Traditionell mat stärker identiteten

Traditionell mat har stor betydelse för många äldre. Vår forskargrupp har undersökt frågan om kulturanpassad mat både bland samer i Sverige och Mal Paharia, urfolket i Indien där våra indiska kollegor genomförde sitt delprojekt i samarbete med oss.

Matsäkerhet var ett stort bekymmer bland Mal Paharia då deras traditionella matkultur och matkällor har blivit hotade över en längre tid på grund av skogsskövlingar och expansion av gruvnäringen.

Matsäkerhet, i meningen av tillgång till näringsrik mat, är inte ett problem för äldre i Sverige. Men trots att matens näringsinnehåll inom äldreomsorgen styrs av riktlinjer, är undernäring ett stort bekymmer och matsvinn förekommer. Att vägra äta förekommer också, inte minst bland minoriteter.

En anledning kan vara att de inte känner igen maten som serveras. Näringsrik och njutbar mat är en viktig hälsofaktor. Att få mat som är bekant har visat sig ha allt större betydelse för äldre med demens.

Mat är också centralt för kulturell identitet, motståndskraft och välbefinnande, inte minst bland urfolk i allmänhet och samer i synnerhet. En traditionell samisk kost är nära kopplad till samernas traditionella näring, som renskötsel, fiske, jakt, insamling och småskaligt jordbruk.

Urfolkens mat, som ofta härstammar från naturbetande djur, naturfångad fisk och bär och örter plockade från naturen, har högre näringsvärde än odlad mat.
Det har epidemologen och vår forskargrupps medlem Lena Maria Nilssons studier visat. Traditionella samiska livsmedel som renkött och vilda bär är alltså överlägsna i många avseenden, inte minst på grund av innehållet av mikronäringsämnen.

Därför kan en minskning av traditionell mat även leda till en förlust av näringsrikt gynnsamma livsmedelsresurser, utöver de kulturella aspekterna.

Vår studie fokuserar på traditionell samisk mat och psykiskt välbefinnande vid åldrande ur ett samiskt äldreperspektiv. Samiska äldre vuxna bär med sig berättelser från sitt koloniala förflutna. Att bli av med tillgången till traditionell samisk mat blir som en upprepning av livets svårigheter.

Samer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Som sådan har de rätt till en kulturanpassad äldreomsorg. Sedan införandet av minoritetslagstiftningen, har den lagen mest fokuserat på språkbevarandet.

I maj 2025 överfördes bestämmelserna som handlade om äldreomsorgen i minoritetslagstiftningen till socialtjänstlagen utan väsentliga förändringar. Dessa bestämmelser anger att kommunerna, utöver språk, också är skyldiga att beakta äldre personers andra behov för att bevara sin kulturella identitet.

Även om den uttryckliga rätten till kulturellt anpassad mat inte anges i svensk lagstiftning, betonar Livsmedelsverkets rekommendationer betydelsen av kulturellt anpassade måltider inom äldreomsorgen.

Vidare identifierar Socialstyrelsen kulturellt anpassad mat som en åtgärd för att stödja kulturell identitet och betonar vikten av att utgå från de äldres perspektiv och minoriteternas lokala traditioner. Däremot är frågan omtvistad om vad kulturellt adekvata tjänster och mat egentligen är.

Äldregruppen från Såhkie tar för sig av maten vid projektets första workshop om samisk mat. Här syns också några av maträtterna som äldre samer valde och kökspersonalen lagade på workshopen. Foto: Ildikó Asztalos Morell/Rebecca Rennar Jenssen

Det finns 26 förvaltningskommuner för samer, som får särskilda statsbidrag för att främja samernas kultur. Kommunerna disponerar själva över hur medlen används och kan fördela det till både äldreomsorg och kost.

Trots ökad efterfrågan är det dock inte självklart att erbjuda traditionell kost till samiska äldre inom äldreomsorgen. Vår studie visar att av 19 samiska förvaltningskommuner som har svarat på vår enkät, serverades i genomsnitt 9,3 samiska måltider per år inom äldreomsorgen.

Tre serverar ingen samisk mat. För de flesta kommuner handlar det om en symbolisk gest att servera samisk mat på nationaldagen, då åtta kommuner serverar samisk mat en till två gånger per år. Sex kommuner serverar mellan 8–17 gånger per år och tre serverar 24–52 gånger.

