Anhörigkonsulenternas komplexa arbete

Anhörigkonsulenter stöttar närstående till personer som är långvarigt sjuka. Deras arbetsuppgifter inrymmer, förutom stödjande samtal, en mängd andra insatser. Anhörigkonsulentens erfarenhet och kunskap kan fler ha nytta av i socialtjänsten.

Anhörigkonsulenterna stödjer anhöriga till en närstående som är långvarigt sjuk, har en funktionsnedsättning eller är äldre med omsorgsbehov. Deras arbete är viktigt, men alla vet inte vad anhörigkonsulenterna gör, förutom att ge stödjande samtal.

I den här artikeln belyser vi anhörigkonsulenternas komplexa och mångfacetterade yrkesroll. Uppgifterna kommer från en enkätstudie och en intervjustudie med anhörigkonsulenter verksamma i Jönköpings och Stockholms län. En av de intervjuade berättar om sitt arbete:

”Ja, det är egentligen att vara till hands, att utbilda och vägleda både personal och anhöriga. Huvudsyftet är anhöriga, naturligtvis, i olika former utav närståendeproblematik. Vitt och brett. Allt ifrån vägledning till att stödja och hjälpa den anhöriga till bättre fysisk och psykisk hälsa. Hitta individuella anpassade friskvårdsinsatsningar för de anhöriga. Rollen är också att övervaka vad som händer runt omkring, både i Sverige men också utomlands. Att driva anhörigfrågor generellt emot kommunen, men också ifrån olika andra organisationer som sjukvården, frivilligverksamheten, olika former av organisationer /…/. Att vända och vrida på begrepp, att se holistiskt, att få människor att se holistiskt på det. Att anordna föreläsningar och anhöriggrupper.”

För att lättare se hur en anhörigkonsulent arbetar på olika nivåer i den kommunala organisationen har vi illustrerat det i figur 1. De arbetar dels vertikalt med uppgifter på individ, grupp och strategisk nivå, dels horisontellt med arbetsuppgifter som rör stöd till anhöriga i socialtjänstens samtliga verksamheter och aktörer i civilsamhället. Våra resultat har visat att inom dessa tre nivåer har anhörigkonsulenten ytterligare ett antal roller som de ska förhålla sig till i sitt yrke.

Figur över anhörigkonsulenternas roller

Figur 1. Anhörigkonsulentens roller och arbetsuppgifter illustrerade på vertikal och horisontell nivå.

 

I arbetet på individnivån erbjuder anhörigkonsulenten direkt stöd utan biståndsbedömning. På den här nivån beskriver anhörigkonsulenterna att de har följande funktioner:

Att samtala med anhöriga. Anhörigkonsulenterna är oftast inte vare sig kuratorer eller psykoterapeuter (det finns förstås undantag), men ändå så tangerar rollen bägge professionerna. Enskilda stödsamtal är en av de viktigaste stödformerna som anhörigkonsulenterna erbjuder anhöriga. Ofta vänder sig anhöriga till anhörigkonsulenten när de är i kris och behöver hjälp att förstå och hantera livssituationen. Mötet och samtalet med en empatisk och intresserad anhörigkonsulent har varit avgörande för många anhörigas välmående, det framgår tydligt i våra intervjuer. Anhörigkonsulenten behöver använda sig själv som verktyg, och ha kunskap om samtalsmetodik, för att tillsammans med anhöriga göra livssituationen mer begriplig och anhörigskapet mer hanterbart.

Att vara socialtjänstens allmänläkare. Så beskrev en av anhörigkonsulenterna sin roll. De möter anhöriga vars närstående drabbats av långvariga, somatiska, psykiska, beroendesjukdomar och funktionsnedsättningar. De behöver därför ha rimligt mycket kunskap om olika diagnoser för att kunna hjälpa och stödja den anhörige.

Att vara vägvisare och kunnig i välfärdssystemet. I mötet med anhöriga uppstår nästan alltid frågan, om det finns någon annan verksamhet, som den anhöriga och den närstående behöver ha kontakt med. Anhörigkonsulenten behöver därför ha god kunskap om hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården fungerar, och veta till vilken verksamhet och gärna till vilken person, som den anhöriga kan vända sig till. Det ställer stora krav på att anhörigkonsulenten är väl uppdaterad, och gärna har kontakt och samarbete, med många professioner inom en mängd verksamheter.

Från anhörigas horisont är den här sortens hjälp mycket värdefull. De får hjälp att göra olika system begripliga, och slipper ägna mycket av sin tid att själva söka information, för att förstå hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten fungerar. Den här hjälpen kan bidra till att skapa ett mer hanterbart anhörigskap.

Fakta
Om forskningsprojektet

Gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning – En studie om socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd. Projektet pågår 2020–2023 vid avdelningen för socialt arbete på Hälsohögskolan, Jönköping university och är del av en statlig satsning på tillämpad välfärdsforskning.

Att vara organisatör. Anhörigkonsulenten erbjuder ofta anhöriggrupper, föreläsningar, utbildningstillfällen och hälsofrämjande aktiviteter. De ska organisera, planera, genomföra, utvärdera och följa upp. De ska boka och ordna lokaler, sprida information, ta emot anmälningar, boka föreläsare, ta fram utbildningar samt tänka ut må-bra aktiviteter och sjösätta dem.Inom grupp- och strategisk nivå ska anhörigkonsulenten ofta initiera, organisera och leda samarbetet mellan en mängd aktörer samt implementera anhörigperspektivet. På strategisk nivå ingår det också att skriva fram inriktningar och planer för utveckling och genomförande.

