Nya avhandlingar #4/20

Aktuella avhandlingar. Tipsa om aktuella av­handlingar till press@aldreicentrum.se.

Gränsöverskridande sjukvård för äldre i EU
Access to cross-border health­care for older persons in the European union: The interplay between EU law and swedish law
Martina Axmin, juridiska institutionen, Lunds universitet 2020
Avhandlingen undersöker till­gången till gränsöverskridande sjukvård för äldre personer inom EU. Förflyttningen mellan olika länder i EU har de senaste årtiondena ökat, bland annat på grund av pensionärs­migranter. Sverige har i det här fallet använts som ett exempel för att illustrera samspelet mellan EU-lagar och nationella lagar.

Psykofarmaka inte farligare för äldre
Adverse effects of psychotropic drugs in old age
Jon Brännström, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2020
Läkemedel mot psykisk ohälsa ökar inte risken för förtida död eller höftfrakturer hos äldre personer, visar avhandlingen. Risken för höftfrakturer har visat sig vara som störst månaden innan psykofarmakabehandlingen börjar.
Förmodligen beror det på att äldre personer som får psyko­farmaka är skörare och har andra bakomliggande sjukdomar. Det försämrade allmäntillståndet verkar öka sannolikheten för att både drabbas av höftfraktur och att få psykofarmaka förskrivet.

Ny metod för snabb tillgång till nya mediciner
Bridging the gap between clinical trials and clinical practice: Sacubitril-valsartan in heart failure as a model
Helena Norberg, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2020
Äldre personer får oftast vänta alldeles för lång tid på att få tillgång till nya mediciner. Det beror på att de är underrepresenterade i kliniska studier, vilket leder till problem när kliniker oftast förskriver mediciner till personer som matchar de strikta kriterierna i studierna. I avhandlingen presenteras en ny metod där tillgång till elektroniska journaler, databaser och register gjorde att implementeringen av nya behandlingar systematiserades och därmed effektiviserades.

Bättre prognoser med maskininlärning
Machine learning applications in healthcare
Ana Luiza Moraes, institutionen för hälsa, Blekinge tekniska högskola 2020
Med hjälp av så kallad maskin­inlärning kan man identifiera vilka äldre som är i riskzonen för att få demens och hur prognosen för sjukdomen ser ut. Den nya tekniken kan enligt avhandlingen förbättra prognosen för friska individer som kommer att utveckla demens inom tio år.

Till synes trivialt i omsorg och vardagsliv
Mundane mattering: How materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care
Helena Cleeve, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2020
Tvärvetenskaplig undersökning av hur till exempel händer, kaffekoppar, pennor, och tidningar bidrar till omsorg och vardagsliv på demensvårdsavdelningar samt i miljöer där personer vårdas i livets slutskede. Avhandlingen belyser tillfällen då till synes triviala saker blir avgörande för hur boende, patienter, personal eller familjemedlemmar formar relationer, identiteter och inflytande. Att skapa tid och rum för kollegialt lärande skulle kunna förbättra vardagen för personal, boende och anhöriga.

Dålig munhälsa ökar risken för dödlighet
Oral health, experiences of oral care, associated factors, and mortality among older people in short-term care
Susanne Koistinen, Akademin utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna 2020
Munhälsoproblem är vanligt hos äldre personer på korttidsboenden, trots att de själva är nöjda med sin munhälsa. Avhandlingen visar att dålig munhälsa och nedsatt sväljningsfunktion ger en högre risk för dödlighet inom ett år. 77 procent av deltagarna hade problem med munhälsan, men bara 19 procent hade assistans för att klara munvården.

Stora skillnader för strokeöverlevare
Stroke in the long term. Prognosis, comorbidity, disability, readmission, and the caregiver perspective
Stefan Sennfält, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2020
Syftet med avhandlingen var att ge en heltäckande bild av långtidsprognosen efter stroke. Resultaten visade att 79 procent av patienterna med hjärnblödning avlidit eller var beroende av hjälp i vardagen fem år efter insjuknandet. De flesta hade någon form av samsjuklighet och andelen döda eller funktionellt beroende steg med allvarligheten av sjukdomsbördan. Sämre funktionsförmåga före stroke var kopplat till mindre stroke-specifik medi­cin­ering och sämre prognos.

Långt mellan stroke och vardag
Vardagen efter stroke – utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv
Charlotte Wassenius, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin 2020
Avhandlingen har följt personer under 70 år som drabbats av ischemisk stroke sju år efter insjuknandet. Resultaten visar att deltagarna var mindre aktiva i samhället, särskilt gällande arbete och fritid. 50 procent av dem som var i arbetsför ålder arbetade inte. Kognitiva nedsättningar, depressiva symptom och trötthet kan finnas kvar länge och påverka vardagen.

Fler artiklar i Spotlight

Social närhet i en tid av fysisk distans

Äldre personer har ett behov av att reflektera över sociala relationer som inte längre kan tas för givna med anledning av covid-19-krisen. Stödlinjen Äldrelinjen blir ett forum för diskussioner om hur det går att hitta gemenskap i isoleringen.

Familjeliv och anhörigomsorg på särskilt boende

Parboendegarantin innebär att den rumsliga gränsen mellan privat sfär och formell omsorg suddas ut. Det kan innebära nya utmaningar som måste mötas för par med olika hjälpbehov.

Hur mycket gör hemtjänsten?

Den som har offentlig omsorg har oftast också hjälp från anhöriga, som vanligen började långt före de offentliga insatserna. En blick i backspegeln synliggör en förskjutning i balansen, där familjesfären i dag står för en större del av omsorgen än tidigare.