Filmdragerade tabletter i en hög
Foto: Mostphotos

Risker med blodförtunnande minskar över tid

Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.

I dag får personer som drabbats av en blodpropp i ben eller lunga behandling i form av blodförtunnande läkemedel under minst tre till sex månader. Därefter tar läkaren ett beslut om behandlingen ska fortsätta eller inte, beroende på hur stor blödningsrisken vid fortsatt medicinering är.

Äldre personer, 80 år och äldre, och kvinnor har störst risk att drabbas av blödningar.

Nu visar en studie att blödningsriskerna halveras med tiden samt köns- och åldersskillnaderna suddas ut. Vid behandling av blodförtunnande mediciner i sex månader till fem år minskade risken att drabbas av blödningar från drygt två procent till 0,7 procent.

– När jag behandlar patienter med blodproppar kan beslutet att avsluta behandlingen efter den initiala delen eller fortsätta med livslång behandling vara svårt. I studien ser vi att den del av blödningsrisken som beror på det blodförtunnande läkemedlet är låg vid förlängd behandling och att den inte verkar öka vid hög ålder. Detta är betryggande för både mig och mina patienter, säger Katarina Glise Sandblad, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga för studien, i ett pressmeddelande.

Hon har, tillsammans med sina kollegor, analyserat 36 000 patienter som har fått blodförtunnande preparat efter propp i ben eller lunga, och jämfört med lika många personer utan blodpropp.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katarina Glise Sandblad, Annika Rosengren, Sam Schulman, Maria Roupe, Tatiana Zverkova Sandström, Jacob Philipson m fl (2025). Excess risk of bleeding in patients with venous thromboembolism on direct oral anticoagulants during initial and extended treatment versus population controls. Publicerad i Journal of internal medicine.

Relaterat

Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Fler nyheter

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska…

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…