I Asztalos Morell, A Sparrock, L Ulfhager, E Blind, L M Nilsson (2026). Samråd och införande av samisk mat i kommuner. SLU future food reports 30.
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Många äldre låter bli att äta om de serveras maträtter som de inte känner igen. Därför är undernäring ett vanligt problem i äldreomsorgen, särskilt bland minoritetsgrupper, trots näringsrik mat. Ny forskning om samisk mat och samers hälsa bekräftar den bilden.
– Det räcker inte att maten är näringsrik, den måste vara njutbar och kulturellt relevant. Det är avgörande för ett hälsosamt åldrande, säger Ildikó Asztalos Morell, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande. Hon har tidigare skrivit om sin forskning i Äldre i centrum och nu är resultaten publicerade i en ny rapport.
Tillsammans med forskare från Umeå universitet och Såhkie Umeå sameförening har hon tagit reda på vilken samisk mat som samer själva önskar få serverade inom äldreomsorgen. Arbetet har lett till en måltidsmodell, med förslag på menyer som skulle kunna införas på ett äldreboende med samisk profil. Modellen utgår från de åtta samiska årstiderna.
Forskningsprojektet har också haft samtal med kommun, omsorgspersonal och måltidsleverantör för att undersöka vilka hinder som kan finnas för att erbjuda samisk mat i större omfattning i äldreomsorgen.
Ett återkommande argument är ekonomin – alla vet att renkött är dyrt. Men undersökningen visar att det inte i första hand är dyrt kött som efterfrågas.
– De flesta önskade sig inälvsmat och andra mindre dyrbara köttdetaljer som kokkött, snarare än dyrbar renstek. Inom samisk matkultur finns en stark tradition av att ta vara på hela djuret. Ekonomiskt sett skulle det alltså inte innebära någon stor extra kostnad att erbjuda den mat som önskas, säger Ildikó Asztalos Morell.
Däremot finns andra praktiska hinder, så som att slakterier i dag ofta saknar processer för att ta hand om inälvor som livsmedel. De blir avfall eller i bästa fall djurfoder. Men om äldreomsorgen började efterfråga inälvor skulle det kunna göra det möjligt för småskaliga renslakterier att göra nödvändiga investeringar, enligt henne.
– Rennäringen har pressats in i ett marknadsanpassat livsmedelssystem. Om offentliga kök skulle börja efterfråga inälvsmat, önskad av äldre samer inom äldreomsorgen, skulle det kunna bidra till ökad lönsamhet, säger Ildikó Asztalos Morell.
Läs Ildikó Asztalos Morells artikel om traditionell mat i äldreomsorgen från #1/26
Relaterat
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Fler nyheter
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…