Hur kan vi åldras på ett hälsosammare vis?

Åldrande är ett komplext fenomen och olika faktorer påverkar på olika sätt hur vi åldras. Tiden går i samma takt för alla individer, men vi drabbas olika snabbt eller långsamt av olika sorters sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Detta innebär att vissa människor blir ”biologiskt äldre” tidigare än andra, medan andra ”håller sig unga” i många fler år än sina kamrater. Vissa 80-åringar är vid god fysisk och mental hälsa, andra är väldigt sköra och drabbas i högre grad av sjukdom och kräver betydligt mer stöd i sin vardag. Detta är inte ovanligt. Dessutom kan äldre personer, som tidigare haft likvärdig hälsostatus, uppleva olika hälsoförändringar över tid, och deras behov av både medicinsk och social vård kan avvika avsevärt från vad man kunnat förvänta sig. Följaktligen kan den äldre befolkningens hälsa ses som en kontinuerlig och dynamisk process som behöver utvärderas regelbundet över tid – med hänsyn till eventuella förändringar.

Forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet, har utvecklat ett verktyg som kan mäta och övervaka en individs globala hälsostatus över tid. Verktyget kallas för Health assessment tool – HAT (verktyg för hälsobedömning), och baseras på bedömningen av fem parametrar: kroniska sjukdomar, gånghastighet, kognitiv funktion, funktionshinder i grundläggande och instrumentella vardagsaktiviteter.

En forskargrupp som leds av Amaia Calderón-Larrañaga och Davide Liborio Vetrano har nyligen använt hat för att identifiera vanliga hälso­kurvor i ett urval av över 3 000 personer över 60 år som deltar i SNAC-K-studien, Swedish national study on aging and care in Kungsholmen.

Forskarna har även undersökt vilka socio­ekonomiska, psykosociala och beteendemässiga faktorer som är förknippade med de tre hälsokurvorna. De fann att personer från de två mindre hälsosamma kurvorna oftare hade lägre utbildningsnivå och sämre ekonomiska förutsättningar. De hade dessutom färre sociala interaktioner, led i högre grad av fetma och stillasittande, samt rökte mer.

Intressant nog så är alla dessa hälsofaktorer något modifierbara. Om de förbättras kan de förändra äldre människors hälsostatus, och göra att de får ett längre och hälsosammare liv. Baserat på tillgängliga data bedömer forskarna att, genom att förbättra den fysiska aktivitetsnivån skulle ungefär en tredjedel av de individer som tillhör de mindre hälsosamma kurvorna kunna övergå till den hälsosammare kurvan.

På samma vis skulle en förbättring av utbildningsnivån för de som befinner sig i de mindre hälsosamma kurvorna göra att 20 procent av dem skulle uppleva en förbättrad hälsa. Slutligen, genom att förebygga social isolering, skulle hälsostatusen öka för 15 procent av de som tillhör de mindre hälsosamma kurvorna.

I fler och fler vetenskapliga studier, och enligt de senaste decenniernas hälsotrender, så är dålig hälsa inte en oundviklig konsekvens av att nå högre ålder. Denna studie visar att ett antal faktorer – såsom fysisk aktivitet, ekonomiska svårigheter, socialt deltagande, utbildning, sociala kontakter och fetma – som är kopplade till individers hälsorelaterade beteenden och sociala sammanhang, leder till stora variationer bland äldre personers hälsokurvor. Genom att påverka dessa faktorer under hela livet, skulle sju av tio personer tillhörande de mindre hälsosamma kurvorna kunna styras mot ett hälsosammare åldrande.

Att ta itu med hälsans sociala faktorer i hela dess bredd, samt att vara uppmärksam på de faktorer som har med de socioekonomiska, psykosociala och beteendemässiga dimensionerna att göra, borde vara centralt för alla folkhälso­strategier som syftar till att främja hälsa i hög ålder.