Foto: Kicki Nilsson/Icon photography

Örebros forskar­skolor binder samman äldreforskningen

Det är inte helt lätt att få grepp om äldreforskningen vid Örebro universitet. Men jobbet blir lättare med Äldre i Centrums översikt, som vi gjort med hjälp av Annica Kihlgren vid forskningsmiljön Äldres hälsa och livsvillkor.

Det tar inte lång stund att överväldigas av mängden äldreforskning för den som gör en snabb sökning på Örebro universitets hemsida. Först hittar man forskningsmiljön Äldres hälsa och livsvillkor – från cell till samhälle, sedan två forskarskolor med sammanlagt 34 doktorander, och dessutom forskargruppen Äldres hälsa, vård, vardagsliv och aktivitet. Och gräver man ännu lite djupare finns det ytterligare enskilda projekt och näraliggande forskningsmiljöer.

Vi tog sikte på äldreforskningsmiljön Äldres hälsa och livsvillkor och deras ledare Annica Kihlgren för att få höra mer om hur universitetet utvecklat sin äldreforskning. Hon var själv med redan när arbetet med Äldres hälsa och livsvillkor inleddes 2012. Bakom kraftsamlingen stod Robert Brummer, då nybliven dekan och inflyttad från Nederländerna med storslagna idéer om att samla forskare tvärvetenskapligt.

– Vi var ju inte så vana vid det och det tog nog ett tag innan vi riktigt förstod vad han pratade om. Men det är fortfarande grundtanken i forskningsmiljön, att titta på forskningsproblem ur olika perspektiv. Och med den här satsningen blev fokuset på äldre också tydligare, berättar Annica Kihlgren, som är professor i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.

Tidigare fanns det också en del forskning kring äldre, speciellt bland sjuksköterskor och arbetsterapeuter, men enligt Annica Kihlgren var medicinarna mer inriktade mot olika diagnoser och sjukdomar, snarare än äldre personer som grupp.

Nästa viktiga steg kom när Bengt Björkstén anslöt från Karolinska institutet. Han var med och skrev ansökan som skulle finansiera NUPARC, en forskarskola med sex doktorander från olika ämnesområden, med inriktning mot hälsosamt åldrande. Projektet avslutades nyligen när den sista doktoranden blev klar, men här skapades en arbetsform som så småningom skulle ge utdelning i fler forskarskolor kring äldrefrågor.

Forskningsmiljön Äldres hälsa och livsvillkor tillhör institutionen för hälsovetenskaper, men är uppdelad även på institutionen för medicinska vetenskaper. Det låter som en paradox, men bakgrunden är att miljöns forskargrupper tidigare fanns på samma institution. Den delades dock upp i samband med att läkarutbildningen startade och verksamheten blev för stor.

– Så nu spänner forskningsmiljön över två institutioner. Den fungerar mer som ett paraply för att samla de forskare som håller på med samma saker och eftersom vi hade tvärvetenskap som grundtanke fungerar det bra ändå. Vi delar till exempel doktorander, säger Annica Kihlgren.

Forskarna har ofta kontakt med varandra genom alla samarbeten som pågår mellan forskargrupper och forskarskolor. Varje höst och vår håller de större möten då gärna någon utifrån bjuds in, till exempel någon från kommunerna som ska ingå i något projekt, eller någon som diskuterar vilka frågor de vill ha beforskade.
Antalet forskare som är anknutna till Äldres hälsa och livsvillkor varierar, men det brukar vara ett femtontal personer som kommer till forskningsmiljöns möten.

– Vi är faktiskt färre nu än vad vi har varit. Men på något sätt lever ju forskargrupperna sitt eget liv inom miljön, och jag försöker hålla ihop den. Alla forskargrupper har även ett internationellt nätverk.

Fakta
TIO AV DE SENASTE VETENSKAPLIGA ARTIKLARNA FRÅN FORSKNINGSMILJÖN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

S Algilani, L Östlund-Lagerström L, A Kihlgren och A Schröder (2021). A good mental health as a prerequisite for functioning optimally in old age: a phenomenological approach. Nursing open.

M Riviere, Veerle Duprez, H Dufoort, D Beeckman, A Van Hecke och Sofie Verhaeghe (2021). The development and psychometric validation of the interpersonal geriatric care relationship (InteGer) tool. Journal of advanced nursing.

C Raepsaet, E Zwaenepoel, B Manderlier, N Van Damme, S Verhaeghe, A Van Hecke och D Beeckman (2021). A fully automated pulsating support system for pressure injury prevention and treatment in 10 Belgium nursing homes: an observational study. Journal of wound ostomy and continence nursing.

H Van Tiggelen, P Alves, E Ayello, C Bååth m fl. (2021) Development and psychometric property testing of a skin tear knowledge assessment instrument (OASES) in 37 countries. Journal of advanced nursing.

I Schoultz och ÅV Keita ÅV (2020). The intestinal barrier and current techniques for the assessment of gut permeability. Cells.

