Foto: Mikael Jeppe

Äldre exkluderas från teknikutvecklingen

Många företag påstår att de involverar äldre i utvecklingsarbetet för att få fram mer anpassad teknik. Det kan dock betyda många saker och påverkar inte nödvändigtvis slutresultatet. Det visar Björn Fischers avhandling om äldres deltagande i utveckling av nya produkter och tjänster.

Björn Fischer, som i fjol disputerade med avhandlingen A socio-material study of user involvement – interrogating the practises of technology for older people in a digitalised world, vet vad som krävs för att äldre ska medverka i utvecklingen:

– Bestäm tidigt vilken sorts dialog du vill ha, ställ öppna frågor och se upp för stereotyper!

Han är född och uppvuxen i Nürnberg i Tyskland och växte upp i en miljö omgiven av familjemedlemmar med intresse för teknik och matematik, men också litteratur och pedagogik. Det var därför ingen som höjde på ögonbrynen när han bestämde sig för att plugga vidare.

Han är i dag filosofie doktor i hälsa och teknik och har också en kandidatexamen i industriell ekonomi. Han påbörjade sina studier på masterprogrammet i innovationsteknik vid universitetet i Utrecht och avslutades dem på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Flemingsberg 2016–2017.

– Jag intresserade mig tidigt för sambanden mellan ny teknik och ekonomi, hur ny teknik driver ekonomin framåt och vice versa. Jag ville också få med den samhälleliga aspekten, säger han och glider naturligt in på temat för sin avhandling: hur äldre deltar i teknikutvecklingen.

– En åldrande befolkning och ökad teknikanvändning har betydelse för samhället i stort. Men inkluderar vi de äldre i utvecklingsprocesser, på riktigt? Hur går det i så fall till och leder det någonstans? Det här var något som jag ville undersöka närmare.

Vi gör intervjun på engelska på ett café på Stockholms centralstation. Björn Fischer slår sig ned i en fåtölj, ställer en mellanstor caffelatte framför sig på bordet och berättar att det bland annat var kärleken och forskningsmiljön på KTH som fick honom att stanna i Sverige efter masterexamen.

Han startade sitt doktorsprojekt 2018 med att först gå igenom tidigare studier av hur äldre teknikanvändare deltar i utvecklingsprocesser och vad det ledde till. Han gick också igenom vanliga definitioner av termen äldre person. Det visade sig spreta åldersmässigt. Hans definition av äldre är någon som är minst 60 år.

– Många företag och verksamheter hävdar att de involverar äldre och att de gör det på ett bra sätt. Men så är inte fallet. Äldre personer får inte vara med i någon större utsträckning, säger Björn Fischer och tillägger att medverkan i utvecklingsprocesser inte ens behöver ha bäring på slutresultatet.

– Delaktighet antas av chefer och politiker leda till att äldre gillar slutresultatet mer, men det finns inga belägg för det. Det var lite överraskande.

Nästa steg i doktorsarbetet var att studera hur de som deltar i workshopar påverkar utformningen av teknik för äldre. Han jämförde äldre personer med vårdgivare och åldersexperter. En sak var tydlig: Inre bilder av människor och deras egenskaper påverkar resultatet. Han tar ett exempel.

– Om de som deltar i en workshop tror att alla äldre är ensamma, tråkiga och har svårt att röra sig, så påverkar det resultatet.

Björn Fischer har också undersökt hur små och medelstora företag går tillväga rent praktiskt när de inkluderar äldre och analyserat vad det har fått för effekter. Han har observerat, och försökt förstå hur det ser ut och varför.

Han konstaterar att det är förbryllande att det skapas ny teknik för äldre, men att deras synpunkter sällan fångas upp. Det kan finnas flera orsaker till att företag undviker att ta med äldre användare, bland annat oro för att ryktet kan ta skada om ofärdiga produkter tas med tidigt i utvecklingsprocessen.

Risken för att idéer kan läcka till konkurrenter och besvikelse hos målgruppen om inkludering inte leder till något, kan också spela in.

Hans personliga uppfattning är att tidig medverkan, helst redan på idéstadiet, och öppna frågor i exempelvis workshoppar är det som ger bäst resultat. Detta kan förvisso leda till en helt annan produkt eller tjänst än det var tänkt från början.

– När folk deltar på riktigt undviks slöseri, nyttan ökar och det går lättare att möta slutanvändarens behov.

På frågan om studien innehåller några riktigt bra exempel där äldre har deltagit vid teknikutveckling, svarar örn Fischer nej. Det ska dock inte uppfattas som nedslående, menar han.

– Jag ser det som en möjlighet. Jag hoppas att det jag har kommit fram till i avhandlingen kan leda till att fler företag involverar äldre i utvecklingen av ny teknik till nytta för dem, företag och samhälle.

Ref.
Referenser

Fischer (2022). A sociomaterial study of user involvement – interrogating the practises of technology for older people in a digitalised world. Doktorsavhandling, KTH.

Fischer, Peine och Östlund (2020). The importance of user involvement: A systematic review of involving older users in technology design. The gerontologist.

Fischer, Östlund och Peine (2021). Design multiple: How different configurations of participation matter in design practice. Design studies.

Fischer, Östlund och Peine (2022). Doing user involvement: Shifting interstices and coalescing tensions in care technology. Science, technology & human values.

Fler porträtt

Han har full koll på pensionsåldern

Mikael Stattin har studerat pensionsåldern under hela sin forskarkarriär. Han tycker att arbetslivet behöver bli mer flexibelt och anpassat till äldre. Själv jobbar…

Porträttbild på en man

Sjukstugorna– en modell för nära vård

I norra Norrlands inland är det långt till sjukhus. Där läggs multisjuka ­äldre ofta in på den lokala sjukstugan i stället. Mante Hedman…

Äldreforskningens nestor i Linköping

Med en karriär som spänner över tre decennier och flera forskningsområden är Elisabet Cedersund en riktig veteran inom äldre- och åldrandeforskningen. Ändå var…