Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan

Maximal taxa, eller maxtaxan, innebär att det finns ett tak för hur hög en avgift inom offentlig verksamhet kan bli. Den ska skydda individer mot höga avgifter och säkerställa att man har kvar tillräckligt med pengar för andra behov.

En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar att det finns stora skillnader mellan kommuner i vilka insatser och tjänster som faller under pristaket inom äldre- och funktionshinderomsorgen.

I vissa kommuner når individer maxtaxa redan vid fem timmars hemtjänst per månad, medan för andra är det först vid 20 timmar. Nästan fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, något som borde ingå i själva maxtaxan.

Även matkostnaden på särskilt boende varierar mellan 2 490 kronor och 6 555 kronor per månad, beroende på vilken kommun man bor i. Och i vissa kommuner ingår exempelvis säng, lakan, förbrukningsartiklar och internet i avgiften, till skillnad från andra kommuner.

– Det vi ser av vår kartläggning är att det finns mycket stora variationer runtom i landet. När en kommun väljer att lägga avgifterna utanför maxtaxan så får den enskilde alltid betala för dessa tjänster, oavsett inkomst. Detta försämrar individens skydd mot höga kostnader, och dessutom blir det svårt för den enskilde att veta vilka kostnader som tillkommer, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.