Kommundoktorander ‒ praktiknära och kompetenshöjande

I ett samarbete mellan Skellefteå kommun och Luleå tekniska universitet ska Zahra Khais Shahid studera digital teknik inom kommunal service. I hennes projekt ska man testa sensorer som används i hemmen för att öka tryggheten för de boende, till exempel rörelsesensorer eller sensorer som känner av när fönster och dörrar öppnas och stängs.

‒ Jag brinner för det här projektet och möjligheten att vara med och öka tryggheten för våra äldre samtidigt som den kommunala verksamheten utvecklas. Jag ser också stora möjligheter att utvecklingen som sker i Skellefteå kommer att gynna fler kommuner i framtiden. Det är både spännande och utmanande, säger Zahra Khais Shahid i ett pressmeddelande från Skellefteå kommun.

Hon kommer att ha en halvtidstjänst hos kommunen, och forska på halvtid på LTU.

‒ Med en kommundoktorand får vi en unik möjlighet att bygga kompetens inom artificiell intelligens och maskinlärande system. Dels för Zahra förstås men även för hela arbetsgruppen. Den här tekniken har stor potential inom flera verksamhetsområden och upplägget kommer att göra det möjligt att utforska flera vägar till en både bättre och effektivare kommunal service, säger Mathias Rönngren, som är avdelningschef på Skellefteå kommun.

När Sveriges kommuner och regioner, SKR, belyste ämnet kommundoktorander i sin rapport Forskning i kommunens tjänst. Kommundoktorander, konstaterade de att det saknas standardmodeller för dessa samarbeten mellan kommun och akademi, men att konceptet i allmänhet tycks vara mycket uppskattat. Det var dock vanligt att kommunen saknade en plan för hur den nya kunskapen skulle tas till vara och hur doktorandens kompetens skulle utnyttjas efter disputationen.

I en enkät, som SKR genomförde 2012, svarade bara 22 av 190 svarande kommuner att de hade en kommundoktorand, trots att statistik från Högskoleverket visade att antalet i landet borde räknas i hundratal. Slutsatsen blev att samarbeten mellan akademi och kommun oftast sker på en lägre nivå i organisationen. Att inte högre chefer känner till sina forskande medarbetare kan i sin tur göra det svårare att verkligen dra nytta av de resurser som byggs upp.

Anders Örnehag forskar inom socialt arbete och är kommundoktorand i Sandvikens kommun, knuten till Högskolan i Gävle. Även han arbetar med ett projekt inom välfärdsteknik.

– Jag har arbetat praktiskt i många år som tjänsteman inom den kommunala socialtjänsten, både som biståndshandläggare, enhetschef och utredare och därmed vet jag vilka utmaningar och möjligheter som finns. Äldreomsorgen är en viktig arbetsmarknad och omsorgspersonal är en av de största grupperna på den svenska arbetsmarknaden, säger Anders Örnehag i en nyhet på högskolans webbsajt.

Han betonar att doktorandarbetet är viktigt när det gäller utvecklingen i kommunens verksamhet och kontakterna med akademin.

– Tanken med en anställning som kommundoktorand är att det ska stärka kommunens utveckling och även främja kontakten med Högskolan i Gävle samtidigt som det är ett bra sätt att skapa nätverk, säger han.

Kommundoktorander är från början en slags motsvarighet till industridoktorander, som etablerades i samarbete mellan akademi och näringsliv. Begreppet är långt ifrån helt nytt. I den statliga utredningen Innovativa processer från 2003 skriver utredarna att kommundoktorander kan vara en lösning på hur kommuner och landsting kunde förnya sina verksamheter och knyta sin praktik närmare den vetenskapliga kunskapen. SKR publicerade rapporter om kommundoktorander både 2008 och 2014. Vanligast är det med kommundoktorander inom vård- och omsorg, men även i skolans värld finns det många.

En kommun som just har fått sin första kommundoktorand är Kalmar. De ser det som en del i en större satsning på kompetens och kunskap i verksamheten. Man har till exempel satsat på specialistundersköterskor och att bygga ett särskilt specialistteam som stödjer medarbetarna för att kunna ge en så god vård och omsorg som möjligt.

‒ Vår organisation ska i enlighet med målet att bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner präglas av höga ambitioner, kvalitet och kunskapsorientering. Sedan tidigare har vi en klinisk lektor inom hälso- och sjukvården som är en samfinansierad tjänst tillsammans med Linnéuniversitetet. Det känns väldigt positiv att vi nu kan ta nästa steg i vår utstakade kunskapsriktning genom att ha en anställd kommundoktorand inom socialtjänstens verksamhetsområde, säger Mattias Ask, förvaltningschef på omsorgsförvaltningen, i ett pressmeddelande.

Linda Erlandsson jobbar som kvalitets- och verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen på omsorgsförvaltningen i Kalmar. Hon började som kommundoktorand i september och hon ser uppdraget som att få kombinera det bästa av två världar. Hennes fokus kommer även i fortsättningen ligga på kvaliteten i äldreomsorgen.

– Äldre personers upplevelser av socialpolitiska insatser är en viktig källa till kunskap inom socialt arbete. Tidigare forskning kring kvalitet är omfattande och skiljer sig åt beroende på vilken kvalitet som studeras. Det finns en intressant polarisering mellan reformkritiska och reformvänliga perspektiv. Det gör frågan komplex och det är gråzonen däremellan som jag tycker är så spännande, säger Linda Erlandsson till Kalmar kommuns webbsajt.

I sin forskning kommer hon att undersöka nöjdheten och inflytandet i omsorgen med en metod som fokuserar på de äldres delaktighet som genererar kunskap och lärande i organisationens alla led.

‒ Genom att bedriva praktiknära forskning inom socialt arbete kommer resultaten att kunna tillämpas direkt i den verksamhet där jag jobbar samt bidra till värdefull kunskap inom äldreomsorgen i stort. Det är fantastiskt roligt att Kalmar kommun är så intresserade av forskning och utveckling, säger Linda Erlandsson.