Att sätta ord på självmordstankar

Äldre med suicidtankar är relativt ­vanligt; ungefär en fjärdedel av alla självmord i Sverige begås av äldre. Män är överrepresenterade i statistiken. Det högsta suicidtalet finns bland män över 85 år och metoderna är ofta ­våldsammare än kvinnornas.

–  Män har generellt svårare att hantera förluster och anpassa sig till försämrad hälsa och avtagande förmågor. Kvinnor har lättare att acceptera livets olika faser och har ofta ett större socialt nätverk, konstaterar Margda Waern, överläkare och professor i allmänpsykiatri med särskild inriktning på suicidologi vid Göteborgs universitet.

Ett pågående forskningsprojekt i primärvården i västra Götaland, inriktat på äldre med psykisk ohälsa, kan visa ett sätt att minska risken för suicid bland äldre. Bakom studien står bland andra Margda Waern.

Hon berättar att deltagarna i forskningsprojektet får gruppbehandling, där de pratar om existentiella frågor tillsammans med två psykologer. Förhoppningen är att de ska återfå sin livslust och handlingskraft.

–  Efter gruppbehandlingen vågar de tänka kring hur de kan leva ett gott liv trots sina begränsningar. Att prata med andra om sina tankar gör att också att man känner sig mindre ensam, säger Margda Waern.

Hittills har de allra flesta äldre som dör i suicid inte fått hjälp med samtalsstöd, men förhoppningen är att detta ska komma att ändras.

Gruppen äldre är växande och har högre risk för självmord än yngre. Ensamhet, försämrad fysisk och psykisk hälsa och depression är alla riskfaktorer för suicid efter 70-års ålder. Att ha någon nära anhörig som gått bort genom självmord är ytterligare en riskfaktor.

I familjer med tendens till psykisk ohälsa­ eller alkoholmissbruk ökar risken för självmord och äldre personer som gjort självmordsförsök är ofta mer ångestbenägna än genomsnittet.

–  Vården har blivit bättre på att identifiera äldre som mår psykiskt dåligt och har ­självmordstankar, men det brister i hur de får hjälp. De brukar få antidepressiv medicin, men får sällan terapi eller andra insatser som ges till yngre suicidala personer. Det är problematiskt, säger Margda Waern.

Hon anser att vården är ojämlik vad gäller depressionsbehandlingar. Äldre personers psykiska mående värderas inte särskilt högt och många tror att suicid hos äldre ofta beror på existentiella beslut. Att man känner sig mätt på livet eller känner att livet saknar mening.

–  Det finns en föreställning om att det är normalt att tappa livsgnistan när man är gammal. Men äldre har också rätt att känna livslust. Forskning visar att äldre som vårdats på sjukhus efter ett självmordsförsök mådde mycket bättre efter att ha fått insatser, säger Margda Waern.

Insatserna kan exempelvis handla om att få samtala med någon, medicin, en operation, hemtjänst eller plats på ett äldreboende.

I en tidigare studie av 103 äldre som vårdats för suicidförsök var det endast två personer som behöll sina intentioner och senare begick självmord.

–  När livet börjar fungera igen är de inte längre suicidala. För många äldre är självmord tabu och man talar inte med någon om sina mörka tankar. Många vill inte ens benämna att de gjort ett självmordsförsök, eftersom det är förknippat med skuld och skam.

Detta behöver vårdpersonal vara medvetna om när de möter suicidala äldre, menar ­Margda Waern. I stället för att prata direkt om självmord kan de ställa frågor om hur personen känner inför livet i stort. Då kan tankar om att man är trött på livet eller upplevelsen av att man inte ha något kvar att leva för, få utrymme och luftas.