A Kihlgren A, M Norell Pejner och I James (2020). Core values and local guarantees of dignity in the care of older persons – application, obstacles and further actions. Scandinavian journal of caring sciences.

I Schoultz och ÅV Keita ÅV (2019). Cellular and molecular therapeutic targets in inflammatory bowel disease – focusing on intestinal barrier function. Cells.

D Beeckman, B Serraes, C Anrys, H Van Tiggelen, A Van Hecke och S Verhaeghe (2019). A multicentre prospective randomised controlled clinical trial comparing the effectiveness and cost of a static air mattress and alternating air pressure mattress to prevent pressure ulcers in nursing home residents. International journal of nursing studies.

I James, M Norell Pejner och A Kihlgren (2019). Creating conditions for a sense of security during the evenings and nights among older persons receiving home health care in ordinary housing: a participatory appreciative action and reflection study. BMC Geriatrics.

E Frost, A Kihlgren och M Jaensen (2019). Experience of physician and nurse specialists in Sweden undertaking long distance aeromedical transportation of critically ill patients: A qualitative study. International emergency nursing.

Vardera forskargrupp leds av en professor. Nyast och mest internationell är Dimitri Beeckman från Belgien, vars grupp heter Svenskt centrum för hud- och sårforskning. De arbetar bland annat med en systematisk granskning av hud- och sårvård vid livets slutskede, rengöring av icke-infekterade kroniska sår, och en utvärdering av ett instrument för attityder till förebyggande av trycksår i operationssalen.

Ida Schoultz leder forskargruppen The ageing gut – in health and inflammation, som arbetar med magens hälsa hos åldrande personer. Det handlar till exempel om mekanismerna bakom åldersrelaterade magproblem, sen debut av inflammatorisk tarmsjukdom, och projektet Dietary fibres and their effect on gi symptoms, barrier function and gut microbiota composition in older adults.

Annica Kihlgren själv leder forskargruppen Personcentrerad vård och arbetsorganisation inom vården av äldre personer, med en rad projekt inom omvårdnadsvetenskap. Ett av dem är Serenity in old age, som alltså handlar om sinnesro.

– En av mina doktorander, Margaretha Norell Pejner, hittade begreppet serenity, som hon tyckte passade bättre än quality of life när man blir gammal. Vi hittade ett instrument i USA, som mäter sinnesro när man blir äldre, och det jobbar vi med nu. Vi har översatt det till svenska och väntar bara på att corona ska släppa så att vi kan testa det bland äldre. Vi samarbetar med forskare i Spanien och Norge, som också kommer att göra översättningar till sina språk, berättar Annica Kihlgren.

– Hela forskningsmiljön så som den ser ut i dag handlar alltså om sår, magens åldrande och ett personcentrerat möte. Det är egentligen de tre ben som vi står på just nu, fortsätter hon.

Eftersom miljön är ett slags paraply som samlar forskning kan inriktningen delvis ändras, om en forskare bygger en forskargrupp som passar in under äldre hälsa och livsvillkor. Det senaste året har forskningen gått lite mer på sparlåga, då många av äldreforskarna lagt mycket arbete på sjuksköterskeutbildningen. Under coronapandemin har man velat få ut så många som möjligt i vården.

– Vi är väldigt involverade i utbildningen. Jag har möjlighet att ta med mig min forskning rakt in i undervisningen kring gerontologi och geriatrisk omvårdnad. Vi undervisar också i metoddelar och är examinatorer för examensarbeten på magister- och masternivå.

Äldreforskarna är efterfrågade till exempel på sjuksköterskeutbildningarna, även på specialistnivån, och läkarutbildningarna. Men Annica Kihlgren var senast inbjuden för att prata för blivande kuratorer på avancerad nivå om möten i äldrevården, så forskarnas kompetens behövs på flera olika kurser. De har även arrangerat egna kurser, även om det också går på sparlåga nu.

– Jag har också haft en dröm att starta en specialistutbildning för kommunens sjuksköterskor, de som går ut med en master. Vi har inte riktigt fått igång det, men vi får se vad som händer efter covid-19. Specialistutbildningarna är för korta för att kunna klara en prövning som coronapandemin, säger Annica Kihlgren.

Hon tycker sig se ett växande intresse hos studenterna. Ett exempel är den palliativa vården, som engagerar fler, och fler vill komma ut på sin verksamhetsförlagda utbildning i äldreomsorgen. Söktrycket är större än någonsin i Örebro, och det verkar som om många fått upp ögonen för vårdens värde.
En styrka som Annica Kihlgren gärna framhåller när vi pratar om äldreforskningen i Örebro, är samarbetet med Region Örebro län och regionens kommuner.

– De är engagerade, och många av oss som jobbar här kommer ju från regionen eller kommunerna från början, så vi har ett nära samarbete. Det är till exempel därför vi har kunnat få ut studenterna så bra under pandemin. Det är ett bra samarbete, inte bara inom forskningen, utan inom undervisningen också, säger hon.