Att vara informatör, kommunikatör och marknadsförare. Anhörigkonsulenten har ofta ansvaret för att ta fram och skriva information om anhörigstödet, för att sedan kommunicera och marknadsföra den externt via media och sociala kanaler. Hen brukar också själv sprida informationen vidare. Till exempel till vårdcentraler, habilitering, psykiatri, missbruksenheter, pensionärsorganisationer, frivilligorganisationer, samfund och socialtjänstens verksamheter, för vidare spridning till anhöriga. Anhörigkonsulenten ägnar även tid åt att informera socialtjänstens verksamheter och externa verksamheter om sitt eget uppdrag.

Att vara projektledare, utvecklare och innovatör. Det största ansvaret för utvecklingen av anhörigstödet och genomförande av nya idéer i samarbete med andra aktörer ligger hos anhörigkonsulenten. Det krävs en god förmåga att tänka nytt och ibland utanför boxen samt kunskaper i projektledning, att planera, genomföra och utvärdera nya initiativ tillsammans med andra.

Att vara nätverkare och samverkansaktör. Anhörigkonsulenterna berättar att det är viktigt för dem att ha tid och möjlighet att ha kontakt med andra personer, anhörigkonsulenter och aktörer i nätverk, och där samverka med andra kring utvecklingsprojekt eller gemensamma satsningar riktade till anhöriga. Ofta kommer idén om ett samarbete från anhörigkonsulenten som sedan undersöker om intresse finns för samarbete hos andra. De beskriver sig själva som spindeln i nätet.

Att vara omvärldsbevakarare. För att kunna utföra arbetsuppgifter på den strategiska nivån behöver anhörigkonsulenten vara väl påläst om vad som händer i omvärlden. Exempelvis senaste nytt från regeringen, Socialstyrelsen och socialnämnden behöver beaktas för att anhörigstödet ska utvecklas i takt med tiden. Det är ett tidskrävande arbete, då omvärldens rekommendationer, vägledningar och regler måste brytas ner och förstås på verksamhetsnivå, samt helst omsättas till konkreta arbetsmetoder, policydokument och riktlinjer.

Våra studier visar att anhörigkonsulenterna har olika roller som är viktiga för att anhöriga ska få stöd och hjälp. De olika rollerna kan också framstå som en aning otydliga och motsägelsefulla, då man ska verka på olika nivåer och uppfylla olika roller. Med tanke på att de flesta kommuner bara har en eller några stycken anhörigkonsulenter, kan det finnas anledning att se över anhörigkonsulenternas uppdrag. Sverige har sedan 2022 en Nationell anhörigstrategi som ska implementeras i hälso- och sjukvården och omsorgen.

Utifrån våra presenterade resultat, vill vi framhålla att anhörigkonsulenternas kompetens och expertkunskaper, kan ge stringens in i implementeringsarbetet i socialtjänstens verksamheter.

Anhörigkonsulenterna ska inte längre själva axla implementeringen av exempelvis anhörigperspektivet. Det kan ingå flera parter, till exempel chefer och verksamhetsutvecklare, som tillsammans med anhörigkonsulenten, kan göra verklighet av den nationella anhörigstrategin.

Ref.
Referenser

M Jegermalm och C J Torgé (2021). Three caregiver profiles: Who are they, what do they do, and who are their co-carers? European journal of social work.

P Nilsson, C J Torgé, B Rolander och M Jegermalm. (2022). Former, förutsättningar och mål för anhörigstöd från anhörigkonsulenters och biståndshandläggares perspektiv: Resultat från en webbaserad enkät i Jönköpings län och Stockholms län. School of health and welfare working reports no.1. Hälsohögskolan i Jönköping.

P Nilsson, M Jegermalm, B Rolander och C J Torgé (2023). Anhörigperspektivet från anhörigkonsulenters och biståndshandläggares horisont. I G Klingberg och U Hallberg (red). Stora anhörigboken. Studentlitteratur.

Relaterade artiklar

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.

Kvinnors livspussel förvärras med åren

I takt med att svenskarna blir allt äldre är det också fler som behöver stöd och hjälp från anhöriga. Det är främst kvinnor som tar detta ansvar berättar Jämställdhetsmyndigheten i en rapport. Många av dem som utför detta obetalda hem-…

Samverkan är ett måste för att anhöriga ska orka

–För att vi som anhöriga skulle orka var det helt avgörande att de flesta instanserna kring vår son samverkade, när han insjuknade i en psykisk sjukdom. Hade vi själva tvingats ha kontakt med alla de aktörerna hade vi gått under,…

Fler Spotlight-artiklar

Hemtjänsten kan hjälpa ensamma till ett socialt liv

Många seniorer är isolerade och ensamma, det sociala livet är ofta begränsat till hemtjänstens besök. Håll kontakten! är en arbetsmodell för hemtjänstens personal som kan bidra med en lösning på den sociala utmaningen.

Tabu att tala om ensamhet

I den allmänna debatten likställs ofta begreppen ensamhet och social exkludering. Det kan leda till att äldre personer får svårt att tala om egna upplevelser av ensamhet.

Tar vi hand om gamla föräldrar?

Det finns i dag en allmän uppfattning om att samhället utför det mesta av omsorgen. I själva verket är vi allt fler som hjälper närstående – ofta våra egna föräldrar.