Nytt hemtjänstindex kan få oönskade effekter

SPF:s nya hemtjänstindex kan få verksamheter att satsa på fel saker och tveksamma metoder gör att resultaten måste tolkas försiktigt. Men seniorerna själva har haft ett stort inflytande vilket är en styrka.

Pensionärsorganisationen SPF har utnämnt Gnosjö till Årets hemtjänstkommun 2022. Sämst i landet är Ragunda. I november presenterade förbundet första upplagan av mätningen Hemtjänstindex. Där rangordnas landets alla kommuner utifrån ett nyutvecklat mått på god kvalitet.

SPF:s medlemmar har haft stort inflytande över utformningen av indexet, vilket gör mätningen unik. Men frågan är vilken slags kvalitet som mäts, och om indexet representerar landets hemtjänstanvändare.

”Bäst hemtjänst i Strängnäs – sämst i Oxelösund enligt spf-seniorerna”, skriver Sveriges radio P4 Sörmland om SPF:s Hemtjänstindex 3 december 2022. ”Hemtjänsten i Sala har blivit utsedd till åttonde bästa i  landet”, rapporterar Sveriges radio p4 Västmanland 24 november 2022. I slutet av november fylldes lokalnyheterna med artiklar om hur bra eller dåligt olika kommuner placerade sig i den nya rankingen.

SPF:s Hemtjänstindex kan därmed ses som ett etablerat nytillskott bland kvalitetsmätningar av välfärdstjänster. Denna typ av statistiska sammanställningar syftar till att förbättra välfärden genom att samla in information om verksamheterna. Genom återkommande mätningar ska kvaliteten följas upp och, förhoppningsvis, förbättras.

Listorna möjliggör att olika verksamheter eller olika kommuner kan jämföras med varandra. Inom  äldreomsorgen finns flera kvalitetsmätningar och kvalitetsregister, bland annat Senior-Alert, KOLADA och Socialstyrelsens enhets- och brukarundersökning.

Till denna redan rika flora sällar sig nu SPF:s Hemtjänstindex. På hemtjanstindex.se anges att indexet fångar ”hela processen, utifrån seniorernas perspektiv” och väger samman ”alla relevanta mätningar och all  relevant fakta och statistik”. På så sätt ska Hemtjänstindex kunna ge ”en helhetsbild av hur bra en kommun är på att leverera hemtjänst” och ”göra det enkelt för kommuner att se vad som behöver göras för att höja kvaliteten.”

Indexet har, enligt SPF, tagits fram under vetenskaplig ledning av professor emeritus i geriatrik, Gösta Bucht.

Sju kommuner, fyra vinstdrivna omsorgsbolag och en ideell omsorgsgivare har medverkat, och projektet är finansierat av Allmänna arvsfonden. Indexet presenteras på hemtjanstindex.se som ”ett nytt mått” men inbegriper i sig inga nya undersökningar.

Det nya består i stället i att befintlig statistik från tidigare mätningar av kommunernas hemtjänst sammanställs på ett nytt sätt, enligt vad förbundets medlemmar anser vara de viktigaste kvalitetsaspekterna. I en enkätundersökning har ett urval av SPF:s medlemmar fått vikta olika aspekter av kvalitet.

Denna viktning ligger således till grund för indexets utformning. Då omsorgstagare sällan tillfrågas eller synliggörs i forskning, medial rapportering eller andra  beskrivningar av äldreomsorgen kan detta betraktas som ett lovvärt initiativ.

Kvalitetsmätningar som Hemtjänstindex är tänkta att guida hemtjänstens kvalitetsarbete. De aspekter som mäts antas vara de aspekter som är viktigast för att höja kvaliteten och förbättra  hemtjänstmottagarnas upplevelse. Mätningarna signalerar på så sätt vilket slags kvalitet som är önskvärd.

3 000 SPF-medlemmar mottog den webbenkät där de kunde vikta olika kvalitetsaspekter och av dessa svarade 1 008 personer, varav 101 hade egen erfarenhet av att ta emot hemtjänst och 231 hade närstående som har eller hade hemtjänst.

De kvalitetsaspekter som respondenterna själva tillmätte större vikt ges också störst tyngd i det sammanlagda indexet. Sett till att mätningen har ambitionen att spegla vad hemtjänstanvändare i stort tycker, är det en svaghet att endast 101 respondenter själva har erfarenhet av hemtjänstanvändning.

SPF menar att det finns en ”stor samstämmighet” mellan de respondenter som har egen erfarenhet av hemtjänst och de som saknar. Även om så är fallet hade indexet haft högre tillförlitlighet om antalet svarande hemtjänsttagare hade varit större. Att undersökningen genomfördes genom en webbenkät kan ha lett till att personer utan datorvana är underrepresenterade, och att de som faktiskt svarade har andra åsikter om  exempelvis digitala lösningar än de som inte deltog.

Vi har talat med Peter Söderman som är medskapare av Hemtjänstindex, han menar dock att det inte finns skäl att tro att det finns någon snedvridande effekt i  bortfall eller urval:

– I de workshoppar vi har genomfört parallellt med enkätundersökningen ser vi att det oftast finns stor samstämmighet mellan vad hemtjänsttagare och övriga tillfrågade tycker, säger han.

