Debattglatt äldrefokus i Jönköping

Hälsohögskolan vid Jönköping university är en av de svenska knutpunkterna för forskning om äldre och åldrande. Den som regelbundet läser Äldre i Centrum kan inte undgå alla intressanta projekt från forskare som är kopplade till deras forskningsmiljö. Men den som försöker stifta lite närmare bekantskap med Jönköpings äldreforskning upptäcker snart att där finns två aktörer, båda knutna till Hälsohögskolan: Institutet för gerontologi, IFG, och Aging research network – Jönköping, ARN-J.

Vad är egentligen skillnaden mellan dem och hur hänger de ihop? Vi kontaktade Linda Johansson, som är avdelningschef på IFG och Ingemar Kåreholt, som är forskningsmiljöansvarig för ARN-J, för att få veta mer.

– IFG är ett institut och avdelning, på Hälsohögskolan. IFG bedriver både forskning och utbildning. ARN-J är en av Hälsohögskolans forskningsmiljöer och bedriver ingen utbildning, utan det är mer som ett forskningsnätverk, säger Linda Johansson.

– Det är lite lurigt. Vi hänger ihop väldigt väl. ARN-J är större än IFG, men alla som jobbar på IFG och ägnar sig åt forskningsfrågor är engagerade i ARN-J, fortsätter hon.

Institutet för gerontologi har en lång historia. Det grundades 1970 som en del av landstinget och fördes över till Hälsohögskolan 1992. 2004 blev gerontologi också det första ämne på hälsohögskolan som det gick att doktorera i.

– 2007 skapades Hälsohögskolans forskningsmiljöer och föregångaren till ARN-J, som kallades för Åldrandemiljön. Jag tog över ansvaret tillsammans med Anna Dahl Aslan 2016 och då tyckte vi att Åldrandemiljön lät väldigt torftigt som namn, så vi bytte till arn-j samma år, berättar Ingemar Kåreholt.

Forskningsmiljöerna är tvärinstitutionella men kopplingen mellan IFG och ARN-J är självklart väldigt stark.

– Alla som jobbar på IFG tillhör ARN-J. Så vi är väldigt tajt knutna till varandra och jag frågar Linda till råds om ARN-J-saker fast hon inte har ansvar för det, säger Ingemar Kåreholt.

IFG:s åtta medarbetare utgör ungefär halva ARN-J:s mest aktiva skara. Forskningsmiljön består dock av ett fyrtiotal personer om man räknar in alla affilierade eller på annat sätt involverade personer. Bredden på forskarnas ämnen är stor. Det handlar om psykologi, sociologi, omvårdnad, arbetsterapi, oral hälsa, folkhälsa, och det kanske största ämnet socialt arbete.

– Även bredden på IFG är en otrolig styrka. Men vi är inte så många och då kan man bli ganska ensam inom sitt område, så det är en balansgång. Men vi bedriver ju utbildning på Hälsohögskolans andra utbildningsprogram och det påverkar vilken personal vi behöver ha, säger Linda Johansson.
Institutet för gerontologi har inga egna program på grundutbildningsnivå, men bidrar alltså med kurser på utbildningarna till sjuksköterska, arbetsterapeut, tand­hygienister, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterska och även inom socialt arbete. Tillsammans med regionen utbildar de också blivande specialistläkare med kurserna Gerontologi – det normala åldrandet respektive Hemsjukvård och vård av sköra äldre.

Är det svårt att få studenterna att vilja läsa era kurser?

– Kurserna är obligatoriska moment på de här utbildningarna. De flesta har kanske inte sökt sig hit för att arbeta med äldre, men jag tycker att vi har ett ansvar att få dem intresserade och att få dem att förstå att även om de exempelvis jobbar inom ambulanssjukvård så kommer de att möta många äldre. Vi brukar få fina utvärderingar och vi har ett magisterprogram, så vi vill gärna sälja in det lite grann, säger Linda Johansson.

De lyckas också locka många studenter till magisterprogrammet. Däremot är det inte alla som avslutar sina studier. Många av dem har en grundprofession från mellanlånga vårdutbildningar, som arbetsterapeut eller sjuksköterska, och ska då klara av ett jobb samtidigt med studier på halvfart, något som påverkar genomströmningen negativt.
IFG ger dessutom flera fristående kurser, som oftast söks av yrkesverksamma. Förra året skapade man till exempel en kurs om våld i nära relationer bland äldre, som blivit en succé.

– Det är den enda liknande kursen i landet där man fokuserar på just äldre. Det handlar alltid om att omvärldsbevaka och se vad folk kan vara intresserade av, samtidigt som vi ju har kvar de kurser vi brukar ge. Men den här kom verkligen rätt i tiden, säger Linda Johansson.

Lyckas ni locka studenterna att börja forska också?

– Det finns absolut de som vill, men det är tyvärr svårt att få ihop pengar till doktorander. Många anslag är treåriga och för en doktorand behöver man fyra år, och interna doktorander antas ganska sällan. Det är en klar begränsning, säger Ingemar Kåreholt.

Forskningens inriktning på IFG och ARN-J styrs främst av vad de enskilda forskarna väljer att forska på, och i sin tur får in anslag för.

