Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet
Foto: Mostphotos

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.

En studie av forskare från Mittuniversitetet har undersökt vilka erfarenheter undersköterskor och vårdbiträden har av att arbeta med palliativ vård i hemmet.

Ett centralt resultat i studien är att vården inte upplevs som en rad avgränsade arbetsuppgifter. Arbetet är ett kontinuerligt flöde där relationen till den döende och de närstående står i centrum.

Närvaro, lyhördhet, beröring och stillhet är särskilt viktigt för att skapa trygghet i hemmet.

– Arbetet innebär stark känslomässig exponering. Personalen beskriver en vardag präglad av sorg, rädsla och maktlöshet, men också av glädje, tacksamhet och en djup känsla av mening. Gränsen mellan det professionella och det personliga suddas ofta ut, vilket gör arbetet både berikande och krävande, säger Laura Tolboom, doktorand vid Mittuniversitetet som har lett studien, i ett pressmeddelande.

I studien har 14 undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänsten fått visualisera sina erfarenheter genom målningar. En av dem säger bland annat så här om sin målning:

“Det är mörka moln för att det är tungt, men sen så när man liksom börjar kunna orientera sig och vattnet börjar lugna ner sig runt omkring ska man ändå känna en tacksamhet och en värme från allt det som man har varit med om…”

– I takt med att allt fler människor vårdas och dör i hemmet blir hemtjänstpersonalens roll allt viktigare. Samtidigt vet vi fortfarande för lite om hur detta arbete erfars av dem som står allra närmast de döende. Därför är forskningsområdet viktigt, säger Laura Tolboom.

Många i personalen upplever också att det saknas tid, strukturer och forum för återhämtning och reflektion, trots att arbetet ofta rymmer både existentiella och ibland andliga dimensioner. Detta kan leda till att omsorgen bygger på självuppoffring, något som kan påverka personalens hälsa och kvaliteten i vården över tid.

– Studien visar ett tydligt behov av ökat stöd från organisationen. Hemtjänstpersonalens arbete behöver erkännas som både emotionellt och existentiellt krävande för att vara långsiktigt hållbar, säger Laura Tolboom.

Läs studien

Laura Tolboom, Ulla Näppä och Lisbeth Kristiansen (2026). Homecare workers’ experiences of providing transpersonal palliative care: A qualitative, arts-based explorative study. Publicerad i Death studies.

Relaterat

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…

Fler nyheter

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.