Avhandlat #4/21

Tipsa om aktuella av­handlingar till press@aldreicentrum.se!

Okunskap hindrar evidens­baserad praktik
A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services
Annika Bäck, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet 2021

Trots investeringar i införandet av evidensbaserad praktik i socialtjänsten finns det svårigheter att implementera den. Denna avhandling visar att okunskap, olika tolkning av evidensbaserad praktik och olika syn på vilken roll socialnämnderna borde ha var bidragande faktorer till problemen. En medvetenhet om och reflektion kring olika tolkningar och förväntningar kan vara viktiga lösningar.

Tandvård kan upptäcka benskörhet
Aspects of osteoporosis and fracture risk assessment in primary dental care – attitudes, willingness to pay and evaluation of an automated software
Joanna Gullberg, odontologiska fakulteten, Malmö universitet 2021

Genom ett närmare samarbete mellan tandvården och sjukvården kan benbrott förhindras och benskörhet upptäckas tidigt tack vare röntgenbilder som tas hos tandläkare. Avhandlingen har undersökt inställningen hos tandläkare och riskpatienter till att introducera en sådan bedömning av benskörhetsrisk, liksom även patienternas betalningsvilja, samt utvärderat en automatiserad röntgenmjukvara. Se även numrets Avhandlat-intervju med Joanna Gullberg.

Digital struktur till hjälp i vardagen
Digital support for people with cognitive impairment: An intervention to increase the occupational performance in everyday life
Maria Andreassen, institutionen för medicin och vårdvetenskap, Linköpings universitet 2021

Kognitiv sjukdom kan bland annat leda till att det blir svårt att strukturera sin vardag och komma ihåg sysslor. En interaktiv, digital kalender med påminnelsefunktion kan hjälpa till med dessa problem, visar denna avhandling. Framför allt var kalendern till hjälp för att komma ihåg att ta mediciner, sköta sin träning och schemalägga möten med familj och vänner.

Snedvriden forskning om digital teknik
En splittrad ålderdom genom forskning om digitala teknologier
Arianna Poli, institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet 2021

Avhandlingen undersöker digital ojämlikhet bland äldre genom att studera deras deltagande i forskning om digital teknik. Resultaten visar att äldres deltagande är selektivt utifrån ålder, kön, hälsotillstånd, arbetsnivå och digitala färdigheter, något som kan bidra till en snedvridning av forsknings­resultat.

Vikten av värdighet
Evaluating the Swedish dignity care intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs
Annika Söderman, institutionen för hälsovetenskaper, Umeå universitet 2021

Ett speciellt arbetssätt som heter DCI-SWE bidrar till att bevara värdigheten och livskvaliteten hos äldre som får palliativ vård, visar avhandlingen. Modellen är en så kallad värdighetsbaserad intervention som består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån den enskildes behov.

Trygghetsboenden polariserar
Exploring resident health, wellbeing, and thriving in Swedish sheltered housing
Laura Corneliusson, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2021

Äldre på trygghetsboenden har i snitt lägre funktionsnivå och mer nedstämdhet, jämfört med äldre i eget boende. Trots det upplever de en högre nivå av trivsel, mycket tack vare att de känner att de har autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik.

På gång mot demens
Gait speed, physical activity, cognitive function and dementia: associations in cross-sectional and longitudinal studies and validity of a physical activity questionnaire in very old people
Jerry Öhlin, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2021

I avhandlingen mättes gånghastigheten hos 87-åringar. När mätningarna följdes upp fem år senare hade en tredjedel utvecklats en demenssjukdom. Resultaten visar att ju lägre gånghastighet man hade vid den första mätningen och ju mer den sjunkit vid uppföljningen, desto högre var risken för demenssjukdom. Resultaten kvarstod även om de monitorerade personerna hade varit fysiskt aktiva i medel­åldern.