Minoriteter har rätt till strukturerat samråd, som ska ge dem möjlighet att påverka frågor som berör dem, enligt minoritetslagstiftningens femte paragraf.
Kommuner med en samrådsmodell, där ena parten var representanter från föreningar och samebyar, och motparten var politiker från kommunerna, och där det fanns enskilda samråd för samer, visade en större sannolikhet att ha fler samiska måltider per år.

I dessa kommuner serverades 16,7 måltider per år i genomsnitt. Lägst, 0,1 måltider per år i genomsnitt, serverades i kommuner med öppet samråd, utan egen samrådsgrupp för samer.

Vi använde en deltagande aktionsforskningsmetod, där ett av huvudsyftena var att introducera samisk mat i äldreomsorgen i Umeå.

För att identifiera vilka typer av måltider äldre samer i en specifik kommun önskar sig, genomförde vi intervjuer och workshops med hjälp av en modell utvecklad av den samiska matinspiratören Ann Sparrock.

Projektarbete med Ann Sparrock där äldregruppen samlar förslag till »åtta årstiders mathjul«. Foto: Ildikó Asztalos Morell

Samtalen resulterade i ett »mathjul«, där de äldre deltagarna föreslog åtta olika måltider kopplade till de åtta samiska årstiderna, med koppling till den traditionella renskötselns säsongsvariation.

Renprodukter ingår i den traditionella dieten efter renslakten på hösten tills »lagret räcker«. Renens hela kropp tas tillvara.

Äldre önskade mest mat på inälvor och blod, som har högt näringsvärde men i mångt och mycket anses som avfall inom industriell slakt. Viltfångad fisk har ätits nästan året om. Sommartiden kompletterades maten med örter och blad från växtriket.

De föreslagna måltiderna presenterades därefter för kommunen. Kommunen uttryckte intresse för att introducera dem.

I en workshop, arrangerad av forskargruppen, tillagades måltider från »mathjulet« tillsammans med kökspersonal, anpassat till kontexten i ett kommunalt kök.

Vi anordnade även en annan workshop om vilka svårigheter småskaliga producenter av kulturellt anpassad lokal mat har, för att kunna vinna i kommuners upphandling av matvaror till det offentliga köket.

Projektet engagerade äldre samiska deltagare och medlemmar i den lokala sameföreningen som sedan tidigare aktivt har uttryckt sin önskan om samisk mat inom äldreomsorgen under kommunens samråd med nationella minoriteter.

Dessa samråd inkluderade även sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Även om samernas önskemål om samisk mat hade tagits upp med kommunen tidigare, möjliggjorde projektet att frågan kunde drivas mer systematiskt med externt stöd.

Trots att kommunens äldreomsorg hade en positiv inställning, stötte införandet på interna motstånd. Implementeringsstudien belyser organisatoriska och demokratiska hinder inför införandet av kulturanpassad mat.

Kostenheten ansåg att de samiska ingredienserna skulle öka kostnaderna för de föreslagna åtta måltiderna på kommunens nyligen inrättade särskilda boende med samisk profil, med plats för sju personer.

Då statsbidraget fördelades enligt en mall som inte hade någon post för kostenheten ifrågasattes finansieringen. Även tillgång till vissa ingredienser, som blod, tunga, renlever, röding, behövde särskilda åtgärder, då dessa inte ingick i upphandlingen som kommunen hade med en storskalig leverantör.

Att underlätta finansieringen av samiska måltider med statsbidraget hade krävt ett politiskt beslut. Detta eftersom kommunens stuprörsstruktur med strikt budgetkontroll för olika förvaltningar inte tillät överföring av medel från äldreomsorgen till kostenheten, som i sin tur inte hade tilldelats statsbidrag.

Vidare svårighet kom av att kommunen använde flertal olika centraliserade kök som var delvis upphandlade. Att samordna samisk mat för äldre inom hemtjänsten eller särskilda boenden utöver den med samisk profil, ansågs vara organisatoriskt ogenomförbart.

Projektet fortsätter följa utvecklingen, då matsedeln i nuläget fortfarande inte har förändrats. Vi jobbar även med att ta fram en rapport baserad på tre enkäter som har besvarats av minoritetssamordnare, kostchefer och äldreomsorgschefer inom samiska förvaltningskommuner om införandet av samisk mat. I övrigt pågår nu den vetenskapliga bearbetningen av projektet.

Vårt forskningsprojekt har gett arbetet med traditionella måltider en skjuts och tillfört vissa resurser. Genom förankring i samiska äldres matpreferenser har vi lyckats identifiera mat som reflekterar lokala mattraditioner och sätter fokus på äldres personers önskemål lokalt.