– Vi utvecklar nu en strategi för att söka pengar och har skickat in ett antal större ansökningar. Vi har levt på de mindre pengarna kan man säga, men de stora pengarna är bra, för dem kan man använda som ett smörjmedel i organisationen, säger Ingemar Kåreholt.

Ändå är forskarna inom ARN-J en mycket aktiv grupp. Under 2020 hade man 68 publikationer med lika skiftande inriktning som forskarna själva uppvisar. Historiskt sett har Hälsohögskolans äldreforskningsmiljö arbetat mycket med kvantitativ forskning på stora tvillingdatabaser, men sedan ett antal år håller det på att förändras och en ökande andel av forskningen är kvalitativ.

– Det hänger ju ihop med vilka forskare vi har. Jag tycker också att Jönköping är präglat av möjligheten att samverka med samhället. Mer och mer av vår forskning är i samverkan med kommun, region, pensionärsföreningar, äldre i olika sammanhang. Det är en styrka som har växt fram successivt, säger Linda Johansson.

Ingemar Kåreholt är själv intresserad av kopplingen mellan arbetsmiljö och hur det påverkar brukarna i äldreomsorgen. Han har till exempel haft en doktorand som studerat chefskap, psykosocial arbetsmiljö och brukar­nöjdhet i ett projekt som nu växt ut till ett samarbete mellan Jönköping och Karolinska institutet, där han också är verksam.

– I ett annat projekt, som i huvudsak hör till Stockholm men som vi inom ARN-J nu söker en fortsättning på, har vi tittat på psykosocial arbetsmiljö tidigare i livet, och hälsa, kognition och fysisk funktion från 76 år och uppåt. Där har vi hittat jättemycket spännande, säger han.

Bland andra intressanta projekt finns Joy Torgés studier om parboende på äldreboende, där alltså en partner har flyttat in med den som behöver omsorg. Man har även forskat på äldre personer med svårare psykiska problem och tillsammans med Jönköpings kommun deltar forskare från ARN-J i ett projekt om tvång och begränsningar inom demensvården.

– Och så har vi ju flera tvillingstudier kvar. Exempelvis i ett projekt där jag gjorde min post dok, Hälsans utveckling sent i livet, där vi tittar på en stor tvillingpopulation i kombination med kvalitetsregister, patient­register och data från socialtjänsten. Det handlar om hur hälsan utvecklas över tid, säger Linda Johansson.

Deborah Finkel är en av de forskare som arbetar med tvillingdata, framför allt kring kognition och demens. Hon kan också representera forskningsmiljöns internationella samarbeten, genom att hon på halvtid är professor vid Indiana university southeast i USA.

Ett annat långvarigt samarbete har IFG med Penn state university, för vilkas studenter man håller kursen Aging in a welfare state varannat år, samtidigt som man också bedriver forskning tillsammans.

– Vi har dessutom precis skickat in en Forte­ansökan tillsammans med Utah state university och Auburn university, säger Linda Johansson.

IFG ger också uppdragsutbildningar för vårdpersonal från olika sjukhus och universitet i Kina. Och de har ett långvarigt samarbete med Da Nang university of medical technology and pharmacy i Vietnam genom att regelbundet ta emot personal från universitetet via ett stipendium till minne av IFG:s grundare Stig Berg.

Ingemar Kåreholt har också ett nytt projekt i Ryssland.

– Vi har ett samarbete med Tomsk polytechnic university i Sibirien om sambandet mellan socioekonomisk position och hälsa och välbefinnande som äldre. Vi kommer att ha data från alla åtta regioner i Ryssland och kan titta på hur regionspecifika faktorer påverkar i förhållande till individspecifika. Så kan vi jämföra allt med Sverige, som avviker helt från Ryssland, säger han.

Men på lite närmare håll arbetar alltså IFG- och ARN-J-forskare även tillsammans med regionen. Ett relativt nytt initiativ är Geriatri­kum, där Region Jönköpings län framför allt fokuserar på geriatrisk fortbildning av sin personal för att behålla kompetensen inom organisationen. Men det har faktiskt lett fram till en del forskning också, exempelvis ett mindre projekt som studerar vad ett gerontologiskt förhållningssätt kan vara.

– Under covidpandemin har man flyttat över mycket geriatrisk personal till bland annat medicinska avdelningar, och det visade sig att de behandlade och bemötte patienterna annorlunda. Verksamheten ville gärna få reda på vad de gör och har som andra inte gör och har. Här har vi gjort intervjuer, men inte hunnit analysera materialet än, berättar Linda Johansson.

Både Ingemar Kåreholt och Linda Johansson tror att forskningsmedlen till äldreforskningen kommer att öka. Förhoppningsvis kommer också kommuner och regioner att satsa mer pengar både på utbildning och forskning. Men den trenden har inte riktigt tagit fart än.

– Nej det tycker jag inte. Men vi ser ett större intresse, inte minst från press och media. Vår kommunikationsavdelning hör av sig mycket mer och frågar om vi vill uttala oss i olika frågor. Vi har också skrivit debattartiklar från institutets sida, just för att vi vill lyfta fram äldre- och åldrandefrågor i media. De artiklarna tas ju in, så det finns ett intresse av att lyssna, säger Linda Johansson.