En äldre man sitter på sin säng, och ser ut att tröstas av en yngre man, kanske en son.

Många demenssjuka lever utan äldreomsorg

Nästan en fjärdedel av alla som lever med demens i Sverige saknar äldreomsorg. Varför är det så och vilka är de? Det har en studie från Linköpings universitet just undersökt.

Ungefär 60 procent av alla personer som lever med demens i Sverige bor hemma, medan resten lever i särskilt boende. Trots att en demensdiagnos innebär en stor förändring i livet har hälften av alla som lever hemma med demens ingen äldreomsorg över huvud taget, varken larm, hjälp med maten eller annat stöd. Nu har forskare från Linköpings universitet tittat närmare på vilka dessa personer över 65 år faktiskt är. Genom att använda registerdata kunde de undersöka vilka faktorer som är kopplade till att leva med en demensdiagnos, men utan äldreomsorg.

Resultaten visade att 24 procent av alla med en demensdiagnos lever utan äldreomsorg. En betydande faktor för att ha äldreomsorg är ålder och de flesta som inte har äldreomsorg tillhör de något yngre. Däremot visar studien att det finns en del personer som fortfarande vid 79 års ålder inte hade äldreomsorg, trots sin demensdiagnos.

Kön var en annan viktig faktor. Män utnyttjar äldreomsorg i mindre grad än kvinnor, något som enligt forskarna skulle kunna förklaras med att kvinnor har en längre förväntad livstid, och att kvinnor oftare anhörigvårdar sin manliga partner än vice versa.

Att bo tillsammans med någon är ytterligare en stark förklarande faktor till att inte ha äldreomsorg, trots sin demensdiagnos. Även antal år som gått sedan man fått sin diagnos spelade in, även om en femtedel av alla som levt med sin diagnos i fyra år eller mer inte hade hjälp av äldreomsorgen.

Det fanns inte så stora skillnader mellan bostadsorter, som ifall man bor på landet eller i stad. Däremot spelade födelseland en större roll. Utlandsfödda utnyttjade i mindre grad äldreomsorgen trots sin demensdiagnos, något som speciellt gällde personer födda utanför Europas gränser. En orsak kan vara att bland personer från kulturer med stark tradition av familjeomsorg är det mindre troligt att man kommer att söka sig till äldreomsorgen för att få stöd, utan att vuxna barn och andra släktingar hellre hjälper till.

Att man kanske inte behöver hjälp i början av sin sjukdom, eller att man får stöd hemma om man lever tillsammans med någon, tycks ganska självklart. Men det kan finnas andra orsaker till att så många lever utan äldreomsorg. Eftersom vården, som ger sjukdomsdiagnosen, är separerad från kommunen, som står för omsorgen, är det möjligt att nödvändig information aldrig når äldreomsorgen.

Det är också möjligt att äldreomsorgen inte erbjuder det stöd som en person med demenssjukdom behöver. Äldreomsorgen är främst inriktad på stöd till aktiviteter i dagliga livet, att jämföra med demenssjuka personers behov av stöd till planering, organisera vardagen, kommunikation och sociala interaktioner.

”Det är speciellt viktigt att undersöka om det finns ett behov av att utöka de typer av tjänster som äldreomsorgen erbjuder, för att de bättre ska överensstämma med vad personer som lever med demens behöver”, skriver forskarna i sina slutsatser.

Läs den vetenskapliga artikeln

SMA Rahman, L-C Hydén och S Kelfve (2022). People living with a dementia diagnosis with no eldercare at all: Who are they? Journal of aging and social policy.

Relaterat

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…

Fler nyheter

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…

En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att…