Nyfikenhet är Nestors drivkraft

I en tidstypisk 80-talsbyggnad med öppen ljusgård har Nestor FOU-center sina lokaler, ett stenkast från pendeltågstationen Handen i södra Stockholm. Om man markerar ut läget med en nål på en karta hamnar Handen precis i mitten av de kommuner som tillsammans med Region Stockholm äger och finansierar Nestors verksamhet.

FOU står för forskning och utveckling, i Nestor FOU-centers fall handlar det om att skapa förbättring inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård riktad till äldre.

Nestor FoU-center är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av tio kommuner i södra Stockholm samt regionen i södra Stockholms län. Tillsammans driver de verksamhetsutveckling som ska leda till ett bra liv för äldre. Det sker genom kunskapsspridning, metodstöd och samverkan baserat på forskning samt beprövad erfarenhet.

Det är i första hand vård och äldreomsorg de inriktat sig på, genom att exempelvis stödja samverkan inom och mellan organisationer, omsätta kunskap till handling och bidra med kritisk reflektion.

Nestor FOU-center startade som en försöksverksamhet 2003. Under början av 2000-talet satsade regeringen medel för uppbyggnad av

FOU-miljöer inom äldreområdet. Britt Almberg tillträdde som chef 2003, hon ledde och byggde upp den nya organisationen i södra Stockholm tillsammans med uppstartskommunerna. Målet var att sprida kunskap och metoder till personal och verksamheter inom geriatrik, primärvård och äldreomsorg.

– Vi har samma mål än i dag. Att främja livskvalitet för de äldre genom att jobba tillsammans med kommunerna och ägarna kring deras verksamhetsutveckling, säger Camilla Andersson som är chef på Nestor FOU-center.

Med stöd av stimulansmedel under åren 2006 till 2012 startades många projekt på Nestor, precis som på många andra FOU-enheter runt om i landet. Det handlade bland annat om satsningar på

• demens och bemötande
• fallprevention
• mat och måltider
• rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt
• socialt innehåll
• läkemedel.

Under dessa år kom även flera riktlinjer från Socialstyrelsen, som kommunerna behövde stöd i att tolka och omsätta. Utifrån detta tog Nestors medarbetare fram material i form av manualer och genomförde studiecirklar med bra spridning över hela landet. De gav också stöd i att utforma rutiner och startade nätverk för olika yrkesgrupper inom vård och omsorg.

– Vi var tidiga med att ta fram webbutbildningar för vård- och omsorgspersonal. Den första vi gjorde och som fortfarande används av många är Våga fråga våga se och handlar om psykisk ohälsa hos äldre. Det har hunnit bli flera stycken genom åren, berättar Helén Lieberman-Ram.

Efter perioden med stimulansmedel började Nestors medarbetare fråga sig vad som händer i verksamheten efter att projekten avslutas. Hamnar de på hyllan och glöms bort?

– Jag blev doktorand då i ett nystartat forskningsprojekt kring hur projekt kan bli långsiktigt hållbara. Vi lärde oss jättemycket under de här åren, berättar Emanuel Åhlfeldt, projektledare och doktor i sociologi och har har arbetat lika länge som Helén Lieberman-Ram.

Detta blev upptakten till ett doktorandarbete om hållbarhet och hur utveckling kan införlivas i den ordinarie verksamheten. Det här har lett till att Nestor arbetar mycket med frågan om hur kunskapen från projekt ska leva vidare. Tyngdpunkten har successivt förflyttats till generell kunskap och frågor om implementering, hållbarhet, lärande och samverkan samt systematisk uppföljning.

– Det är viktigt att ägarskapet ligger hos kommunen så att de själva driver utvecklingen, vi är bara ett processtöd som bidrar med kunskap och metoder, säger Emanuel Åhlfeldt.

Deras samarbete med övriga FOU:er har utvecklats och lett fram till att de sökt och fått medel för flera gemensamma forskningsprojekt.

