Förändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom kan påverka hur snabbt den neurodegenerativa sjukdomen ALS utvecklas. Det visar en internationell studie som letts av bland annat Lunds universitet.
Sjukdomsförloppets hastighet vid ALS varierar kraftigt och i tidiga stadier är det svårt att förutse hur sjukdomen kommer att utvecklas för en enskild patient. På sikt kan den nya studien bidra till att minska denna osäkerhet.
Av 264 ALS-patienter i studien hade 14 procent tecken på alzheimerrelaterade förändringar i hjärnan. Forskarna mätte också en biomarkör för nervcellsskada.
Det visade sig att hos ALS-patienter som har höga nivåer av markören för nervskada så utvecklas sjukdomen i snabbare takt för dem som även visar tecken på alzheimerliknande förändringar. Likartade resultat sågs även i en senare undersökning av ytterligare 153 ALS-patienter.
– En möjlig förklaring är att flera sjukdomsprocesser tillsammans gör nervsystemet mer sårbart, men de bakomliggande mekanismerna är ännu inte klarlagda, säger Niklas Mattsson-Carlgren, forskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Han förklarar att studien även kan bidra till bättre kliniska prövningar. I studier av potentiella ALS-läkemedel blandas i dag patienter vars sjukdom utvecklas mycket olika snabbt, vilket gör det svårt att se om en behandling har effekt.
Amyotrofisk lateralskleros, eller ALS, är en ovanlig och obotlig sjukdom som gör att nervceller som styr muskler dör. Det leder till att muskler som påverkar förmågan att prata och svälja förlamas. Tillståndet kan också göra att styrkan i armar, ben och andningsmuskler minskar.
Varje år får cirka 440 personer sjukdomen i Sverige och de allra flesta är mellan 60 och 70 år.
Källa: 1177
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