Socioekonomiska sjukvårdsskillnader
Socio-economic differences in the healthcare utilisation of older persons in Sweden
Megan Doheny, institutionen för global hälsa, Karolinska institutet 2021

Inkomst, utbildning och ålder är avgörande socioekonomiska faktorer för hur mycket och hur länge äldre personer nyttjar sjuk- och akutvård samt får receptbelagda mediciner. Äldre med hög inkomst drar oftast på sig högre sjukvårdskostnader, medan de som hade lägre inkomst och som bodde ensamma eller på särskilt boende var de som besökte akutmottagningarna i störst utsträckning.

Fysioterapeut viktigare än robothjälp
“Taking the next step”: whole­body biomechanical gait ana­lysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke
Heidi Nedergård, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2021

Speciella robotar kan vara till hjälp vid gångrehabilitering efter genomgången stroke genom att till viss del möjliggöra utvärdering av gångförmågan i detalj och intensifiera träningen. Samtidigt visade det sig att fysioterapeuters roll och deras uppmuntran var avgörande för att motivationen skulle bibehållas, något som ansågs viktigare än själva teknologin i sig.

Om simultanförmåga och demensrisk
Timed up-and-go dual-task tests for early detection of dementia disorder
Hanna Bozkurt Åhman, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet 2021

Med hjälp av ett så kallat dual-task-test där äldre patienter går och samtidigt gör kognitiva tester går det att särskilja mellan olika typer av kognitiva nedsättningar. Testet kan användas för att förutsäga demensutvecklingen hos personer inom två och ett halvt år efter en minnesutredning, enligt avhandlings­författaren.

E-hälsoverktyg är svåra för äldre
Voices in the wake of eHealth: Older adults’ and occupational therapists’ perspectives of using information and communication technology
Elin Jakobsson, sektionen för arbetsterapi, Karolinska institutet 2021

Avhandlingen undersöker hur äldre personer med kognitiv nedsättning upplever användningen av olika e-hälsoverktyg, exempelvis dator och telefon, i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Många tyckte att det var svårt och komplicerat att använda tekniken, medan andra hade en mer positiv erfarenhet. Anhörigas hjälp var viktig i det avseendet.

Relaterade artiklar

Kvinna och man, båda äldre och nakna, i ett sovrum håller varandras hand och tar ett skutt ner i en säng.

Sexualitet – betraktat över livstid

Sexuell aktivitet tenderar att avta med åldern. Det beror enligt forskning främst på fysisk eller psykisk ohälsa, avsaknad av en frisk sexpartner eller minskat sexuellt intresse i en lång parrelation. För att förstå äldres sexualitet måste vi se i perspektiv…

Fyra faktorer bakom ett hälsosamt åldrande

Vilka faktorer i 60-årsåldern kan påverka vem som lever och mår bra i 80-årsåldern? Enligt en avhandling från Luleå tekniska universitet finns det fyra saker som har betydelse för välmåendet och välbefinnandet högt upp i åldrarna.

Åldrandet pågår ständigt och berör oss alla

Det nya vetenskapliga begreppet proaktivt åldrande kan förändra synen på åldrandet. Åldrande är något som pågår hela livet och det måste både samhället och vi själva som individer ta ansvar för menar forskare vid Lunds universitet.

Fler Spotlight-artiklar

Nattbemanning på äldreboenden – en dunkel historia

När staten försöker styra kommunerna sätter de sig ofta på tvären, eftersom det kommunala självstyret utgör en del i den svenska samhällsmodellen. Kollisionen mellan stat och kommuner kan illustreras med frågan om nattbemanning på särskilda boenden.

Nytt hemtjänstindex kan få oönskade effekter

SPF:s nya hemtjänstindex kan få verksamheter att satsa på fel saker och tveksamma metoder gör att resultaten måste tolkas försiktigt. Men seniorerna själva har haft ett stort inflytande vilket är en styrka.

Allt om kunskapsbaserad socialtjänst

För att få till meningsfulla diskussioner om hur socialtjänsten ska bli mer kunskapsbaserad behöver vi förstå en rad komplexa begrepp. Då undviker vi att missförstå varandra, får ökade insikter om begreppens betydelse och öppnar våra ögon för hur vi ser…