Information från Aging research center, ARC

Hur kan vi åldras på ett hälsosammare vis?

Att övervaka individers hälsostatus medan de åldras är oerhört viktigt för att kunna ta reda på hur de faktiskt mår och känner här och nu, och för att kunna planera framtida medicinska- och vårdbehov. Målet, både för individer och samhället, borde vara att kunna bromsa eller skjuta upp funktionsnedsättning och skörhet i så stor utsträckning som möjligt.

Åldrande är ett komplext fenomen och olika faktorer påverkar på olika sätt hur vi åldras. Tiden går i samma takt för alla individer, men vi drabbas olika snabbt eller långsamt av olika sorters sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Detta innebär att vissa människor blir ”biologiskt äldre” tidigare än andra, medan andra ”håller sig unga” i många fler år än sina kamrater. Vissa 80-åringar är vid god fysisk och mental hälsa, andra är väldigt sköra och drabbas i högre grad av sjukdom och kräver betydligt mer stöd i sin vardag. Detta är inte ovanligt. Dessutom kan äldre personer, som tidigare haft likvärdig hälsostatus, uppleva olika hälsoförändringar över tid, och deras behov av både medicinsk och social vård kan avvika avsevärt från vad man kunnat förvänta sig. Följaktligen kan den äldre befolkningens hälsa ses som en kontinuerlig och dynamisk process som behöver utvärderas regelbundet över tid – med hänsyn till eventuella förändringar.

Forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet, har utvecklat ett verktyg som kan mäta och övervaka en individs globala hälsostatus över tid. Verktyget kallas för Health assessment tool – HAT (verktyg för hälsobedömning), och baseras på bedömningen av fem parametrar: kroniska sjukdomar, gånghastighet, kognitiv funktion, funktionshinder i grundläggande och instrumentella vardagsaktiviteter.

En forskargrupp som leds av Amaia Calderón-Larrañaga och Davide Liborio Vetrano har nyligen använt hat för att identifiera vanliga hälso­kurvor i ett urval av över 3 000 personer över 60 år som deltar i SNAC-K-studien, Swedish national study on aging and care in Kungsholmen.

Figur. Hälsokurvor identifierade i SNAC-K-populationen genom att observera 3 363 indi­vider i tolv år. Den gröna linjen visar den hälsosammaste kurvan, den gula den något snabbare försämrade hälsokurvan, och den röda den snabbast försämrade hälsokurvan.

Tre huvudkurvor har identifierats. Den första kurvan, grön linje i figuren, är den hälsosammaste och omfattar 78 procent av befolkningen. Den kännetecknas av en långsam försämring av hälsan fram till 80 års ålder och därefter en något snabbare nedgång. Den andra, gul linje, omfattar 18 procent av befolkningen och kännetecknas av en snabbare nedgång av hälsan under årtiondena. Den tredje, röd linje, kännetecknas av en brant hälsonedgång och omfattar fyra procent av befolkningen.

När personer från de två sistnämnda kurvorna jämfördes med personer i den första, kunde forskarna konstatera att personerna i de sämre kurvorna drabbats av nedsättning tolv år tidigare än de andra, och att de i genomsnitt dog fyra år tidigare. Det visar med andra ord att äldre vuxna som utvecklar sjukdomar och funktionsnedsättningar i ett tidigare skede i livet kommer att drabbas av både minskad livskvalitet och livslängd.

Forskarna har även undersökt vilka socio­ekonomiska, psykosociala och beteendemässiga faktorer som är förknippade med de tre hälsokurvorna. De fann att personer från de två mindre hälsosamma kurvorna oftare hade lägre utbildningsnivå och sämre ekonomiska förutsättningar. De hade dessutom färre sociala interaktioner, led i högre grad av fetma och stillasittande, samt rökte mer.

Intressant nog så är alla dessa hälsofaktorer något modifierbara. Om de förbättras kan de förändra äldre människors hälsostatus, och göra att de får ett längre och hälsosammare liv. Baserat på tillgängliga data bedömer forskarna att, genom att förbättra den fysiska aktivitetsnivån skulle ungefär en tredjedel av de individer som tillhör de mindre hälsosamma kurvorna kunna övergå till den hälsosammare kurvan.

På samma vis skulle en förbättring av utbildningsnivån för de som befinner sig i de mindre hälsosamma kurvorna göra att 20 procent av dem skulle uppleva en förbättrad hälsa. Slutligen, genom att förebygga social isolering, skulle hälsostatusen öka för 15 procent av de som tillhör de mindre hälsosamma kurvorna.

I fler och fler vetenskapliga studier, och enligt de senaste decenniernas hälsotrender, så är dålig hälsa inte en oundviklig konsekvens av att nå högre ålder. Denna studie visar att ett antal faktorer – såsom fysisk aktivitet, ekonomiska svårigheter, socialt deltagande, utbildning, sociala kontakter och fetma – som är kopplade till individers hälsorelaterade beteenden och sociala sammanhang, leder till stora variationer bland äldre personers hälsokurvor. Genom att påverka dessa faktorer under hela livet, skulle sju av tio personer tillhörande de mindre hälsosamma kurvorna kunna styras mot ett hälsosammare åldrande.

Att ta itu med hälsans sociala faktorer i hela dess bredd, samt att vara uppmärksam på de faktorer som har med de socioekonomiska, psykosociala och beteendemässiga dimensionerna att göra, borde vara centralt för alla folkhälso­strategier som syftar till att främja hälsa i hög ålder.

Ref.
REFERENS

Calderón-Larrañaga A, Hu X, Haaksma M, Rizzuto D, Fratiglioni L, Vetrano DL.
Health trajectories after age 60: The role of individual behaviors and the social context.
Aging (Albany NY). 2021 Aug 12;13 (undefined). Epub ahead of print. PMID: 34383709. doi: 10.18632/aging.203407.

Relaterade artiklar

Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det

Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs universitet med 70-åringar visar att många äldre inte misstänker att de kan ha grön starr, trots symptom.

Mening och delaktighet ger ett gott åldrande

Vi svenskar har mer gemensamt med franska demonstranter än vi anar. De har samma drömmar som vi om att få leva smärtfritt och självständigt på ålderns höst.

Närbild kvinna och man, båda nakna och 70+, håller ömt om varandra.

Sex i tredje och fjärde åldern

Synen på äldres sexualitet har gått från exkluderande och snuskig till att vara ett tecken på gott åldrande. Den sexuella frigörelsen har satt avtryck som påverkar både forskning och populärkultur.

Fler Spotlight-artiklar

Nattbemanning på äldreboenden – en dunkel historia

När staten försöker styra kommunerna sätter de sig ofta på tvären, eftersom det kommunala självstyret utgör en del i den svenska samhällsmodellen. Kollisionen mellan stat och kommuner kan illustreras med frågan om nattbemanning på särskilda boenden.

Nytt hemtjänstindex kan få oönskade effekter

SPF:s nya hemtjänstindex kan få verksamheter att satsa på fel saker och tveksamma metoder gör att resultaten måste tolkas försiktigt. Men seniorerna själva har haft ett stort inflytande vilket är en styrka.

Allt om kunskapsbaserad socialtjänst

För att få till meningsfulla diskussioner om hur socialtjänsten ska bli mer kunskapsbaserad behöver vi förstå en rad komplexa begrepp. Då undviker vi att missförstå varandra, får ökade insikter om begreppens betydelse och öppnar våra ögon för hur vi ser…