Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Hur kan demensomsorgen utvecklas för att ge personer ett meningsfullt och värdigt liv? Det var temat för konferensen Varje dag räknas, som arrangerades i Stockholm 6 november av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Svenskt demenscentrum.
Dagen inleddes med att Stefan Brené från Socialstyrelsen presenterade den nationella demensstrategin, som uppdaterades 2025. Därefter följde föredrag av forskare och verksamma inom demensvård och -omsorg.
På programmet stod bland annat hemtjänstens arbetsvillkor, livet med demens mitt i livet och frågor om samverkan och verksamhetsutveckling inom demensomsorgen.
Elida Floberg, specialistläkare i geriatrik i Eksjö och doktorand vid Linköpings universitet, berättade om våld mot äldre, som är vanligt förekommande. Enligt studier som hon hänvisade till, utsätts omkring 16 procent av äldre personer för våld. Bland personer med demenssjukdom kan andelen vara över 40 procent.
I en norsk studie uppgav 60 procent av personalen på särskilda boenden att de utsatt en boende för någon form av våld under det senaste året, och 76 procent att de bevittnat en kollega göra det.
Med våld avses här handlingar eller försummelser som orsakar skada eller lidande hos en äldre person och som begås av någon som personen har anledning att känna förtroende för, exempelvis en anhörig eller vård- och omsorgspersonal. Våldet kan bland annat vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt.
Ibland handlar det om våld som pågått i en relation under många år. I andra fall kan det uppstå i en pressad omsorgssituation, när en anhörig eller anställd saknar kunskap, stöd eller ork. Att förstå bakomliggande orsaker är viktigt för att kunna förebygga våldet, utan att för den skull ursäkta det.
I sin forskning har Elida Floberg bland annat intervjuat personer med demenssjukdom och anhöriga om våld, och utvecklat frågeformulär för att upptäcka utsatthet för våld. Hon konstaterade att personer med demenssjukdom, tvärtemot en vanlig föreställning, ofta kan berätta om övergrepp som de har utsatts för.
Elida Floberg underströk att vårdpersonal vid misstanke om våld är skyldig att ställa frågor om detta, men att ämnet kan kännas svårt att ta upp. Att rutinmässigt lämna över ett frågeformulär kan i det läget underlätta, samtidigt som svaren kan bli underlag för fortsatta samtal.
Hon berättade också att det ofta saknas enkla lösningar när våld mot äldre upptäcks. Den som är utsatt kanske inte vill bryta kontakten med en våldsam anhörig. Men att ställa frågan och lyssna på svaret kan ändå göra stor skillnad. Det kan få personen att känna sig sedd och bekräftad och öppna för fortsatt kontakt och stöd.
Dagen avslutades med panelsamtal och publikfrågor.
ANDERS NILSSON

Konferensen bjöd på ett fullproppat program. Bland annat hade Svenskt demenscentrum, en av arrangörerna, förberett en sketch för att berätta om deras pågående projekt. Foto: Anders Nilsson
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…