigt att se till att forskningen är relevant för människorna som behöver hjälp – till exempel hur man diagnostiserar tidig alzheimer med ett enkelt blodprov.

Det nyutvecklade blodprovet har Oskar Hansson utvecklat med hjälp av den 50 personer stora forskargrupp, som han för tio år sedan började pussla ihop. Arbetsgruppen innehåller både forskningssjuksköterskor, läkare och internationella forskare. Under dessa tio år har forskargruppen hunnit fördubblas och bli internationellt erkänd som världsledande inom alzheimerdiagnostiken.

För att säkrare diagnostisera alzheimer i ett tidigt skede har man sedan 20 år tillbaka ibland tagit ryggvätskeprover på personer som genomgått demens­utredning, vilken inkluderar bland annat minnestester. I vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen utsöndras vissa särskilt intressanta proteiner: tau och amyloid-beta. Om det finns ett överskott av tau och amyloid-beta kan det vara tecken på en begynnande alzheimer.

– Med ryggvätskeprov kan vi göra en tidigare och säkrare medicinsk bedömning även hos individer som är till synes friska och inte har några symptom. Vi kan till och med se vilka personer som kommer att insjukna inom tio till femton år och vilka som inte kommer att göra det, säger Oskar Hansson.

Ryggvätskeproverna har varit viktiga för diagnostiken inom sjukvården, men framför allt för läkemedelsutvecklingen eftersom diagnostiken för alzheimer hittills har varit svår. Uppemot en tredjedel som får diagnosen utan att ha tagit ryggmärgsprov har egentligen en annan sjukdom. Det har försvårat för läkemedelsprövningar eftersom de av misstag kan ha inkluderat personer som egentligen inte har alzheimer.

– Men nu har det ändrats så att alla läkemedelsprövningar använder den här typen av diagnostiska verktyg för att säkerställa att man har rätt individer. Dessutom kan man använda metoden för att se om behandlingen har någon effekt, säger Oskar Hansson.

På senare år har man upptäckt att tau-proteiner, som är starkt kopplade till alzheimer, även kan hittas i blodet och inte enbart i rygg­märgsvätska. Det nyutvecklade blodprovet mäter en specifik typ av proteinet och kan med stor säkerhet skilja på individer med alzheimer och andra demenssjukdomar.

– Tack vare att det är ett relativt enkelt test att använda kan det brukas även inom primärvården. De flesta patienter med tecken på alzheimer träffar aldrig en specialist eftersom det inte finns några resurser för det. De får bara göra enkla kognitionstest som inte säger vad det är för demenssjukdom. Men med blodprovet skulle man kunna hjälpa distriktsläkarna att ställa en bättre diagnos, något vi jobbar mot väldigt mycket just nu, säger Oskar Hansson.

Enligt honom är blodproverna nästan lika säkra i sin diagnos som ryggvätskeproverna. Nu är siktet inställt på att verkligen förfina testet så att det inom två till tre år kan användas världen över för tidig diagnostik av alzheimer.

Kostnaden för demenssjukdomar är lika stor som den totala kostnaden för cancer, hjärt-/kärlsjukdom och stroke. Det är sjukdomar som samhället satsar alldeles för lite resurser på, säger Oskar Hansson.

– En av anledningarna till att jag forskar om demenssjukdomar är att de inte får någon direkt uppmärksamhet i samhället. Man talar knappt om det som en sjukdom, utan som en normal del av åldrandet, vilket det verkligen inte är. Det är allvarliga sjukdomar och ett otroligt lidande för anhöriga, men framför allt för patienter i tidiga skeden när de märker vad som håller på att hända och vad som kommer att hända om några år, säger han.

I USA och Storbritannien har man de senaste åren gett alzheimerforskningen mer resurser och sjukdomen har fått en hög prioriteringsstatus. I Sverige har uppmärksamheten ökat – detsamma går enligt Oskar Hansson dock inte att säga om forskningsresurserna, trots att alzheimer är en av våra stora folksjukdomar. Men det hindrar honom inte från att fortsätta göra skillnad i samhället. I framtiden vill Oskar Hansson även titta mer på varför Alzheimers sjukdom sprider sig, för att göra det lättare att utveckla läkemedel. Även Parkinsons sjukdom är ett intressant område för vidare forskning, särskilt framtagandet av läkemedel som inte bara är symptomlindrande, utan också bromsar sjukdomsförloppet.

En annan sak han önskar är en bättre balans i sitt eget liv, utan att ambitionerna påverkas. Det första steget är att utveckla forskargruppen han leder.

– Det är fortfarande så att jag kanske jobbar lite för mycket. Måndag till torsdag jobbar jag från åtta på morgonen till elva på kvällen. Det skulle jag vilja dra ner lite på och nu när jag har flera seniora forskare i gruppen som tar mer ansvar så är det nog bara en tidsfråga tills jag kan ägna mer tid åt min familj och fritid, säger han och skrattar.

Finns det något du vill säga till personer med alzheimer?

– De ska veta att det forskas väldigt intensivt på sjukdomen i dag, många forsknings­institut satsar otroliga summor pengar. I USA och Storbritannien gör man det, kanske inte så mycket i Sverige, men det går. Läkemedelsbolagen har otroligt nog inte gett upp efter många misslyckade försök som har kostat många miljarder.

– Det andra är att forskning på den här sjukdomen fortfarande är ganska ung. Det är bara de senaste tio åren som vi har kunnat diagnostisera den på ett vettigt sätt och se hur sjukdomen utvecklas hos människor. Det finns stora förhoppningar om att vi faktiskt kommer att lösa detta.