- Ta del av Socialstyrelsens och SKR:s stödpaket. Paketet ger kommuner stöd i att analysera deras nuläge och behov inför omställningen. SKR, Sveriges kommuner och regioner, har till exempel det digitala verktyget Skatta läget, medan Socialstyrelsen har skickat ut en enkät till samtliga kommuner.
- Under året bjuder myndigheten in till temaveckor som handlar om specifika områden i den nya lagen. Föreläsningar under temaveckorna spelas in och finns att ta del av på Socialstyrelsens webbsida.
- Delta på Socialstyrelsens webbinarier och erfarenhetsutbyten som handlar om stora teman i den nya socialtjänstlagen, exempelvis kunskapsbaserat och förebyggande arbete samt implementering. Under året har myndigheten spelat in föreläsningar om den nya lagen under tre temaveckor. Filmerna finns att ta del av på deras webbsida.

Så stöttar Socialstyrelsen omställningen
Den 1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft och ersätter den över 40 år gamla nuvarande lagen. Socialstyrelsen har en central roll i att stödja kommunernas omställning. Emanuel Åhlfeldt, utredare på nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg på Socialstyrelsen, tror att den nya lagen kommer att främja äldre personer i längden.
– Det är den absoluta förhoppningen. Den riktar mycket ljus på utvecklings- och omställningsfrågor. När det blir en kraftsamling kring dessa frågor så hoppas man att det också kommer att utveckla kvaliteten. Det är många idéer som kommer att testas och utvärderas nu under ett antal år framöver. Till slut kommer vi att vaska fram de goda idéerna som fungerar och så klart gynnar de äldre.
Ett av Socialstyrelsens uppdrag är att ta fram insatser och material som höjer kompetensen i kommunernas verksamheter. Där ingår att definiera vanliga begrepp som är kopplade till kunskapsbaserat arbete. Arbetet med definitioner sker i samarbete med myndigheter, forskningsverksamheter, kommuner och arbetsplatser.
– Vad är skillnaden på vetenskap och beprövad erfarenhet? Hur skiljer sig dessa begrepp från till exempel professionell expertis eller praktisk kunskap? Det är inte helt lätt att särskilja. Att öka kunskapen och samsynen kring begreppen gör att vi inte pratar över huvudet på varandra eller riskerar att skapa missförstånd, säger Emanuel Åhlfeldt.
Äldreomsorgen kan förvänta sig en rad olika stöd från Socialstyrelsen, både före och efter att lagen träder i kraft. Myndigheten kommer bland annat att se över och uppdatera föreskrifter, allmänna råd och handböcker. Emanuel Åhlfeldt berättar att de också kommer att erbjuda kompetenshöjande insatser som stöd till chefer och verksamhetsutvecklare.
– Vi kommer att ta fram material som hjälper till vid omställningen, men vi kommer också att lyfta och sprida våra befintliga stöd som är fortsatt aktuella och viktiga i arbetet, till exempel om fallprevention och teambaserade arbetssätt.
Socialstyrelsen kommer även att ta fram material som kan hjälpa verksamheter att fasa ut etablerade arbetsmetoder när det finns bättre alternativ. För att stöden ska fungera så bra som möjligt kommer myndigheten, inte minst deras nationella kompetenscentrum för äldreomsorg, att arbeta så nära verksamheterna som möjligt.
– Vi på kompetenscentret besöker ofta kommuner i nuläget och lyssnar på deras behov. Vi är också angelägna om att få höra vilka utmaningar man står inför. Socialstyrelsen har också skickat ut en enkät till samtliga kommuner om deras nuläge, förutsättningar och behov av nationellt stöd. I slutet av juni kommer vi att kunna ge en samlad lägesbild över kommunernas situation i en slutrapport, säger Emanuel Åhlfeldt.
Emanuel Åhlfeldt vill också poängtera att många av äldreomsorgens utmaningar, även är utmanande för förändringsarbetet som den nya lagen innebär. Detta inkluderar bristande tid och resurser, hög personalomsättning och språkkunskaper.
Han berättar att det finns kunskap och att utvecklingen mot en kunskapsbaserad äldreomsorg har pågått i många år. Samtidigt saknas det forskning på många områden.
– Den nya socialtjänstlagen är ingen quick fix. Det kommer att ta många år av kontinuerlig utvärdering, uppföljning och forskning för att veta vad som fungerar. Jag tycker inte att man ska prata om en enda stor implementering av den nya lagen, utan det handlar snarare om ett stort antal olika implementeringsprocesser som kommer att kräva olika typer av organisering och resurser, säger Emanuel Åhlfeldt.