Kvinna som sitter vid ett bord
Carmen Solares Canal har nyligen lagt fram en avhandling som visar att kriminella och deras nära släktingar har ökad risk att utveckla demens i högre ålder. Foto: Örebro universitet

Äldre med kriminell bakgrund har högre demensrisk

Äldre personer som har kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av demens och lindrig kognitiv svikt. Risken är särskilt stor hos de som har begått allvarliga brott. Det visar Carmen Solares Canals avhandling i psykologi vid Örebro universitet.

Äldre med kriminell bakgrund drabbas överlag av flera hälsoproblem, både fysiska och psykiska, jämfört med andra äldre personer. Det handlar bland annat om alkohol- och drogmissbruk, depression, ångest, kardiovaskulära sjukdomar, diabetes, stroke och cancer. De har också högre risk att drabbas av demens. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Med hjälp av nationella registerdata har Carmen Solares Canal, avhandlingens författare, identifierat personer som är äldre än 50 år och samlat in data om deras brottsdomar och hälsa. Totalt rör det sig om 3,5 miljoner individer, varav 800 000 har kriminell bakgrund.

Äldre personer som har begått grova brott, blivit dömda flera gånger eller fått långa fängelsestraff visade sig ha betydligt högre risk att drabbas av både demens och kognitiv svikt.

– Troligen beror det på att personer som begår allvarliga brott oftast har levt under svåra omständigheter. Deras fysiska och psykiska hälsa är oftast sämre än hos den övriga befolkningen, och utbildningsnivån är låg. Alla dessa faktorer ökar risken för att utveckla demens senare i livet, säger Carmen Solares Canal i ett pressmeddelande.

I en delstudie har hon undersökt hur genetiska faktorer och familjerelaterade miljöfaktorer påverkar kopplingen mellan det så kallade externaliserade beteendet, Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Som externaliserade beteenden räknas bland annat kriminalitet, drogmissbruk och aggressivitet.

– Vi kunde visa att släktingar till personer med kriminell bakgrund löper högre risk att utveckla demens. Den ökade risken påverkas av en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer i hemmet, samt hälso- och psykosociala problem under livets lopp.

Demensrisken var påtagligt högre för föräldrar, jämfört med mor- och farföräldrar och släktingar, som mostrar och farbröder.

– Resultaten ger oss en ökad förståelse för hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre. Kunskapen kan också användas för att utveckla olika förebyggande strategier inom den offentliga sektorn och kan vara till nytta för alla som arbetar med äldre som har ett brottsligt förflutet, säger Carmen Solares Canal.

Läs avhandlingen

Avhandling

Carmen Solares Canal (2024). The impact of criminal and externalizing behaviors on aging: Long-term associations with health and dementia. Doktorsavhandling. Örebro universitet.

Delstudier

I. Carmen Solares, Maja Dobrosavljevic, Henrik Larsson, Samuele Cortese och Henrik Andershed (2020). The mental and physical health of older offenders: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i Neuroscience and biobehavorial reviews.

II. Carmen Solares, Miguel Garcia-Argibay, Zheng Chang, Maja Dobrosavljevic, Henrik Larsson och Henrik Andershed (2023). Risk of dementia and mild cognitive impairment in older adults with a criminal background: a population-based register study in Sweden. Publicerad i Scientific reports.

III. Carmen Solares, Le Zhang, Zheng Chang, Henrik Andershed, Jonas Persson och Henrik Larsson (2023). Externalizing behaviors and Alzheimer’s disease and any dementia: A multigeneration cohort study in Sweden. Publicerad i Innovation in aging.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.