Ellen Lindell. Foto: Privat.

Kristallklar fråga om yrsel

I sin avhandling hittade Ellen Lindell en avgörande fråga till patienter för att klargöra misstanke om kristallsjuka. Nu jobbar hon vidare som läkare med praktiknära forskning på deltid.

Ellen Lindell inledde sin forskar­bana under specialistutbildningen på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Hon är öron-, näs- och halsläkare och på avdelningen upptäckte de att många patienter som sökte för yrselsymptom pratade om sängen när de beskrev sin yrsel. De vaknade med yrsel, eller så hade de symptom när de vände sig i sängen. Ellen Lindell valde att undersöka det i forskningsarbetet som alla ST-läkare gör som en del av sin utbildning.

– Yrsel är ett väldigt komplext problem, det är det som gör det så svårt. Balans och yrsel handlar mycket om feed back-mekanismer med känsel och syn, lillhjärnan koordinerar våra rörelser med hjälp av balansorganet. Och många av de här systemen blir svagare med tidens gång, berättar Ellen Lindell.

Ett av målen med hennes studie blev att se om man på ett enkelt sätt kunde sortera ut patienter med misstänkt godartad lägesyrsel, även kallad kristallsjuka. För dem finns det nämligen en ganska enkel behandling, så de behöver inte gå med yrsel i onödan.

– Kristallsjuka är en form av mekanisk sjukdom, där kristaller har hamnat på fel plats i innerörats båggångar, som är en del av balansorganet.

Behandlingen fungerar genom att man vrider huvudet på rätt sätt, för att förflytta kristallerna tillbaka till sin rätta plats.

På Ellen Lindells avdelning använde yrselsköterskan sedan många år ett frågeformulär, och nu lade man till en fråga om patienterna upplevde yrsel i sängen. Det visade sig att många som sedan fick diagnosen kristallsjuka svarade ja, samtidigt som de andra frågorna inte alls var lika utslagsgivande.

– Annars är symptomen så vanliga i alla typer av yrsel, så man kunde inte se att det var bra frågor för att sortera ut just de här patienterna.

Studien blev så småningom den första i avhandlingen som hon disputerade på i våras.

Ellen Lindell säger att hon alltid varit intres­serad av att börja forska, men att hon inte riktigt hittade rätt ingång förrän i samband med sitt ST-arbete. Hon fick kontakt med den stora h70-studien i Göteborg, där man följt flera generationer 70-åringar upp i åldrarna sedan 1971.

Den första studien i avhandlingen var alltså tydligt tillämpad och ledde fram till att man med en enkel fråga kan fånga upp många av de patienter som senare diagnostiseras med kristallsjuka. Resten av avhandlingen beskriver sambanden kring yrsel bland äldre. Ellen Lindell använde de undersökningar som H70-studien gjort på personer födda 1930, och som gjordes när de var 75 och 79 år.

– H70-studien har ett så fantastiskt material med otroligt många parametrar att titta på. De gör fysiska undersökningar, och fyller i formulär, både om den sociala situationen, levnadsvanor och med självskattningar om den egna hälsan. Man har enormt mycket information om varje studiedeltagare, säger hon.

När deltagarna var 75 år undersöktes de för kristallsjuka, inte riktigt med de metoder som är ledande i dag, men tillräckligt noga för att säga att tio procent hade läges­beroende symptom som kan vara kristallsjuka. Och de flesta av dem söker inte hjälp, utan anpassar i stället sin vardag.

– De vänjer sig och tänker att det är livets gång. När man frågar dem är det till exempel väldigt vanligt att de säger att de inte vrider sig i sängen, utan bara sover på ena sidan. Du skulle bli förvånad hur mycket man hör om det här, säger Ellen Lindell.

