Att dokumentera eller inte dokumentera inom äldre­omsorgen

Genom att kombinera olika empiriska material och analysmetoder ska forskare vid Uppsala universitet belysa hur bistånds­handläggare resonerar om vad de väljer att dokumentera – och vad de låter bli.

Socialstyrelsen vill öka standardiseringen av biståndshandläggningspraktik inom äldreomsorgen. Dokumentationen – det vill säga hur handläggarna dokumenterar i utredningar och motiverar sina beslut – har lyfts fram som en av de rutiner som behöver standardiseras. Man menar på att man kan öka rättssäkerheten och jämlikheten i behovsbedömningsprocessen om man standardiserar dokumentationspraktiken inom äldreomsorgen. Utrednings- och bedömningsverktyget Individens behov i centrum, IBIC, togs fram i syfte att ge stöd till att formulera nuläge och mål, med fokus på individuella behov hos äldre och personer med funktionsnedsättningar.

Enligt en lägesrapport från Socialstyrelsen har IBIC implementerats inom äldreomsorgen i 106 kommuner i Sverige, motsvarande cirka 36 procent av det totala antalet kommuner. Det finns dock knapphändiga belägg för att verktyget har fungerat som det var avsett. Det saknas också inblick i hur biståndshandläggarna själva resonerar när det gäller dokumentationspraktiken. Detta är bakgrunden till ett nystartat forskningsprojekt vid Uppsala universitet.

Vad och hur handläggare inom äldreomsorgen dokumenterar i personakter innehållande utredningar, beslutsdokument och journalanteckningar – den så kallade dokumentationspraktiken – har ägnats uppmärksamhet när praktiker och äldreomsorgspolitiker diskuterar den tilltagande standardisering som den svenska äldreomsorgen anses behöva genomgå. Uppmärksamheten som denna debatt har ägnats är utan tvivel befogad: Hur bedömningar och beslut dokumenteras är nämligen en central del av myndighetsutövningen inom äldreomsorgen eftersom den ligger till grund för de prioriteringar som biståndshandläggare måste göra då äldre i behov av hjälp och stöd ansöker om välfärdssektorns tjänster.

Införandet av IBIC är det tydligaste exemplet på hur man föreställer sig att standardiseringskraven ska kunna genomföras. Både införandet och implementeringen av IBIC har dock resulterat i en långdragen process inom äldreomsorgen. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys verkar de tänkta fördelarna med IBIC än så länge bara ha uppkommit i begränsad utsträckning på en övergripande nivå.

Biståndshandläggningen inom äldreomsorgen har alltså ännu inte standardiserats så som standardiseringsförespråkarna har önskat och lyckats med inom andra områden inom socialtjänsten. Vi tror att en av anledningarna till att det har gått långsamt med vidareutvecklingen av dokumentationspraktiken är att man inte har fokuserat på hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen faktiskt resonerar om dokumentationspraktiken. Deras röst saknas i debatten och utan den kommer vi inte att kunna vidareutveckla biståndshandläggning inom äldreomsorgen

Forskning har visat att biståndshandläggning med äldre skiljer sig åt från den biståndshandläggning som utövas inom andra verksamhetsområden inom socialtjänsten. Det är bland annat därför som den unika kompetens som biståndshandläggare inom äldreomsorgen besitter måste tas tillvara. Detta är en av bevekelsegrunderna till vårt projekt Dokumentationspraktik inom äldreomsorgen: en studie av biståndshandläggares akter och syn på dokumentation. Projektet finansieras av den kringresurs som tilldelas av samhällsvetenskapliga fakulteten till professuren i social­gerontologi som Sandra Torres innehar.

Fakta
Forskningsfrågor

Projektet vid Uppsala universitet om dokumentationspraktik inom äldreomsorgen kommer att fokusera på två huvudfrågor:

  1. Hur resonerar biståndshandläggare inom äldreomsorgen kring dokumentationspraktiken generellt, och i ljuset av IBIC i synnerhet?
  2. Vad dokumenteras i akterna, hur motiveras beslut och vilka faktorer spelar roll när insatser beviljas eller avslås?

Standardiseringskraven är dock inte den enda anledningen till att projektet har satts i gång. Ytterligare en aspekt av kunskapsläget kring dokumentation är att man inte har analyserat hur akter inom äldreomsorgen används av biståndshandläggare – det vill säga vad de väljer att dokumentera eller låter bli att dokumentera, samt vilken detaljrikedom de använder sig av då de dokumenterar, och varför.

Det finns få studier som specifikt fokuserar på dokumentationsfrågan i behovsbedömningen. Med tanke på den centrala rollen som dokumentation spelar i myndighetsutövning är avsaknaden av denna typ av forskning förvånansvärd. Att vi hittills har sett så få studier av denna sort är också uppseendeväckande med tanke på att det är via dokumentationen som äldre medborgare i behov av hjälp och stöd blir äldreomsorgsklienter.

Inom ramen för tidigare forskningsprojekt har vi bland annat undersökt behovsbedömningsprocessen och hur biståndshandläggare ser på sin roll, och även hur de resonerar när det gäller de utrikesfödda äldre som de möter i behovsbedömningsprocessen.

I två nya publikationer baserade på ett relativt litet urval av akter (som vi samlat in i ett tidigare projekt har vi visat att kön och bakgrund – svensk- respektive utrikesfödd – kan spela roll för vad som dokumenteras i akterna, hur långa utredningarna är och vilka typer av insatser som beviljas.

