Tydligt samband tandhälsa–demens

Efter att ha följt gruppen sköra äldre och ibland sett dramatiska förändringar i tandhälsa hos personer med kognitiv svikt väcktes Helena Nilssons intresse för att forska i ämnet.

– Jag vill sprida kunskapen om att munhälsa också har betydelse för allmän hälsa och livskvalitet hos de äldre, säger nydisputerade Helena Nilsson.

Hon är övertandläkare inom specialisttandvården på Hallands sjukhus i Halmstad och har länge arbetat med tandlossningspatienter. Hon drivs av en vilja att hjälpa en skör grupp och ser ökat samarbete mellan olika professioner som läkare, tandläkare och omsorgspersonal som nödvändigt.

– Tandlossning är sorgligt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för den enskilda. Individen har investerat mycket i sin tandhälsa och samhället också.

2011 inleddes det forskningsprojekt, som mynnade ut i avhandlingen om tandlossning och kognitiv svikt bland äldre individer, som Helena Nilsson försvarade vid Malmö universitet i september 2019.

Vad var mest överraskande i dina resultat?

– Slående var ju att tandlossning var en så stark riskfaktor för kognitiv försämring, det hade vi inte väntat oss. Även justerat för faktorer som hög ålder, låg utbildning och hjärt-kärlsjukdom står sig tandlossning som en enskild riskfaktor.

Data i avhandlingen kom från den longitudinella studien SNAC Blekinge (SNAC står för Swedish national study on aging and care), där man detaljerat undersöker tandhälsan hos studiedeltagarna vart sjätte år från 60 års ålder fram till 78 års ålder. Sedan blir frekvensen vart tredje år.

Tidigare forskning har kartlagt personer boende på sjukhem och visat att när man drabbas av kognitiv svikt ändras förutsättningarna för att sköta munhälsan, samt att man då lättare drabbas av karies och inflammatoriska sjukdomar runt tänderna. Däremot är orsakssambandet inte tydligt, det vill säga om demensen ger sämre tandhälsa eller om de som kommer att drabbas av demens har en sämre tandhälsa.

När patienterna i Helena Nilssons avhandling följdes under sex år visade det sig att de som hade erfarenhet av tandlossningssjukdom hade ökad risk för kognitiv svikt.

Varför har det varit så tyst om sambandet mellan tandhälsa och allmänhälsa?

– Det finns en enkel anled­ning. Drabbas du av sjukdom i munhålan måste du betala för det själv, på ett annat sätt än för sjukdomar i övriga kroppen. Det är en både organisatorisk och ekonomisk fråga, säger Helena Nilsson.

Hon anser att man har haft för lite utbildning för sjuksköterskor och läkare om tandhälsa och sjukdomar i munhålan, men ser att detta börjar förändras. Kunskap om tandsjukdomar och sambandet med allmänhälsa sprids och man börjar samarbeta kring patienter.

Vad kan du berätta om sambandet tandhälsa och allmänhälsa?

– Det finns flera och tydliga associationsstudier avseende tandlossning och systemiska sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Huruvida det är ett orsakssamband är fortfarande inte helt klarlagt.

Ett sätt att ytterligare fördjupa kunskapen är att involvera variabler associerade med tandlossning i fler medicinska studier. Olika hypoteser har diskuterats gällande ett eventuellt orsakssamband. Tandlossning kan ge upphov till en systemisk reaktion med förhöjda nivåer av bland annat olika inflammatoriska markörer i blodet. Bakterier som är specifika för tandlossningssjukdom har även hittats hos patienter med hjärt-kärlsjukdom och hos individer med Alzheimers sjukdom.

Studier pågår där man undersöker om detta kan vara pådrivande faktorer hos individer som utvecklar till exempel hjärt-kärlsjukdom. Forskningsfältet är stort och väcker många frågor. Vad innebär det att ha en tandlossningssjukdom i 20–30 år och hur kan det påverka risken för andra sjukdomar?

Tandlossning är sorgligt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för den enskilda.

Debuten av tandlossning kan ske vid 35–40 års ålder och man bär med sig sjukdomen hela livet. Vissa får behandling, andra inte och vissa förlorar sina tänder, berättar Helena Nilsson.

– Man vet ju att riskfaktorerna för demenssjukdom har identifierats decennier innan man får en diagnos: hjärt-kärlsjukdom i medelåldern, höga blodfetter, högt blodtryck, högt BMI. Sannolikt har den patologiska process som leder till demenssjukdom startat långt tidigare.