Det som utmärker Hemtjänstindex är alltså att det är seniorer själva som fått bestämma vilka kvalitetsområden som väger tyngst i mätningen, och således ger mest poäng. Om kommunerna ”har” den sortens kvalitet som mäts hamnar de högt i indexet.

Vetenskapliga studier av kvalitetsmätningar  har visat att offentliga rankningar kommer att göra verksamheter mer villiga att anpassa sig till mätningens definition av kvalitet på grund av risken för att få låga  betyg och hamna långt ner på listan. En del kommuner som fick låga poäng i 2022 års ranking har, enligt Peter Söderman, redan köpt in en rapport från Hemtjänstindex för att få reda på vilka områden man behöver förbättra för att klättra i tabellen.

Några av de åtgärder kommuner kan genomföra för att få bättre betyg i Hemtjänstindex är välkända kvalitetsfaktorer inom hemtjänst, såsom hög personalkontinuitet och ett gott bemötande från personalen. Andra faktorer är mer överraskande utifrån etablerad forskning.

Hemtjänstindex gynnar bland annat kommuner som tillgodoser valfrihet och självbestämmande, bland annat genom att ha etablerat ett system för att  omsorgstagare ska få välja utförare. Det kan till exempel handla om att ha infört valfrihetssystem som lov.

En annan faktor som kommunerna kan plocka poäng på är förekomsten av så kallade digitala lösningar i hemtjänsten, vilket angavs som viktigt av sex personer bland de 101 svarande med egna erfarenheter av hemtjänst. I det sammanräknade indexet har emellertid denna faktor slagits samman med en fråga om  trygghetslarm, vilket anses viktigt av en betydlig större grupp.

Att digitala lösningar ändå ska ges en tyngd i Hemtjänstindex motiverar Peter Söderman med att många hemtjänsttagare är nöjda med sådana när de väl prövar på:

– Det finns många exempel från olika kommuner att de äldres initiala skepsis kring välfärdsteknik och digitala lösningar försvinner när lösningarna väl är implementerade, säger han.

Inom forskningen har frågor väckts om tillförlitligheten i den här sortens mätningar. Kvalitet är ett komplext och svårfångat begrepp, och för att kunna mätas behöver det brytas ner och förenklas. I både den  vetenskapliga och politiska debatten finns kritiska röster som menar att inte alla aspekter av kvalitet är mätbara. Framför allt tycks det mest centrala, nämligen hjälpmottagarens egen upplevelse, särskilt svår att fånga och redogöra för i enkäter och tabeller.

Forskning har också visat att kvalitetsmätningar kan få oavsiktliga, eller till och med oönskade, konsekvenser genom att verksamheter fokuserar på att förbättra det som mäts, för att få höga poäng, samtidigt som man försummar mer omfattande organisatoriska mål.

Sammantaget gör stora bortfall, mätproblem samt oklarheter i en del av enkätfrågorna att Hemtjänstindex rankning bör läsas med ett visst mått av försiktighet. Nästa mätning är avsedd att publiceras hösten 2023.

FAKTA
OM HEMTJÄNSTINDEX

De som svarade på enkäten tyckte följande var viktigast och därmed gavs det mest tyngd:

  • Det finns information på kommunens hemsida om hemtjänstinsatser och vad de kostar.
  • Det finns flexibilitet i biståndsbeslutet (…) och att du själv får välja utförare av hemtjänsten.
  • Biståndsbeslutet är anpassat efter dig och dina behov.
  • Personalen är lyhörd och tar hänsyn till dina åsikter.

Hemtjänstindex är enligt pensionärsorganisationen SPF framtaget under vetenskaplig ledning av professor emeritus i geriatrik, Gösta Bucht. Sju kommuner, fyra vinstdrivna omsorgsbolag och en ideell omsorgsgivare har medverkat. Projektet är finansierat av Allmänna arvsfonden.

Läs mer och ta del av hela resultatet på www.hemtjanstindex.se

Relaterade artiklar

Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet

En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att tandhygienister är något bättre på att upptäcka och förebygga muntorrhet i jämförelse med tandläkarna.

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.

Lungcancer ökar bland äldre kvinnor

Trots att antalet som röker har minskat kraftigt i Sverige, minskar inte antalet fall av lungcancer i befolkningen lika mycket som väntat. Bland äldre kvinnor har antalet snarare ökat. Det visar en ny studie från Umeå universitet.

Fler Spotlight-artiklar

Hemtjänsten kan hjälpa ensamma till ett socialt liv

Många seniorer är isolerade och ensamma, det sociala livet är ofta begränsat till hemtjänstens besök. Håll kontakten! är en arbetsmodell för hemtjänstens personal som kan bidra med en lösning på den sociala utmaningen.

Anhörigkonsulenternas komplexa arbete

Anhörigkonsulenter stöttar närstående till personer som är långvarigt sjuka. Deras arbetsuppgifter inrymmer, förutom stödjande samtal, en mängd andra insatser. Anhörigkonsulentens erfarenhet och kunskap kan fler ha nytta av i socialtjänsten.

Tabu att tala om ensamhet

I den allmänna debatten likställs ofta begreppen ensamhet och social exkludering. Det kan leda till att äldre personer får svårt att tala om egna upplevelser av ensamhet.