Just nu är vi i färd med att starta samarbeten med kommuner i olika län som uppfyller olika kontextuella villkor som kan tänkas ha bäring på hur biståndshandläggare dokumenterar och fattar beslut. Projektets design bygger på att olika kategorier av kommuner medverkar. En av de viktigaste parametrarna som vi önskar en variation av är ärendemängd per handläggare. Vi behöver också representation av kommuner som är olika när det gäller befolkningstäthet och befolkningsutveckling, andel bosatta äldre över 65 samt kommunala förutsättningar och invånares välstånd.

Hittills har Uppsala, Boden, Linköping och Strömsund tackat ja till att delta i projektet. Vi söker samarbete med fler kommuner och hoppas att denna artikel ska väcka intresse bland biståndshandläggare och äldreomsorgschefer runt om i landet.

När det gäller tillvägagångssätt består projektet av två delstudier med olika metodologiska angreppssätt och fokus. Delstudie 1 syftar till att med hjälp av fokusgruppsintervjuer med handläggare i de samarbetande kommunerna besvara forskningsfrågan om hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen resonerar kring dokumentationspraktiken, både generellt och i ljuset av IBIC.

Fakta
Så tycker Strömsund

”IBIC innebär ett nytt sätt att utreda och bedöma behov av insatser. Vi har arbetat enligt IBIC i några år och vi tror därför att vi kan bidra med erfarenheter som projektet har nytta av.
En av anledningarna till att vi har valt att delta är just det att projektet syftar till att ta till vara handläggarnas erfarenheter. Utan denna typ av kunskap kan vi inte viderutveckla biståndshandläggningen inom äldreomsorgen.”

Magnus Ahlstrand
Verksamhetschef för bistånds­enheten i Strömsunds kommun

Delstudie 2 – som ska besvara forskningsfrågorna om vad som dokumenteras i akterna, hur beslut motiveras och vilka faktorer som spelar roll när insatser beviljas eller avslås – bygger på insamling och analys av 1 200–1 300 akter, vilka kommer att analyseras både med kvalitativa metoder och statistiska tekniker.

Genom kombinationen av olika empiriska material och analysmetoder kommer projektet att belysa både hur biståndshandläggare resonerar om vad de väljer att dokumentera och varför (och vad de låter bli), samt vad och hur de faktiskt dokumenterar. Värt att nämna är också att genom användning av metoder som sällan nyttjas för att analysera aktmaterial inom äldreomsorgen kommer projektet dessutom att bidra med välbehövliga systematiska analyser.

Projektet är unikt – både i ett nationellt och internationellt sammanhang – med tanke på den stora mängd aktmaterial som ska analyseras inom ramen för den svenska äldreomsorgen. Det är också angeläget därför att det kommer att producera kunskap som socialtjänsten förväntas använda sig av, men som få kommuner har möjlighet att investera i att ta fram.

Projektet behöver flera samarbetande kommuner. Verksamheter som medverkar kommer att få möjlighet att beställa analyser baserade på den egna kommunens utredningar. Dessa analyser kan underlätta verksamheternas arbete med systematiska uppföljningar och utvecklingsarbete. Kontakta Maricel Knechtel för mer information.

Ref.
Referenser

Cedersund m fl (2010). Care management in practice: on the use of talk and text in gerontological social work. International journal of social welfare.

Olaison (2009) Negotiating needs. Processing older persons as home care recipients in gerontological social work practices. Linköpings universitet.

Olaison (2010). Creating images of old people as home-care receivers: Categorizing needs in social work case files. Qualitative social work.

Olaison (2017). Processing older persons as clients in elderly care- a study of the micro-processes of case management practice. Social work in health care.

Olaison m fl (2018). Professional discretion and length of work experience: what findings from focus groups with care managers in elder care suggest. Journal of social work practice.

Olaison m fl (2021). Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll? Sociologisk forskning.

Olaison m fl (2021). Beskrivningar av äldre i biståndshandlägg­nings-dokumentation: hur beskrivs invandrarskapet? I Torres & Magnusson. Äldrevård och omsorg i migrationens tidevarv. Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2019). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2019.

Torres, Olaison & Forssell (2015). Biståndshandläggare om möten med sent-i-livet-invandrade äldre: inblick i hur en institutionell kategori skapas. Socialvetenskaplig tidskrift.

Vård- och omsorgsanalys (2021). Effekten av IBIC. En utvärdering av arbetssättet Individens behov i centrum i socialtjänsten. Rapport 2021:2.

Relaterade artiklar

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det nya verktyget når bortom diagnoserna.

Fler Spotlight-artiklar

Steg för steg kan personalen lära sig mer om att förebygga hälsorisker hos äldre, med ­Kunskapstrappan som hjälp. Illustrationen är ­hämtad från avhandlingens omslag – se ref.

Kunskapstrappa förebygger hälsorisker

En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, under­näring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den tillsammans.

Äldre inte mer ensamma än förr

Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver samhället arbeta med frågorna, för att öka äldre personers hälsa och livskvalitet.

kvinna hjälper äldre kvinna som har fallit

Osteosarkopeni – hot mot hälsosamt åldrande

Ett friskt rörelseorgan är viktigt för att kunna leva ett självständigt liv i åldrandet. Skelett- och muskelvävnad är tätt förbundna och det är därför extra viktigt att ta hänsyn till båda dessa vävnader hos riskpersoner för att minimera risken för…