För att bidra till utveckling som höjer kvaliteteten för äldre inom vård och omsorg hjälper Nestor verksamheterna att identifiera och ringa in problem. Verksamheterna finner lösningar som kan leda till att de utvecklar sina arbetssätt eller tar till sig ny kunskap. Nestor ser sedan till att de nya kunskaperna eller arbetsmetoderna sprids till fler.

Även äldre personer bidrar till utvecklingen. Nestor har ett seniorråd som lyfter frågor och nya perspektiv. På så sätt kan äldre involveras på olika sätt i deras projekt.

– Nu har vi till exempel ett digitaliseringsprojekt som handlar om hur äldre använder kommunernas digitala information och tjänster. Då har vi träffat äldre personer, som inte får äldreomsorg, som fått berätta hur tjänsterna kan bli bättre anpassade för dem, säger Camilla Andersson.

– Ett tidigt exempel på att involvera äldre själva var när vi besökte äldre i hemmet och lät dem visa vilka läkemedel de hade, vilka de använde och inte. När vi jämförde med läkemedelsjournalerna, stämde det inte alltid överens, berättar Helén Lieberman-Ram.

Hur skiljer sig era undersökningar och rapporter från det akademin producerar?

– Vi genomför viss forskning, utifrån samma premisser som universiteten. Men vi gör många andra undersökningar och kartläggningar.

De genomförs med vetenskapliga metoder, men kvalitetssäkras internt hos oss och publiceras i form av FOU-rapporter, säger Camilla Andersson.

Att rapporternas innehåll når fler och i nya kanaler har blivit allt viktigare. Kommunikatör Kristin Breitenstein och administratör Daniel Ram i samtal med Nestors chef Camilla Andersson.

De måste därför också göra forskningsansökningar, genomgå etikprövning och publicera kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Deras resultat tillgängliggörs dessutom på andra sätt för att kunskapen lättare ska kunna förstås och tas om hand av medarbetarna i de kommunala eller regionala verksamheterna.

– Vi utgår från rapporten och gör till exempel en film eller olika typer av skriftliga material. Hur bra en rapport än är så riskerar den ändå bli en hyllvärmare om vi inte kommunicerar fram det viktigaste och gör det konkret för den det berör, säger Helén Lieberman-Ram.

Forskning och utveckling behöver gå hand i hand vilket för Nestor innebär att forskningen ska kunna omsättas i handling. Forskningen bidrar till ökad kunskap om orsaker, förutsättningar och effekter – och utvecklingsarbetet behövs för att se hur den nya kunskapen ska omsättas i det dagliga arbetet.

Det är inte bara äldre personer från seniorråd eller pensionärsföreningar som får vara med och bidra till en förbättrad utveckling.

– Ett lite udda projekt var när vi, tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet och studenter på Kungliga tekniska högskolan, KTH, gjorde en prototyp för en taktil VAS-skala, berättar Emanuel Åhlfeldt.

I en VAS-skala, visuell analog skala, får patienter som har ont förklara hur ont de har och själva skatta smärtan på en skala mellan ett och tio. Den taktila prototypen var i olika material och färger så att alla oavsett funktionshinder skulle kunna använda den.

När det gäller framtiden är Nestors medarbetare överens om att de måste fortsätta vara efterfrågade och utgöra en resurs för sina ägare. Men eftersom det i dag ställs höga krav på kommunerna att ta till sig riktlinjer och forskning, och att de utvärderar sina arbetssätt har det gjort att Nestor delvis fått en ny roll att spela.

– Vi kan vara ett stöd för dem och bidra till hur resultat från forskning kommer till användning. Vi kan även vara ett stöd för policyutveckling där nationella och lokala initiativ möts och formas, säger Camilla Andersson.

Hur tycker ni att kunskapen inom kommunerna är om FoU:er?

– Vi är rätt väl förankrade och kända i våra kommuner och bland de som arbetat med oss. Vår erfarenhet är att genom att jobba nära verksamheterna får de kännedom om oss, och det skapas en nyfikenhet att lära mer och att utveckla sina arbetssätt. Det tror vi leder till att se nyttan av en FOU, säger Camilla Andersson.