Ref.
AVHANDLING

Dizziness and benign paroxysmal positional vertigo (BPPV) among older adults – Health-related quality of life and associating factors

Ellen Lindell

Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2020

– Det är också typiskt att man får symptom när man lutar huvudet bakåt. Om man frågar hur de gör om de ska ta något på den översta hyllan, svarar de ofta ”Det gör jag inte, jag byter inte gardiner, någon får hjälpa mig, och när jag är hos frisören och tandläkaren ber jag dem att inte luta mig så långt bak.”
I 75-årsåldern är yrsel vanligare hos kvinnor, vilket är välkänt. Kristallsjuka har en topp hos kvinnor ungefär tio år efter klimakteriet, och i 60-årsåldern är det fyra gånger så vanligt hos kvinnor som hos män. Man känner inte till mekanismerna bakom detta, men könshormoner och kalciumomsättningen tycks vara inblandande. I Ellen Lindells studier har skillnaden mellan könen klingat av vid 79 års ålder.

– När man tittar på studier genom livet så är förekomst av yrsel mycket vanligare hos kvinnor. Att skillnaden försvinner tror jag beror på att 79 år är en hög ålder, då man börjar få fler sjukdomar.

Det finns också en korrelation mellan att ha många mediciner och att ha yrselsymptom. Men från materialet i H70-studien går det inte att säga om det är medicinerna i sig som ger symptom. Det ligger närmare till hands att det är sjukdomarna som är orsaken.

– Däremot, som jag skriver i avhandlingens tredje artikel, så kan man ju använda det här omvänt när man tittar på vilka som har fallbenägenhet. Bara att titta på hur många mediciner man har kan vara ett lätt sätt att hitta de som ramlar mycket. Man behöver ju sätta in fallprevention där det är relevant och behövs, säger Ellen Lindell, som också har nya forskningsprojekt på gång. H70 blir med sina nya undersökningar av 75-åringar den första studien i världen som undersöker en så stor grupp som 1 000 personer enligt referensstandard för lägesyrsel. Nu kommer forskarna alltså att kunna få ett bättre svar på hur vanligt förekommande kristallsjuka är i befolkningen.

Men Ellen Lindell har inga planer på att bli forskare på heltid, utan fortsätter med läkarjobbet i Borås på den största delen av sin tjänst.

– Jag vill gärna ha den här mixen. Det är väldigt roligt att ha en fot kvar i den kliniska vardagen. Det är väldigt bra att träffa patienterna också, man får en förståelse för helheten.

Just nu skriver Ellen Lindell på en studie där hon följt upp patienter som kommit in för att göra en bentäthetsmätning. De har fått göra en enkät om yrsel och det visade sig vara många som hade yrselsymptom. 30 procent av dem visade sig i sin tur ha kristall­sjuka. Det är med andra ord ett utbrett problem, även hos dem som inte söker vård för det.

Samtidigt handleder hon nya ST-läkare som nu gör sina forskningsprojekt.

– Det är roligt att få omfamna nyfikenheten som forskningen ändå är. Det är roligt att ha en klinisk, konkret fråga som man får undersöka. Det behöver inte alltid vara jättestort, även små grejer har betydelse, att hitta de här grejerna som är viktiga precis där man står. Vi kan ändra på hur vi gör saker och följa upp det för att se om det spelar någon roll, säger Ellen Lindell.

Att vara forskande läkare tycker hon ger en mer ödmjuk syn på arbetet. Man inser möjligheterna i forskningen, men också begränsningarna, vilket gör en mer kritisk.

– Det är stimulerande för mig och stimulerande för hela kliniken egentligen, att man har det tänket med sig. Jag är inte på ett universitetssjukhus, utan på ett länssjukhus, och här har vi inte så mycket forskning av tradition, som exempelvis på Sahlgrenska i Göteborg. Att bedriva forskning i vardagen är roligt.

Fler porträtt

CEDAR samlar Umeås åldrandeforskning

En samlande enhet för forskningen kring demografi och åldrande. Så kan forskningscentrumet CEDAR vid Umeå universitet beskrivas.

Sex, åldrande & alzheimer

Linn Sandberg är forskaren som försöker förena genus- och äldreforskningen. Ojämlikhet mellan könen och vem som får ta plats i samhället är några av…

Ett sjukdomsfall och en lösning

På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…

Satsningar på välfärd ger ökad jämlikhet

Pensionssystemet och äldreomsorgen minskar klass- och könsskillnader, samt ger bättre hälsa och välmående hos sårbara grupper.