Ett konkret uttryck för det goda samarbetet i regionen syns i Forum för äldreforskning, där Region Örebro län, kommunerna och Örebro universitet arbetat tillsammans sedan 2015. Det har bland annat lett fram till ett akademiskt omsorgsboende i Örebro och arbetet med ett i Kumla.

– Det är Karin Blomberg, en av våra professorer, som är ansvarig för det arbetet. Tanken är att vi ska kunna jobba närmare varandra och till exempel testa olika instrument och implementeringar. Men det handlar också om att vi som forskare ska lyssna mer på vad verksamheterna behöver, det tror jag är väldigt viktigt. Och vi hoppas att så småningom få igång något boende i de norra länsdelarna också.

Utöver det har Universitetssjukhusets forskningscentrum sedan länge arbetat med projekt kring äldre.

Men var passar forskarskolorna med de 34 äldredoktoranderna in i bilden? Jo, 2016 startade den strategiska satsningen Successful aging, som återigen Robert Brummer låg bakom. Tillsammans med de andra dekanerna fick han ledningen med sig på att universitets självt skulle finansiera 18 doktorander i äldrefrågor.

– Ja, det är ett tecken på att universitetet verkligen har velat satsa på äldreforskningen. Alla fakulteter är engagerade och av de 18 doktoranderna är åtta internationella. De här projekten börjar ju också komma i mål nu.

Successful aging bygger på erfarenheterna och grundtanken i NUPARC, med tvärvetenskapliga engagemang. Och i takt med att doktoranderna blir klara har man börjat utvärdera satsningen.

– I vår egen utvärdering ser vi ju att antalet publikationer har ökat, vi börjar synas lite mer. Det är alltid svårt för de mindre universiteten att få anslag, så det var ett klokt beslut att göra detta.

Senare har Successful aging utökats med doktorandprogrammet Newbreed via ett anslag från EU:s Marie Skłodowska-Curie-pengar. Här ingår 16 doktorander från 14 europeiska länder. Vissa av dem är placerade i Örebro, andra på sina hemuniversitet. Ämnesmässigt är de indelade under fyra teman: The biology of ageing, Ageing and the fourth industrial revolution, Ageing from a societal perspective och Ageing and psychosocial adjustment.

Även Newbreed bygger alltså på grundidén om att se forskningsfrågor ur olika perspektiv. Ytterligare en utblick utanför Äldres hälsa och livsvillkor visar att forskningsmiljön Research enabling an active life innehåller en forskargrupp, ÄLVA – Äldres hälsa, vård, vardagsliv och aktivitet, under ledning av Cecilia Pettersson, som är helt dedikerad till äldreforskning.

– Vi har också forskningsmiljön Care about caring, som Karin Blomberg leder. Där finns bland annat en doktorand inom palliativa vårdbehov, som också ingår i Successful aging, säger Annica Kihlgren.

Det är ett tema som går igen. Successful aging binder samman många av äldreforskarna på Örebro universitet. Där finns representanter för ämnen som måltidsforskning, medie- och kommunikationsvetenskap, teknik, musik, socialt arbete och medicin, för att nämna några. Man samarbetar också med Robert Brummers forskningsmiljö Nutrition-gut-brain interactions research centre, NGBI, som även de har äldreforskningsprojekt.

– Även om vi inte är samlade i samma grupp, så samarbetar vi väldigt nära. Vi går ut och in i varandras forskningsmiljöer. Vi tar vara på varandra i många sammanhang. Och så har vi ju våra nära samarbeten med sjukhuset, regionen och kommunerna.

I slutändan handlar mycket om att universitet har varit berett att satsa ordentligt och skapat förutsättningar för äldreforskningen vid universitetet.

– Äldreforskningen blir bara viktigare, och Örebro universitet har helt klart gått åt rätt håll. Det har varit tillåtet att forska kring äldre och jag hoppas att man fortsätter satsa.

Fakta
POPPIS ANTOLOGIER

Läs äldredoktorandernas populärvetenskapliga antologier som finns att ladda ner på Örebro universitets webbsajt:

  • Successful ageing in an interdisciplinary context: popular science presentations
  • Ageing in a changing society: Interdisciplinary popular science contributions from the Newbreed research school

Fler porträtt

Hett case för lundaforskare

Smal, men bred. Det kan man kalla inriktningen för CASE vid Lunds universitet. All forskning berör nämligen samspelet mellan den åldrande befolkningen och…

”Mitt perspektiv har alltid varit att skydda de äldre”

Mats Thorslund är professor emeritus i socialgerontologi, ledamot i Coronakommissionen och har blivit kallad domedagsprofet för sin kritik av äldreomsorgens villkor.

Fördjupande om samers önskemål vid livets slut

Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Dessutom saknas vård som specifikt utformats för…