Foto: Lars Johansson/Mostphotos

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.

Många äldre låter bli att äta om de serveras maträtter som de inte känner igen. Därför är undernäring ett vanligt problem i äldreomsorgen, särskilt bland minoritetsgrupper, trots näringsrik mat. Ny forskning om samisk mat och samers hälsa bekräftar den bilden.

– Det räcker inte att maten är näringsrik, den måste vara njutbar och kulturellt relevant. Det är avgörande för ett hälsosamt åldrande, säger Ildikó Asztalos Morell, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande. Hon har tidigare skrivit om sin forskning i Äldre i centrum och nu är resultaten publicerade i en ny rapport.

Tillsammans med forskare från Umeå universitet och Såhkie Umeå sameförening har hon tagit reda på vilken samisk mat som samer själva önskar få serverade inom äldreomsorgen. Arbetet har lett till en måltidsmodell, med förslag på menyer som skulle kunna införas på ett äldreboende med samisk profil. Modellen utgår från de åtta samiska årstiderna.

Forskningsprojektet har också haft samtal med kommun, omsorgspersonal och måltidsleverantör för att undersöka vilka hinder som kan finnas för att erbjuda samisk mat i större omfattning i äldreomsorgen.

Ett återkommande argument är ekonomin – alla vet att renkött är dyrt. Men undersökningen visar att det inte i första hand är dyrt kött som efterfrågas.

– De flesta önskade sig inälvsmat och andra mindre dyrbara köttdetaljer som kokkött, snarare än dyrbar renstek. Inom samisk matkultur finns en stark tradition av att ta vara på hela djuret. Ekonomiskt sett skulle det alltså inte innebära någon stor extra kostnad att erbjuda den mat som önskas, säger Ildikó Asztalos Morell.

Däremot finns andra praktiska hinder, så som att slakterier i dag ofta saknar processer för att ta hand om inälvor som livsmedel. De blir avfall eller i bästa fall djurfoder. Men om äldreomsorgen började efterfråga inälvor skulle det kunna göra det möjligt för småskaliga renslakterier att göra nödvändiga investeringar, enligt henne.

– Rennäringen har pressats in i ett marknadsanpassat livsmedelssystem. Om offentliga kök skulle börja efterfråga inälvsmat, önskad av äldre samer inom äldreomsorgen, skulle det kunna bidra till ökad lönsamhet, säger Ildikó Asztalos Morell.

Läs rapporten

I Asztalos Morell, A Sparrock, L Ulfhager, E Blind, L M Nilsson (2026). Samråd och införande av samisk mat i kommuner. SLU future food reports 30.

Läs Ildikó Asztalos Morells artikel om traditionell mat i äldreomsorgen från #1/26

Traditionell mat stärker identiteten

Relaterat

Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…

Fler nyheter

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…