Kan en tidig behandling av tandlossning även bromsa den kognitiva svikten?

– Det har man inte studerat. Däremot har man gjort interventionsstudier för diabetes och sett att vid behandlad tandlossning förbättrades även blodsockervärdena.

Helena Nilsson tror på möjligheten att i en framtid minska risken för andra sjukdomar om man hjälper patienter att upprätthålla en god munhälsa. Det krävs dock att man arbetar multidisciplinärt i vården. Det är också viktigt med utbildningsinsatser. Hon berättar att för närvarande får studenter vid sjuksköterskeprogrammet i Halland extra undervisning om tandsjukdomar.

Även de som arbetar med omvårdnad har en viktig roll, anser hon. De möter individen då skadan redan har skett.

– I det läget får man hjälpa och stötta individen så mycket som det går och hitta vägar till bibehållen egenvård. Tandvård ska vara lika viktigt som att duscha och att ta sina mediciner, tycker Helena Nilsson.

Är det fortfarande skambelagt att ha dåliga tänder?

– Ja, tyvärr. Det är ju inte så att sjukdomar i munhålan beror på slarv och försummelse. Det finns en stor del som är ärftlig, man kan vara känslig för de här sjukdomarna. Då blir det ännu viktigare att borsta bättre och vara mer noggrann.

Förr fanns inte samma kunskap om tandvård. Tror du att folk i allmänhet kommer att ha en bättre tandhälsa som äldre?

– Det tror jag absolut. På 70-talet var många äldre tandlösa. De som blir pensionärer nu har i stort sett sina tänder kvar. Därför blir ju effekten större, om man då drabbas av kognitiv svikt. Det krävs ett avancerat omhändertagande av tand- och omvårdnadspersonal då de äldre har bryggor och implantat som inte är helt enkelt att sköta om.

Vad ser du som viktigast när det gäller äldres tandhälsa?

– Det viktigaste är att kunna äta den mat man önskar med högt näringsinnehåll och att tänderna inte begränsar en, att man slipper att ha ont, att man kan delta i sociala sammanhang och inte behöver skämmas för synliga tandluckor eller för att man luktar illa ur munnen, som man ibland kan göra vid kroniska infektioner.

– Om man har haft en god munhälsa tidigare kan man förvänta sig det även under sitt åldrande. Det finns inget som säger att man ska förlora sina tänder bara för att man blir gammal.

Helena Nilssons avhandling är klar och hon har tagit en paus från forskningen, men hoppas i framtiden kunna fördjupa sig i frågan om när munhälsan börjar svikta och om tandlossning som riskfaktor för kognitiv försämring. Då gäller det att identifiera patienter när de är kognitivt friska och följa dem under lång tid.

– Man kan förstås inte låta dem gå obehandlade, men man kan titta på tendensen att utveckla tandlossning eller inte. Vissa är ju helt friska och drabbas inte alls, säger Helena Nilsson.

Den lärdom hon vill dra av forskningsresultaten är hur betydelsefull tandhälsan är för allmän hälsa och livskvalitet hos de äldre.

– Man bör beakta det när man möter de här patienterna i sjuk- och tandvård och skapa förutsättningar för samarbete mellan olika professioner, säger hon.

Det är stora skillnader i kostnader för sjukvård respektive tandvård, som också påverkar enskilda patienter. Helena Nilsson vill inte ha någon åsikt om hur de ekonomiska systemen för sjuk- och tandvård ska utarbetas, men tänker sig möjligheten att en bastandvård kunde ingå i det medicinska ersättningssystemet.

Hennes viktigaste budskap när det gäller tandvård och munhälsa hos äldre personer är ganska enkelt: Fortsätt att gå till tandvården och få behandling genom hela livet!

Ref.
AVHANDLING

Peridontitis and cognitive decline among older individuals
Helena Nilsson
Malmö universitet 2019

Relaterade artiklar

Isabelle Hansson. Foto: Mai Engström

Pensionering är ingen livskris

Vi är generellt bra på att anpassa oss till övergången från arbete till pension. Men både ekonomiska resurser och personlighet kan påverka en individs uppfattning om vad som är en av våra största livshändelser.

Rättvisa handlar om vem man jämför med

Ett teoretiskt intresse för att förstå ålder och en vilja att förändra driver Håkan Jönson att ställa de viktiga frågorna om äldreomsorgens vägval.

Arktisk revansch?

Om tre år får vi svaret på om Lars Lannfelts immunterapi riktad mot Alzheimers sjukdom infriar de högt ställda förväntningarna.